Lars och Olofs skogsbruk tar vara på byns historia
Den enskilda vägen mot Trångåsen är välskött och stäcker sig 15 kilometer in i det som så sent som på 60-talet var väglöst land, förbi skog i olika åldrar, myrmark, höjder och ett fåtal hus. Kontrasten är slående när vi anländer till byn, där vi möts av två varsamt renoverade gårdar, etablerade av nybyggare i början av 1800-talet. Åker och betesmarker är restaurerade och omges av trägärdesgårdar. Genom betesmarkerna leder en stig och vid en gammal jordkällare finns en av många informationsskyltar.
Lars Nord ägde sedan tidigare en flottarkoja nära byn och fick chansen att förvärva Trångåsen 1:9 år 2004. Utöver mangårdsbyggnad ingår loge, bagarstuga, stallar, sommarladugård, födorådsstuga och härbre i gårdsbilden liksom nio hektar åker och betesmark. Tillsammans med sambon Karin Forsberg och med stöd från Länsstyrelsen i Jämtland har Lars kunnat bevara och restaurera gården som 2009 blev byggnadsminnesmärkt.
– Vi betraktade oss som lyckosamma att ha hittat något så ovanligt som en komplett gård från tidigt 1800-tal, både vackert belägen och med alla byggnader fortfarande på plats. Visserligen med stort behov av restaurering efter att ha stått obebodd i mer än 40 år, berättar Lars Nord.
Både skogsbruk och biologisk mångfald
Lars och sonen Olof Nord vill i sitt skogsbruk också vårda den biologiska mångfalden och lyfta fram markernas historia. Första steget var en omfattande renovering av ängsmarker intill gården. Större delen av skogen avverkades och marken inhägnades med gärdesgård. Numera finns en öppen äng med enstaka frihuggna tallar och grupper av grov asp. Får betar på markerna och ängsfloran är på väg tillbaka. Uppseendeväckande stora odlingsrösen sträcker sig i upp till 80 meter långa stråk, frihuggna med hjälp av stödet Skogens mångfald.
Från gården går en stig ner mot den tidigare så livsviktiga kallkällan. Stigen som sträcker sig från sluttningen ner längs Malmån och vidare till Malmsjön har byggts och skyltats med stödet Nokås. Vid ån finns ett skogsparti på blöt mark, där det pågår frihuggning av ett lövbestånd för att skapa en ljusare, lövdominerad miljö. Här är Lars och Olof särskilt försiktiga för att undvika skador kring sin kallkälla.
– Den högt belägna byn var beroende av kallkällor för vattenförsörjningen till djur och människor. Just denna källa har vårdats och brukats i 6 generationer och nu har grannen Elvy Hååkman lärt oss hur vi ska hålla källan flödande, säger Lars Nord.
Åtgärderna genomförs efter en rådgivning från Skogsstyrelsen inom stödet Skogens miljövärden, som är en del av EU:s landsbygdsprogram. Själva ansökan görs via Jordbruksverkets tjänst ”Mina sidor” medan Skogsstyrelsen svarar för rådgivning och handläggning av stödet. För att undvika att gå vilse i stödvillkoren kan man ta hjälp av Skogsstyrelsen för att ta fram den skötselplan som ska bifogas ansökan.
– Många arter i svenska skogar är störningsberoende, vilket innebär att de utvecklas optimalt och blir livskraftiga efter exempelvis översvämning, brand eller ras. Numera släcker vi bränder och förhindrar översvämningar, vilket är bra men samtidigt en av anledningarna till att den biologisk mångfalden minskar, förklarar Maja Ramström, stödansvarig inom Skogens Miljövärden och Nokås.
Stöden som Skogsstyrelsen erbjuder syftar till att hjälpa markägare att vidta åtgärder som efterliknar naturliga eller historiska störningar. Det finns ett område på Lars och Olofs mark där naturmiljön skulle må bra av brand men där en naturvårdsbränning inte är att rekommendera. Skiftets närhet till bebyggelse och avsaknad av naturliga begränsningar av vatten innebär för stora risker. Skogen kommer istället att åtgärdas med metoder som efterliknar branden: frihuggning av tall och löv samt tillskapande av död ved.
Hur efterliknar man brand utan eld?
- Gran brinner oftast lätt: Avverka gran istället för att bränna den.
- Skogen blir gles: Naturvårdsgallra och ställ trädgrupper. Äldre grova tallar överlever oftast markbränder och blir befriade från konkurrerande stammar. Samma effekt får man genom att frihugga gammal tall.
- Branden skapar stora mängder död ved: Detta efterliknas genom ringbarkning och skador på utvalda träd samt genom att välta vissa stammar.
- Branden frilägger mineraljord där pionjärträd som till exempel björk lätt gror: Åstadkoms också genom att aktivt välta omkull till exempel gran. Under rotvältan uppstår en mineraljordsfläck.
Liknande åtgärder ska göras på ett fyra hektar stort skifte i Trångåsen. Resultatet blir lövdominerad skog med grupper av tall, präglad av öppenhet och större inslag av död ved. Med ljusinsläpp och viss markpåverkan skapas möjligheter för naturlig tall- och lövföryngring.
En annan viktig miljö för biologisk mångfald är skogsbryn, mellan skog och åkrar eller mot vägar. Med lite ansträngning och kreativitet åstadkommer man en biologiskt rik miljö genom att främja lövdominans, luckighet och gynnande av vissa grövre träd som kan utvecklas till naturvärdesträd. Lars och Olof ska satsa på just den typen av skogsbrynåtgärder och gynna framför allt sälg, som på sikt kan utvecklas till stora nektarproducerande sälgar.
Främjande av biologisk mångfald kan med fördel kombineras med åtgärder som tar fram områdets historiska och sociala aspekter. Här kan båda Skogsstyrelsens stöd nyttjas - Nokås och Skogens miljövärden. Lars och Olof tog vara på stödens möjligheter och röjde fram två gamla odlingsrösen kring ängarna och i skogsbrynet. Med skyltning vid lämningarna blir det lätt för besökare att få inblick i gårdens och skogens historia.
– Det känns viktigt att berättelserna från en skogsby som Trångåsen inte försvinner med tiden. Då kan kulturlämningar med informationstavlor vara viktiga hänvisningar till historien, säger Lars Nord.
//Andrea Jonsson