Älg.

Avleda djuren

I viss mån kan djuren avledas från bete i känsliga föryngringar genom att aktivt arbeta med att tillskapa foder eller utnyttja avverkningsrester.

Det finns många kreativa idéer om hur man kan arbeta med foderskapande åtgärder och om många markägare gör samma sak så finns potential för en positiv effekt. Samtidigt bör man ha rimliga förhoppningar på vad det kan ge i ett större landskapsperspektiv. Inte minst då det kräver både ihållande intresse och entusiasm.

Att bara arbeta med foderskapande åtgärder löser inte dagens problematik med höga skadenivåer. Här behövs i första hand en bättre anpassning av viltstammarna. Däremot kan det öka tillgången till foder och dess kvalitet. För vissa åtgärder kan det ta lång tid innan effekten märks. Man behöver också vara medveten om att områden med bra tillgång och kvalitet på foder är attraktiva för djuren vilket ökar deras närvaro i området.

Röj inte bort foder i onödan

Syftet med traditionell röjning är att gynna önskade trädslag eller individer och ge dessa bättre utrymme och förutsättningar att utvecklas. Många av de mest begärliga foderarterna, som till exempel rönn, asp, sälg och ek är ofta redan hårt betade och tuktade av viltet vid tidpunkten för röjningen. Dessa träd kommer sällan att utgöra någon konkurrens för huvudstammarna.

Spara därför träd som inte uppenbart konkurrerar med huvudstammar och även redan betade tallar eftersom älgen ofta betar på dessa igen. Detta kan minska betestrycket på oskadade stammar.

Åtgärder som kan påverka foderproduktionen

Försök att utnyttja rester från avverkning rätt. Planera så att du kan genomföra avverkning av betesbegärliga trädslag som tall och lövträd (framförallt asp) vintertid. Då kan ris och toppar från avverkningen tillfälligt öka fodermängden lokalt.

Gynna även foderproduktion i kantzoner invid lågtrafikerade skogsbilvägar. Genom att bredda kantzonen intill skogsbilvägen och röja fram och gynna trädslag som viltet tycker om kan du öka tillgängligheten och produktionen av foder. Med bredare kantzoner får du samtidigt en snabbare upptorkning av vägen även om det förstås också innebär ett extraarbete.

I Sverige finns stora arealer kraftledningsgator som röjs av kraftbolagen med jämna intervall. Efter röjningarna ökar foderutbudet genom att nya rot-och stubbskott skjuter från nedkapade lövträd. Dessa arealer kan producera mera viltfoder om de röjs på ett lite annorlunda sätt.

Genom en mer selektiv röjning går det att gynna de mest begärliga betesväxterna. Tallar som växer i ledningsgatan röjs normalt bort men kan istället toppas. De toppade träden fortsätter då att producera viltfoder på arealen. Om du har en kraftledningsgata på din mark och är intresserad av att röja den för att producera viltfoder måste du teckna ett avtal med kraftbolaget.

Miljöhänsyn

Miljöhänsyn gynnar ofta hjortdjurens livsvillkor. Följande åtgärder syftar till att gynna miljövärden men leder samtidigt till en ökad produktion av foderväxter som viltet tycker om:

  • Skyddszoner längs diken, bäckar, åar och sjöar.
  • Kantzoner mellan produktiv skog och impediment.
  • Kantzoner eller bryn mellan skog och inägomark och åker.
  • Naturvårdande skötsel i NS-bestånd i Gröna Skogsbruksplaner.
  • Framröjning av kulturlämningar eller fornlämningar.
  • Bortröjning eller utglesning av gran i hänsynsytor

Läs mer

Om du systematiskt arbetar för att öka eller ta tillvara foderproduktionen vid skogliga åtgärder förbättrar du tillståndet på längre sikt. Framförallt fördelar man det totala betestrycket på fler betesbegärliga träd och på fler platser på fastigheten. Om du vill lära dig mer om hur du kan öka utbudet av lämpligt foder i ett viltanpassat skogsbruk kan du läsa foldern ”Tänk vilt när du sköter skog”. Samverka gärna med markägare i området för att få bättre resultat.

  • Senast uppdaterad: 2019-09-17