Hägn.

Viltet återvänder till brandområdet

Växtligheten och därmed också viltet var snabbt tillbaka efter branden. Brandområdet nyttjas i studiesyfte av SLU som har lagt ut försök om hur skogen påverkas av djurens betning.

Redan första hösten efter branden i Västmanland 2014 syntes de första gröna stråna och små björkplantorna i brandområdet. Bland annat svedjenävan, en växt som kan ligga i marken hundratals år och vänta på en brand, visade sig tidigt. Senare under första året spirade trädslag som björk, asp och sälg på brandfältet. Växter som hallon, ljung, gräs, mjölkört, björnmossa och små tallplantor började etablera sig under första sommaren och den frodiga växtligheten blev ett smörgåsbord för skogens vilt.

Viltstammen kan öka

Arter som trivs i mer uppvuxen skog letar sig till nya områden medan arter som trivs i de mer öppna eller på sikt mer risiga områden söker sig till brandområdet. Under våren och sommaren efter branden hade vilt som älg, hare, kronhjort, vildsvin, småfågel och skogshöns hittat tillbaka till området. 

Med ett stort utbud av bra mat till viltet är sannolikheten stor att viltstammarna ökar. De påverkar vilka trädslag som kan etablera sig och växa upp på marken samt hur stora betesskador som uppstår – naturliga faktorer som har stor betydelse för både skogsbruket, viltförvaltningen och för naturvården över hela landet.

Försökshägn

Inom brandområdet har Skogsstyrelsen under 2015 satt upp sex stycken hägn i syfte att studera hur hjortdjuren påverkar skogen på kort och lång sikt. Studierna genomförs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Med hägnens hjälp kan man studera växtlighetens utveckling där viltet kommer åt att beta och där de inte kommer åt. 

Till varje hägn finns en referensyta som är ohägnad. För varje typ av hägn är ett placerat centralt i brandområdet och ett i områdets utkant för att kunna se eventuella skillnader i de olika miljöerna. Hägnen på 100 kvadratmeter är fyrkantiga med en höjd på drygt två  meter. 

Den nya skogen inom hägnen har etablerats på olika sätt. 

  • I två hägn har tall planterats utan markberedning.
  • I ett hägn har markberedning utförts och tallfrön såtts manuellt.
  • I ett hägn har tallfrön såtts maskinellt utan markberedning.
  • I två hägn har inga aktiva åtgärder vidtagits för att etablera ny skog. Naturen får ta hand om det genom så kallad fri utveckling. Dessa två hägn är belägna inom ett naturreservat.

Planen är att följa och dokumentera utvecklingen i dessa hägn och referensytor under minst tio års tid.