Röjning i skogen.

Fortsatt hög aktivitet i skogen

Nyhet | Statistik - 16 september 2021

Åtgärderna i skogen låg på en fortsatt hög nivå under 2020, visar Skogsstyrelsens åtgärdsundersökning.

Under 2020 utfördes markberedning, gödsling, plantering, sådd och röjning på nästan 963 000 hektar i Sverige. Den största delen var röjning, 497 000 hektar. Röjningen har ökat under 2000-talet och är nu dubbelt så hög som i slutet av 1990-talet.

Skogsodling, det vill säga plantering och sådd, utgjorde 2020 lite mer än 218 000 hektar, plantering stod för merparten av detta, omkring 202 000 hektar. Skogsodlingen är något större än under 1990-talet då arealen uppgick till cirka 144 000 hektar i genomsnitt, vilket i sin tur jämföras med den genomsnittliga skogsodlade arealen över åren 1955-1959 som uppskattats till omkring 95 000 hektar per år.

Arealen som markbereddes under 2020 uppgick till omkring 206 000 hektar och drygt 42 000 hektar skogsmark gödslades.

Störst areal röjs i Götaland

I samtliga landsdelar var röjning den åtgärd som genomfördes på störst areal. I Götaland röjdes cirka 202 000 hektar medan 102 000 hektar röjdes i Svealand, 110 000 hektar i Södra Norrland och 82 000 hektar i Norra Norrland. I Norra Norrland markbereddes mest mark, runt 58 000 hektar medan minst mark markbereddes, 47 000 hektar, i Svealand. Planteringen utfördes på störst areal i Götaland, 56 000 hektar, medan det i Norra Norrland var lägst areal med 41 000 hektar.

82 procent av arealen har aktuell skogsbruksplan

Sammanlagt hade 82 procent av den produktiva arealen skogsmark en aktuell skogsbruksplan. Att ha en aktuell skogsbruksplan är ovanligare hos enskilda markägare än hos övriga markägare. Övriga ägare avser allmänna ägare, aktiebolag och övriga privata ägare. Under 2020 hade 68 procent av den produktiva arealen skogsmark en aktuell skogsbruksplan hos enskilda markägare. För övriga markägare var motsvarande 97 procent.

Det är en marginell ökning mellan 2019 och 2020 av den skattade arealen med skogsbruksplan. Men den statistiska felmarginalen gör att det inte är någon säker-ställd ökning mellan åren.

Ny statistik om hyggesfritt skogsbruk

För första gången har Skogsstyrelsen undersökt det hyggesfria skogsbruket brett bland skogsmarkägare, både storskaliga och småskaliga. Hyggesfritt skogsbruk definierades i undersökningen som skogsmark med produktionsmål där skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår större kala ytor. I undersökningen exemplifierades de hyggesfria metoderna med olika former av blädning, plockhuggning, luckhuggning och överhållen skärm.

Resultatet visar att det 2020 bedrevs hyggesfritt skogsbruk på 644 000 hektar.  Skattningen har en felmarginal (95% konfidensintervall, beskrivs nedan) från 534 000 hektar till 754 000 hektar. Arealen avser inte mark inom frivilliga avsättningar, improduktiv skogsmark eller med målklassningen naturvård orörd eller naturvård med skötsel. Skogsstyrelsen kommer att fortsätta samla in uppgifter om det hyggesfria skogsbruket årligen. Eftersom statistiken samlats in för första gången kan det i kommande års datainsamling ske förändringar i enkätkonstruktion, definition av begrepp med mera, i syfte att ytterligare förtydliga vad som avses med hyggesfritt skogsbruk. 

Förklaring av statistiken

Skogsstyrelsens åtgärdsstatistik baseras på ett slumpmässigt stickprov av småskaliga skogsbruk (äger mindre än 5 000 ha) och en totalundersökning av det storskaliga skogsbruket (äger mer än 5 000 ha). Frågorna till det storskaliga skogsbruket är något mer detaljerade och viss statistik finns därför endast för denna grupp markägare. Med röjning avses röjning i plant- och ungskog. En aktuell skogsbruksplan avser en plan som är mindre än 10 år gammal.

Samtliga skattningar som presenteras här har en statistisk felmarginal. Det intervall som bildas av skattningen och felmarginalen är ett 95-procentigt konfidensintervall. Det innebär att om man skulle upprepa undersökningen så skulle det i 19 fall av 20 täcka in det sanna (men okända) värdet. Intervallets storlek beror av antalet observationer i urvalet och hur stor spridning variabeln har. Vanligen skrivs felmarginalerna inte i löpande text men finns tillgängliga i Skogsstyrelsens statistikdatabas och det statistiska meddelandet tillsammans med skattningarna. Däremot har det tagits med i texten ovan just om det hyggesfria skogsbruket då detta är första gången en sådan skattning beräknas och det innebär en ökad osäkerhet.

Kontakt

Prenumerera på statistiknyheter