Varför hyggesfritt skogsbruk?
Fördelar med hyggesfritt skogsbruk
- Är ofta ett skonsammare sätt att bruka skogen vilket gör att många arter har större möjlighet att finnas kvar jämfört med efter kalavverkning. Exempel på arter som gynnas kan till exempel vara marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbärsris.
- Du bibehåller skogskänslan, vilket ofta upplevs positivt i rekreationsskogar och i vissa kulturmiljöer.
- Åtgärder som skyddsdikning, markberedning och plantering behövs normalt inte vid hyggesfritt skogsbruk. Avrinningen ökar inte under vissa tidpunkter som det gör om du kalavverkar. Därmed bör risken minska för utlakning av näringsämnen och tungmetaller till vattendrag.
- Troligtvis minskar även risken för ras och skred i erosionskänsliga områden eftersom det finns kvar vegetation som binder marken och du får inte samma grundvattenhöjning som vid en kalavverkning.
- Hyggesfria metoder uppskattas av rennäringen eftersom de gynnar både mark- och hänglavar. Det är även en fördel för renskötseln att stora sammanhängande områden av täta ungskogar undviks.
Nackdelar och risker
Både trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk innebär risk för skador på skogen, tillväxtförluster och i vissa fall erosionsskador:
- All gallring i granskog innebär en ökad risk för rotröta i beståndet och vid återkommande åtgärder ökar den. Avverkning under vintertid, kallare än +5 grader C, eller stubbehandling minskar risken.
- Vid blädning använder du ofta permanenta körvägar för uttransport av virke, vilket kan innebära en ökad risk för körskador.
- När du ställer om från enskiktade bestånd till flerskiktade, kan det finnas en ökad risk för stormskador. Det är därför viktigt att du planerar omställningen på ett bra sätt.
Hyggesfritt skogsbruk bygger oftast på att du tillämpar naturlig föryngring, men plantering i luckor och under skärm förekommer. En nackdel med naturlig föryngring är att du missar de möjligheter som finns med förädlat plantmaterial.