Bilderna är tagna vid Schweinfurt i södra Tyskland och visar Diplodia-skador i kronan på en gammal svarttall

Svampen Diplodia

Sommaren 2016 upptäcktes det första fallet på beståndsnivå av Diplodia pinea i Sverige. Under 2017 har skador av Diplodia hittats på unga tallbestånd på ett flertal platser och svampsjukdomen anses vara etablerad i Sverige.

När det första fallet upptäcktes 2016 rörde det sig om ett cirka 15 hektar stort område med tallungskog norr om Arlanda. Skogen var så svårt skadad att den fick avverkas, flisas och brännas. Detta gjordes också för att inte sporerna skulle sprida sig.

De allra första fynden av Diplodia i Sverige gjordes 2012 på svarttall på fyra platser i landet:

  • i Uppsalatrakten
  • i Göteborg
  • i Visby och
  • utanför Malmö.

Under 2017 har skador av Diplodia hittats på unga tallbestånd på ett flertal platser från Småland till Hälsingland.

Sjukdomen etablerad i Sverige

Sakkunniga vid SLU och Skogsstyrelsen är överens om att sjukdomen får anses som etablerad och att den sannolikt finns på fler platser i södra och mellersta Sverige. Analyser av skadade träd visar att Diplodia orsakat skador i Sverige sedan minst 10 år tillbaka, men undgått upptäckt eftersom skadorna liknar de som orsakas av den vanliga skadesvampen Knäckesjuka. Diplodia är alltså inte så ny som vi trott.

Sjukdomen kan i värsta fall ta död på ett träd men framför allt påverkar den trädets tillväxt och orsakar skador som förhindrar att träden når upp till högkvalitetsskog.

Varierad skog ger bättre motståndskraft

Som skogsägare kan du försöka ha ett så varierat bestånd som möjligt, med många trädslag. Det gör beståndet blir mer motståndskraftigt mot skadeangrepp. Det är också viktigt att gran och tall sätts på marker som är bäst för respektive trädslag, så kallad ståndortsanpassning.

Kan förväxlas med knäckesjukan

Skogsstyrelsens råd till skogsägare är att hålla utkik efter bruna årsskott, framför allt på ung tall. Det kan vara ett tecken på att svampen angripit trädet, men Diplodia är också lätt att förväxla med knäckesjukan.

Vid knäckesjuka bildas en kådig 1-2 cm lång skada mitt på årsskottets ena sida. Skottet får där en knäböj, en knäck. Skottet kan ibland dö ovanför knäböjen, men inte under denna. Säkraste tecknet på knäckesjuka är om såret på det färska årsskottet är gult av sporer under ett par veckor i juni. Knäckesjuka angriper små tallar som är högst 2-3 meter höga, särskilt om de växer tillsammans med aspsly.

Vid Diplodia däremot dör som regel hela skottet. Det kan tränga ut kåda från skottet men aldrig i form av en distinkt gul fläck i juni. Diplodia kan även angripa skott och kottar högt uppe i kronan på äldre tallar och kan då förväxlas med Gremmeniella. Diplodia drabbar främst tall som är kraftigt stressad av torka.

Kontakta distriktets skadesamordnare om du misstänker Diplodia.

När sjukdomen är bekräftad kan du ta ner de mest angripna träden och låta dem ligga kvar. Under skottskjutningen bör du undvika åtgärder eftersom sporerna sprids som mest då.

  • Senast uppdaterad: 2017-10-06