Dags för jägarkåren att ta betesskadorna på allvar

Debattinlägg - 01 december 2017

Vi är inne på det sjätte året med ny älgförvaltning. Siktet var inställt på en förvaltning som bättre balanserade älgstam och betesskador på skog. Istället är skadesituationen i dag i princip oförändrad. Det visar Skogsstyrelsens senaste inventering av viltbetesskadorna som vi nu analyserat nationellt. Skogsstyrelsen kräver därför en gemensam kraftsamling, där jägarkåren har en extra viktig roll.

Tidigare i år har vi presenterat resultaten från inventeringen av betesskadorna i olika landsdelar. I Götaland är läget som värst där två av tre tallar är skadade av vilt. Totalt i landet är två av fem tallar viltskadade enligt vår sammanställning. Det är illa nog. Bara enstaka år i enstaka områden är situationen acceptabel utifrån målet: minst sju av tio stammar ska vara oskadade.

Viltets bete orsakar en försämring av virkeskvalitet och en förlorad tillväxt som ger höga ekonomiska kostnader för skogsägaren. Skogsägare avskräcks från trädslag som löper stor risk att skadas på grund av sin smaklighet för djuren. Nedbetning av vanliga lövträd som sälg och rönn bidrar till att många ungskogar gapar tomma på variation och mångfald.

 Nu behövs en gemensam kraftsamling för att åstadkomma påtagliga effekter:

- Jägarkåren. Jägarna håller bokstavligen i det allra viktigaste vapnet för att motverka viltskador, men den nationella trenden visar tyvärr att avskjutningen minskat succesivt sedan 2011, enligt statistik från Jägareförbundet. Det är inte ett sådant gensvar vi förväntar oss av en jägarkår som tar skogsskador eller viltolyckor på allvar. 

- Myndigheterna. Berörda myndigheter, i första hand Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna, kan bli mycket bättre på att gå åt samma håll, tala samma språk och agera med samma beslutsamhet. Målen behöver kontinuerligt följas upp för att skapa en lärande och adaptiv förvaltning.

- Viltet. Allt fler uttrycker behovet av en samlad viltförvaltning där älg, rådjur, kron- och dovhjort förvaltas mer samordnat för att bättre kunna förebygga betesskador. Skogsstyrelsen vill gärna medverka i och driva på en sådan utveckling.

- Skogsägaren. I många år har vi redovisat att gran i allt för stor utsträckning planteras på marker där tall är ett bättre alternativ sett till växtplatsen. I många fall en direkt följd av att hjortdjuren betar på tall. Med gemensamma krafter börjar intresset för att öka andelen tallföryngringar bli större, trots skaderisken. Försäljningen av tallplantor ökar igen och här måste skogsägarna visa att man kan hålla i och förstärka trenden.

Totalt sett har ändå jägarperspektivet en alltför styrande inverkan. För att älgförvaltningen ska fungera bättre i praktiken behöver de som har ett avgörande inflytande visa att de på allvar tar hänsyn till skogens samlade värden. Dessa värden berör oss alla och inkluderar ekosystemtjänster som produktion av timmer, klimatreglering, biologisk mångfald, rekreation, bär- och svampplockning, friluftsliv – och jakt.

/Göran Rune, chef Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

Kontakt