Andelen kända kulturlämningar som blir påverkade vid föryngringsavverkning har minskat något sedan år 2021, enligt Skogsstyrelsens inventering. På landsnivå är andelen skadade och grovt skadade kulturlämningar nu på den lägsta nivån sedan inventeringen började 2012. I norra Norrland har dock andelen skadade och grovt skadade kulturlämningar ökat.
Andelen kända kulturlämningar med skada eller grov skada efter föryngringsavverkning var för hela landet 11 procent vid årets uppföljning. Förra året var motsvarande andel 13 procent och året innan 22 procent. Sedan mätningarna startade 2012 finns en statistiskt signifikant trend med minskande skador.
Norra Norrland har en fortsatt hög andel skada och grovskada, 17 procent i år att jämföra med 16 procent år 2021. I södra Norrland samt Götaland har skadenivån sjunkit från 16 procent år 2021 till 14 respektive 12 procent, när det gäller skada och grov skada, i år. Andelen skada och grov skada i Svealand var förra året 7 procent och i år 8 procent.
Markberedning fortsätter vara den vanligaste orsaken till skada eller grov skada i tre av fyra landsdelar. Undantaget är södra Norrland där skador från vindfällda träd och nedrisning är vanligare än skador efter markberedning.
Där kulturstubbar används ser vi en allt lägre andel påverkan på kulturlämningarna. En kulturstubbe är en 1,3 meter hög stubbe som används som markering vid kulturlämningen.
Skadenivån är lägst där kulturstubbar placerats korrekt det vill säga utanför och runt om kulturlämningen, då ligger andelen grov skada på mellan 1 - 3 procent. Andelen kulturlämningar med korrekt placerade kulturstubbar skiljer sig mellan landsdelarna från 38 procent i södra Norrland till 3 procent i Götaland.
Där kulturstubbar använts i någon form har 92 procent av kulturlämningarna varken skada eller grov skada.
Omkring 40 procent av villkorsområdena har skada eller grov skada från skogsbruksåtgärder. Ett villkorsområde är ett skyddat område kring en fornlämning. Markberedning är den enskilt största påverkansfaktorn för villkorsområden. I Svealand och Götaland är andelen skada och grov skada av markberedning nästan 33 procent.
Plantering har gjorts på var sjätte kulturlämning i Götaland, var sjunde i Svealand och färre än var tionde i södra och norra Norrland. Plantering innebär inte att lämningarna skadas direkt men ökar risken för en skada i framtiden. Planteringen minskar dessutom lämningens synlighet.
Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. I skogen kan det finnas fornlämningar som stenåldersboplatser och gravar men också andra yngre kulturhistoriska lämningar som berättar om människans historia till exempel kolbottnar (lämningar efter kolmila) och husgrunder.
En 1,3 meter hög stubbe som används som markering vid kulturlämningar.
Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik.
Hela landet
Källa: Skogsstyrelsen
Med kulturlämningar avses forn- och övriga kulturhistoriska lämningar. En och samma lämning kan vara påverkad av flera skador. Den högsta skadan bestämmer lämningens skadegrad.
Här finns länkar till tabeller om kulturmiljöer i skogen i Skogsstyrelsens statistikdatabas. Välj länken längst ner om du vill skapa egna tabeller och figurer.