Älg.

Undvika viltskador

Det viktigaste du som markägare kan göra är att vara aktiv och engagerad i viltförvaltningen i ditt område. Men det finns även andra saker du kan göra för att undvika viltskador.

Som markägare har du ett ansvar att föra fram synpunkter som innebär att jägare tar hänsyn till skogen då jakten planeras. Det är jägarnas ansvar att omhänderta dina synpunkter på lämpligt sätt. Det finns även råd och rekommendationer som tagits fram inom projektet Mera Tall. 

Hägna skogen

Att hägna skogen är en effektiv metod för att undvika skador eftersom djuren stängs ute. Du kan få stöd av Skogsstyrelsen då du föryngrar med ädellöv. Du måste underhålla hägnet under den tid plantorna befinner sig i betesfarlig höjd.

Skyddsbehandla plantorna

Du kan skydda plantor eller träddelar genom att behandla med skyddsmedel. Djuren avskräcks från att beta på behandlade växtdelar eftersom de smakar eller luktar illa. Vanligast är behandling av toppskott på barrträd och behandlingen måste ofta göras flera år i rad.

Välj annan föryngringsmetod

Om marken är lämplig kan sådd eller naturlig föryngring ibland vara effektivt eftersom du då kan få ett tätare uppslag av plantor. Ett högre stamantal ökar fodermängden på hygget samtidigt som chansen ökar att fler stammar lyckas växa upp oskadade ur beteshöjd.

Välj annat trädslag

Det är viktigt att anpassa trädslaget efter markens och platsens förutsättningar. Att till exempel välja gran istället för tall eller löv minskar visserligen risken för viltskador eftersom granen är mindre begärlig för hjortdjuren. Men samtidigt blir det ett problem på torra och magra marker där andra trädslag är mer lämpade ur produktionssynpunkt.

I det större perspektivet kan det till och med leda till sämre foderproduktion. I den medelålders och äldre tallskogen finns nämligen mer bärris som kan utnyttjas av hjortdjuren jämfört med granskogarna som ofta blir tätare och fattigare på markvegetation.

Bra att veta om jakt efter hjortdjur

Om du är markägare besitter du också rätten att jaga på din fastighet. Om det inte finns möjlighet eller intresse att jaga kan du upplåta jakträtten till någon annan. När ett avtal sluts mellan dig och jakträttshavaren (arrendatorn) kan särskilda önskemål och krav ingå. Säkrast är att teckna ett skriftligt avtal som tydliggör villkor för båda parter. Att vara markägare innebär att det finns många mål att förhålla sig till, exempel är skogsproduktion, naturvård och rekreation. Det är viktigt att jakten kan bidra på ett positivt sätt till att nå målen för din fastighet. Att minska risken för skador på skog och gröda är en viktig funktion som viltförvaltningen har.

Fyra hjortdjur – olika system

Det finns regler för jakt efter våra fyra jaktbara hjortdjur; älg, rådjur, kronhjort och dovhjort. Jakt efter älg är tidsbegränsad och kan ske i älgskötselområden, licensområden eller på oregistrerad mark. Om din mark ingår i ett älgskötselområde är det bra att känna till att de är skyldiga att kalla till samråd en gång om året. Jakt efter kronhjort sker oftast i kronhjortsskötselområde som ibland sammanfaller med älgskötselområdet. Utanför kronhjortsskötselområde är det bara tillåtet att jaga årskalv. För rådjur och dovhjort finns inga krav på licens eller skötselområde för att jaga. Där råder istället så kallad allmän jakt under en viss jakttid.

Älgförvaltningssystemet i korthet

Dagens älgförvaltningssystem infördes 2012. Vid varje länsstyrelse finns en viltförvaltningsdelegation som bland annat stödjer länsstyrelsen då övergripande riktlinjer för viltförvaltningen tas fram inom länet. Landshövdingen är ordförande, i övrigt finns företrädare från flera olika organisationer.

Varje län är uppdelat i ett antal älgförvaltningsområden. Dessa ska hysa en älgstam som är någorlunda avgränsad från angränsande områden. Till varje område finns knuten en älgförvaltningsgrupp som består av tre markägarrepresentanter och tre jägarrepresentanter. En markägarrepresentant sitter som ordförande och har också utslagsröst, vilket motiveras av att markägarsidan har fler mål att hantera än bara älgstammen. Länsstyrelsen utser representanterna i älgförvaltningsgruppen. Gruppen tar fram en älgförvaltningsplan i samråd med berörda älgskötselområden.

Vart vänder man sig?

Lokalt är det den som innehar jakträtten som man kan vända sig till. Om fastigheten ingår i ett älgskötselområde kan dess styrelse svara på frågor. Länsstyrelsen registrerar älgskötselområden. Nästa steg i hierarkin är att kontakta någon av representanterna i älgförvaltningsgruppen. Därefter kan vilthandläggare vid länsstyrelsen vara aktuella. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet då man vill ansöka om skyddsjakt. Vid Skogsstyrelsen finns också personal som arbetar med viltrelaterade frågor. Du är självklart välkommen att kontakta oss!

  • Senast uppdaterad: 2020-08-28