Hällmarkstallskog. Foto Kristian Svedberg

Dags att avliva myterna om nyckelbiotoper

Debattinlägg - 27 november 2017

Här är myterna om nyckelbiotoper som det är hög tid att avliva, skriver Göran Rune, Skogsstyrelsen, i ett debattinlägg i Land Skogsbruk idag.

Skogsdebatten är hetare än på länge. Det visar inte minst Land Skogsbruks serie Biotopkonflikten där en rad parter fått ge sin syn.

Skogsstyrelsen välkomnar en debatt om hur vi ska bruka skogen, få den lönsam, varierad och långsiktigt hållbar. Men tyvärr finns det generellt i debatten en rad missuppfattningar som lyckats bita sig fast.

Här är myterna om nyckelbiotoper som det är hög tid att avliva:

Stor andel av all skog klassas som nyckelbiotoper. Två procent av svensk skog är i dag klassad som nyckelbiotop, men naturligtvis kan den siffran variera över landet. Den totala arealandelen nyckelbiotop har tidigare uppskattas vara knappt fyra procent av skogen.

De flesta skogsägare berörs av nyckelbiotoper. 85 procent av dagens skogsfastigheter innehåller inte någon nyckelbiotop, enligt nya siffror som Skogsstyrelsen tagit fram.

En rödlistad art stoppar avverkning. Förekomst av rödlistade arter är bara en del i en samlad bedömning av området. Där vägs bland annat också in skogshistoria, mängden död ved, gamla träd, strukturer. Det handlar om en inventering av livsmiljöer. Inte arter.

Nyckelbiotop innebär avverkningsförbud. Skogsstyrelsen verkar för att nyckelbiotopernas värden bevaras och utvecklas, men att en skog klassas som nyckelbiotop innebär inte att Skogsstyrelsen formellt lägger ett förbud för avverkning. Vi pekar ut områden med riktigt höga naturvärden och vad lagen kräver är att skogsägaren samråder innan det utförs åtgärder som kan skada naturvärdena. Skogsnäringen har själv bidragit till att koppla nyckelbiotoper till de certifieringssystem som de flesta virkesköpare anslutit sig till.

Skog "beslagtas" utan ersättning. Nyckelbiotoper ger inte automatiskt rätt till ersättning men den skogsägare som har mer än fem procent nyckelbiotop är prioriterad för områdesskydd och har därmed också möjlighet till ersättning. I regeringens budgetförslag finns också en förstärkning av den ersättningen med 250 miljoner från nästa år.

Nyckelbiotop innebär alltid något negativt. Genom alla kontakter som våra skogskonsulenter har med skogsägare runt om i landet, vet vi att många skogsägare är stolta över att äga skog med höga miljövärden som man gärna fortsätter vårda. En nyckelbiotop ger dessutom skogsägaren värdefull information om var frivilliga avsättningar gör störst nytta.

Visst finns det delar i inventeringen som behöver utvecklas och förbättras när det gäller metod och arbetssätt. Där sitter Skogsstyrelsen inte passiv. Det handlar om hur bedömning och avgränsning av nyckelbiotoper ska ske i nordvästra Sverige, hur vi kan följa upp och kvalitetssäkra bedömningarna på ett tydligare sätt, men också få igång en nationell inventering som gör att skogsägaren slipper få besked veckorna innan en avverkning.

Låt oss ha både respekt för och tålamod med att de processerna nu är igång. Under tiden tar vi gärna en debatt byggd på fakta. Inte myter.

/Göran Rune, chef för Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

Kontakt