Bombmurkla. Foto: Johan Nitare

Viktig dom i mål om avverkning

Mark- och miljööverdomstolen har nu sagt sitt i fallet med en skogsägare i Värmland som inte fått avverka på grund av bombmurkla. Länsstyrelsens ville inte ge dispens för avverkning, men domstolen upphäver det beslutet. Enligt domen ska inte artskyddsförordningen tillämpas så att markanvändning försvåras och skogsbruk stoppas.

Det var 2014 som en skogsägare i Värmland anmälde ett 1,5 hektar stort område för avverkning. Inom det avverkningsanmälda området växer bombmurkla, en svamp som omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att ta bort eller skada den sällsynta svampen.

Skogsägaren sökte dispens för att få avverka, men Länsstyrelsen i Värmland sade nej.

Men nu upphäver Mark- och miljööverdomstolen länsstyrelsens beslut och skickar tillbaka målet. Länsstyrelsen måste göra en proportionalitetsbedömning, det vill säga väga artens bevarande mot skogsägarens rätt att få bruka sin mark, innan ett nytt beslut fattas.

Enligt domen ska en skogsägare kunna få dispens för avverkning om, som det heter, pågående markanvändning avsevärt försvåras på grund av tillämpningen av artskyddsförordningen.

Länsstyrelsen ska också pröva om det är möjligt att skydda bombmurklan genom till exempel områdesskydd.

– Vi har analyserat domen, kontaktat markägaren och tar nu ett omtag med ärendet. Vår avsikt är att komma med beslut inom ett par veckor, säger Christina Hägglund, enhetschef för Miljöskydd på Länsstyrelsen i Värmland då Skogseko ringer upp i slutet av februari.

Länsstyrelsens bedömning är att det teoretiskt sett finns tre alternativ till beslut:

– Att skydda området och ge markägaren intrångsersättning, att bevilja dispensen i enlighet med ansökan eller att bevilja en dispens förenad med villkor som innebär att livsvillkoren för bombmurklan bevaras i möjligaste mån utan att pågående markanvändning avsevärt försvåras.

Domen i Mark- och miljööverdomstolen har väckt stor uppmärksamhet eftersom det är den första domen i högsta instans där ett ärende kopplat till skogsbruk och nationell fridlysning avgörs. Domen kan bli vägledande för andra liknande mål.

Ett annat aktuellt fall rör fem skogsägare i Gävleborgs län som inte tillåts avverka sammanlagt 29,5 hektar på grund av lavskrika. Enligt Skogsstyrelsens bedömning skulle en avverkning vara förbjuden enligt artskyddsförordningen.

Naturvårdverkets och Skogsstyrelsens tolkning av artskyddsförordningen innebär även att det inte är aktuellt med ersättning till markägarna. Man kan helt enkelt inte få betalt för att inte bryta mot lagen.

Men Skogsstyrelsens beslut överklagades av markägarna till mark- och miljödomstolen.

Nu hoppas skogsägarrörelsen att fallet med lavskrika kommer att bedömas på samma sätt som fallet med bombmurkla.

Betyder domen att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nu kommer att ändra sina riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden? Vid Skogsekos pressläggning fanns inte något klart besked.

– Vi håller på att titta på detta. Bombmurkla och lavskrika omfattas inte av exakt samma fridlysningsregler inom artskyddsförordningen och det är en komplicerande faktor, svarar Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen.

När det gäller ersättningsfrågan till markägare så konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att lagstiftaren inte verkar ha övervägt detta. Det talar för att lagstiftaren förutsatt att tillämpningen av artskyddsförordningen inte "skulle kunna innebära mer betydande inskränkningar i pågående markanvändning" än upp till intrångsbegränsningen (se faktaruta).

– Men om ett större område behövs för att skydda en art än vad som ryms inom intrångsbegränsningen, så ser det ut att vara aktuellt med någon form av ersättning. För den markägare som varit rädd för att bli förbjuden att avverka utan att få ersättning, så är det naturligtvis goda nyheter, säger Herman Sundqvist som tycker att det är bra att "artskyddsfall" prövas rättsligt.

– Vi har hela tiden sagt att vi vill få det prövat så att vi får tydliga domar alla kan förhålla sig till.

Tolkar du domen som att Mark- och miljööverdomstolen menar att försvårande av skogsbruksåtgärder väger tyngre än skydd av arter?

– Ja, det är vad de sagt. Möjligheten till formellt skydd finns förstås, men då har markägaren rätt till ersättning.

Vad kan domen innebära för hotade arter?

– Det är för tidigt att uttala sig om generellt.

Text Maria Larsson

Beslut i artskyddsärenden 2016

Under 2016 fattade Skogsstyrelsen sammanlagt 13 beslut i artskyddsärenden med följden att skogsägaren inte fick avverka så mycket som han eller hon ville.

Sommaren 2016 beslutade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket om gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden. Det innebar att artskyddsförordningen för första gången började tillämpas systematiskt.

– Totalt rör det sig om 84 beslut under 2016 där Skogsstyrelsen har bedömt att artskyddsförordningen har aktualiserats. I 71 fall av dessa ärenden ryms de försiktighetsåtgärder som behövs för arten inom den så kallade intrångsbegränsningen, det vill säga hänsyn som man ändå ska ta enligt skogsvårdslagen. I 13 ärenden bedöms hänsynen kräva mer än så, och då har vi fattat beslut med stöd av miljöbalken, uppger Tove Thomasson, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

Av de 13 artskyddsfallen gäller fem stycken lavskrika, fyra rör tjäder och fyra ärenden gäller havsörn, slaguggla, smålom respektive guckusko.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket analyserar just nu konsekvenserna av Mark- och miljööverdomstolens dom i bombmurklefallet, och vilka effekter domen har för myndigheternas handläggning av artskyddsärenden (se artikel intill).

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har även bett regeringen att se över artskyddsförordningen för att "säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker". Men regeringens besked om en eventuell översyn dröjer.

Text Maria Larsson

Fakta Intrångsbegränsning

Enligt skogsvårdslagen måste en markägare tåla att skog undantas från skogsbruk om det krävs för klara hänsynen till bland annat djur och växter. Men det finns en begränsning av hur stort detta "intrång" får vara. Intrångets storlek baseras på värdet av en planerad avverkning.

Skogsstyrelsens praxis av vad som kan krävas i form av hänsyn är högst 10 procent för de första 250 000 kr av den berörda delen, högst 5 procent för det som ligger däröver upp till 2 000 000 kr, och högst 2 procent för vad som överstiger 2 000 000 kr.

  • Senast uppdaterad: 2017-03-20