Lövskogslund
Varje nyckelbiotop får en biotoptypsbeteckning som beskriver dess karaktärsdrag. Här kan du läsa om biotoptypen lövskogslund.
Definition
En mer eller mindre igenväxt ängs- eller hagmark där kronslutningen överstiger 30 procent. Biotopen är lövträdsdominerad och finns på friska till fuktiga marker (ej sumpskog). Ädellövandelen i dessa bestånd kan variera från att vara enstaka inslag till att dominera. I biotopen finns det en trädkontinuitet. Omfattar inte hassellundar, allundar eller igenvuxna lövängar med hamlade träd.
Kännetecken
Olikåldrigt skogsbestånd med enstaka gamla överståndare. Biotopen har en örtrik flora och ofta ett flerskiktat och välutvecklat buskskikt. Såväl trädens solexponering som luftfuktigheten kan variera mellan olika partier inom biotopen.
Signalarter
Tandrot, strävlosta, skogsknipprot, myskmadra, vätteros, nästrot, storrams, sårläka, underviol, krusig ulota, trubbfjädermossa, lönnlav, traslav, dvärgtufs, ädellav, njurlavar, lunglav, grynig filtlav, rostfläck, bokvårtlav, blekspikar, lömsk flugsvamp, vedtrattskivling, små fingersvampar.
Andra namn
Skottskog, stubbskottäng och subarktisk björklund är några andra namn som i större eller mindre grad överlappar med biotoptypen.
Biotopskydd
Dessa miljöer kan ges ett formellt skydd genom beslut om biotopskydd. Då anges biotoptypen äldre naturskogsartade skogar eller mark med mycket gamla träd.