Skogliga konsekvensanalyser
Skogsstyrelsen gör i samarbete med SLU skogliga konsekvensanalyser (SKA). I analyserna utgår vi från ett antal scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt och beräknar därefter vilka konsekvenser detta får på 100 års sikt. Den senaste skogliga konsekvensanalysen presenterades i oktober 2022 och kallas för SKA 22. Presentationen spelades in. Välkommen att ta del av hela eller delar av den.
Presentation av resultaten av SKA 22 på konferensen "Vägval för framtidens skogar"
Scenarier i SKA 22
I SKA 22 finns sex olika scenarier som utgår från olika sätt att förvalta skogen.
- Dagens skogsbruk. Detta scenario beskriver en fortsättning av brukandet med dagens åtgärder och omfattning inklusive nuvarande avverkningsintensitet (avverkad andel av tillväxt på virkesproduktionsmark).
- Dagens potential. Detta motsvarar Dagens skogsbruk på alla punkter utom att avverkningsintensiteten är satt till den potentiella nivån, det vill säga hela tillväxten på virkesproduktionsmark avverkas. Samma intensitet gäller också för resterande scenarier.
- Fokus mångfald. I detta scenario fokuseras på att öka variationen och mångfalden i skogen. Jämfört med dagens skogsbruk höjs ambitionerna för att gynna biologisk mångfald, sociala värden, rennäring med mera.
- Fokus tillväxt. Detta scenario syftar till att öka tillväxten mer än i övriga scenarier.
- Fokus klimatanpassning. I detta scenario ökas klimatanpassningsåtgärderna i syfte att reducera risken för klimatrelaterade skogsskador.
- Kombination. I detta scenario simuleras ökade ambitioner både avseende mångfald, klimatanpassning och tillväxt.
Informationen som kommer fram genom SKA 22 kan ge svar på många olika frågor. Hur mycket kan avverkas i framtiden utan att skogsbrukets uthållighet påverkas? Vilka effekter får det på skogens naturvärden? Hur påverkar klimatförändringar skogen och skogsbruket?
Skogsstyrelsens slutsatser
Skogsstyrelsen drar från detta arbete följande slutsatser.
- Den totala resursanvändningen av den svenska skogen, i form av avverkning och arealer som avsatts för naturvård, är högt och har under senare år ökat. Det innebär att marginalerna för att hantera framtida förändringar, till exempel ytterligare avverkning, naturvårdsavsättningar eller skogsskador, har minskat. Sådana förändringar får nu en mer direkt påverkan på andra intressen.
- Sveriges skogstillstånd ger möjlighet till flera alternativa handlingsvägar. Det finns utrymme att samtidigt förbättra både produktion och miljö i skogen men det finns flera målkonflikter som kräver prioritering och medvetna beslut.
- Den beräknade framtida tillväxthöjningen på virkesproduktionsmark är i huvudsak en effekt av ett förändrat klimat. Nuvarande skogsvårdsambitioner är en förutsättning för att säkerställa denna effekt, men bidrar i sig själva bara till en mindre del till den ökade tillväxten.
- Klimatförändringarna kommer att bidra till ökad skoglig tillväxt samtidigt som risken för skogsskador bedöms öka. För att minska risken för skogsskador och säkra den framtida tillväxten och biologiska mångfalden ökar behovet av klimatanpassning i form av ståndortsanpassad skötsel.
- De flesta scenarier inklusive Dagens skogsbruk innebär en positiv utveckling på nationell nivå till år 2050 för merparten av, men inte alla, de simulerade naturvårdsvariablerna med vissa regionala skillnader. De framtida nivåerna för naturvårdsvariablerna skiljer sig avsevärt mellan olika scenarier. Till år 2120 tyder resultaten på positiv utveckling för nästan alla simulerade variabler. Dock är det viktigt att beakta att arealtrenderna är summan av förluster och tillskott av skogsområden som ligger på olika platser och har olika kvaliteter.
- Alla scenarier ger ökat kolförråd och skogen utgör en avtagande kolsänka sett till hela skogsmarken under hela den simulerade 100-årsperioden. Tidsperspektivet är avgörande. Större avsättningar ger hög kolinlagring på kort sikt men Dagens skogsbruk där inte all tillgänglig tillväxt avverkas ger större kolinlagring på längre sikt.
- Utvecklingen av minskad tillgång till renbete, historiskt och i scenarierna tyder på ett ökat behov av renskötselanpassning i skogsbruket samt mer planering för både skogsbruk och rennäring och samverkan däremellan.
- Skogsstyrelsen bedömer att med nuvarande förutsättningar kommer den högsta hållbara avverkningsvolymen fram till 2035 att ligga i intervallet 95–100 miljoner skogskubikmeter (m3sk) per år. Det betyder att den faktiska avverkningen i genomsnitt per år för perioden fram till 2035 inte bör överstiga denna volym.
- Med nuvarande förutsättningar finns det ett visst utrymme för att öka den årliga avverkningen fram till 2035 jämfört med den genomsnittliga årliga avverkningen under perioden 2016–2020 men det är osäkert om utrymmet kan realiseras. Utrymmet om cirka 6 miljoner kubikmeter virke fast under bark (m3fub) utgörs huvudsakligen av lövträd. Geografiskt är det främst i norra Sverige, balansområde 1, som det finns ett utrymme för ökad avverkning. Utrymmet skapar möjligheter för olika val mellan ökad industriell virkesanvändning, insatser för att bevara biologisk mångfald, värna andra intressen och/eller ökad kolinlagring.
- Efterfrågan av svenskt rundvirke bedöms öka inom överskådlig tid. Balanssituationen med nuvarande förutsättningar visar att det finns en viss potential till ökad hållbar avverkning till 2035. Om man vill möjliggöra en ännu högre potentiell avverkning behöver åtgärder vidtas för ökad skoglig tillväxt på virkesproduktionsmarken.
- Det finns en potential att under en period fram till 2035 öka användningen av grenar och toppar (grot) från föryngringsavverkning från i dag cirka 9 TWh till en nivå av storleksordningen 24 TWh. Denna potential beaktar ekologiska restriktioner enligt Skogsstyrelsens rekommendationer men inte ekonomiska eller tekniska restriktioner. Givet dessa förutsättningar finns huvuddelen av potentialen i Norrland.
Ladda ner resultaten
Du kan ladda ner detaljerade beräkningsresultat för scenarierna i SKA 22 via Skogsstyrelsens databas. Samtliga resultat redovisas uppdelade på scenarier för olika markanvändningsklasser, ägarkategorier och geografiska områden. Dokumentet "Resultattabeller för SKA - bra att veta" kan vara till hjälp när du ska använda databasen.