Anders och Ronnies lyckade planering vid kulturlämningarna

När Anders Lysén skulle avverka på sitt skogsskifte visste han att det krävs bra planering på barmark för att bevara de kulturlämningar som fanns i området. Ronnie Einarsson från Norrskog, som skötte planeringen, förklarar tankegångarna bakom den lyckade insatsen för kulturmiljön.

Anders Lysén har arbetat i skogsbranschen sedan slutet av 70-talet och köpte skogsskiftet i Jämtland 1992.

- Intresset i branschen för att bevara kulturlämningar kom redan på 80-talet, men det har varit trögt att få till den hänsyn som krävs, säger Anders. Med dagens teknik ska alla led i en avverkning kunna ha tillgång till bra kartor för att se var och hur hänsyn ska tas.

Inte alla kulturlämningar är registrerade i kulturmiljöregistret, men kolbottnen och kojruinen på Anders mark var redan utmärkta på kartan till avverkningsanmälan.

Anders gallrade för några år sedan på ett annat skifte. Då han redan vid köpet visste att det fanns rester av gamla boplatser i skogen kontaktade virkesköparen Länsstyrelsen, som kom ut och bandade in området innan gallring.

- Det finns inga svårigheter med att lämna hänsyn, så det är konstigt att det blir fel, fortsätter Anders. Men om man som privat markägare inte känner till eventuella kulturlämningar på sitt skifte så kan det förstås bli problem.

Framgångsfaktorer i kulturhänsyn

Ronnie Einarsson som skötte fältarbetet inför avverkningen är egen företagare på Jämtlands Skogstjänst AB och PEFC-certifierad rådgivare och planerare på Norrskog. Han tycker att det är helt rätt att lagstiftning finns för att spara kulturlämningar. De rutiner som finns för hur de ska skötas har Ronnie i ryggraden efter 15 år i arbetet.

- Allt virke ska bort, inget ris ska lämnas innanför bandning och yttergränsen av lämningen märks ut med 1,3 meter höga kulturstubbar. Nu för tiden går det av sig självt!

Även maskinförare går kurser för att bli PEFC-certifierade och införstådda med att alla delar i processen är lika viktiga som produktionen. Det finns maskinlag specialiserade på svåra drivningsförhållanden och hänsynskrävande avverkningar. Ett stort natur- och kulturmiljöintresse inom branschen har medfört ökad kompetens i alla led.

- Det finns alltid förbättringspotential i uppföljningen, den skulle kunna göras mer frekvent för att få bättre koll på maskinlagsnivå, säger Ronnie.

Enligt Ronnie är de absolut viktigaste framgångsfaktorerna för en lyckad kulturhänsyn tydlig kommunikation, intresse och kunskap hos de som utför avverkningen. Bra kartskikt som bland annat markfuktighets- och terrängskuggningsskikt underlättar. Det sparar tid och förbättrar val av körvägar vid planeringen, då hittar de snabbare och kan undvika körskador. 

Bland skogsägarna varierar kunskapen om och intresset för forn- och kulturlämningar stort. En del känner till varenda kvadratmeter på sin fastighet, andra har betydligt mindre koll på sitt skifte.

- Det är ganska vanligt att markägaren vet att det finns kulturlämning på sin fastighet, men inte riktigt var, berättar Ronnie. Med ökad andel utbor finns också risk för att kunskap om var och vad som finns på den egna fastigheten går förlorad.

 

Text: Anna Möller och Andrea Jonsson

  • Senast uppdaterad: 2018-10-25