De törskateangripna träden "stryps" och dör.

Detta vet forskarna om törskate

Forskarna, Torgny Persson (T) på Skogforsk och Berit Samils (B), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), hjälpte Skogseko att bena ut vad vi säkert vet och vad som är fel eller mindre troligt när det gäller törskate.

Klimatförändringen är en orsak till att törskate har ökat.

(T) Svårt att säga. Vi ser i varje fall en skillnad i angreppsfrekvens mellan olika år och mycket talar för att mängden angrepp påverkas av variation i regionala väderförhållanden.

(B) Svårt att svara på. Stora utbrott av törskate har även tidigare förekommit periodvis (till exempel i början på 1900-talet), förmodligen som en följd av gynnsam väderlek under något/några år. Eftersom väderleken har betydelse är det dock möjligt att klimatförändringar kan påverka förekomsten av törskate.

Törskateangreppen förekommer mer på bördiga marker där det växer blåbärsris än på torra magra marker.

(T) Säkert. En bördig mark har en rikare flora och ökar sannolikheten för förekomst av mellanvärd.

(B) Säkert. Angrepp av törskaterost är vanligare i tallbestånd på bördig mark än på näringsfattig mark.

Törskate förekommer mer på höga höjder.

(T) Felaktigt. Har inte stött på några sådana påståenden och förstår inte varför det skulle vara så.

Självföryngrade bestånd klarar sig bättre mot törskate.

(T) Troligt. Självföryngringar anläggs som regel på magrare marker med en fattigare flora som minskar sannolikheten för förekomst av mellanvärd. Det handlar alltså förmodligen inte om att lokalt självföryngrat material har en högre resistens.

Fel proveniens kan vara orsaken till ökad mottaglighet för angrepp.

(T) Osäkert. Finns inga studier som bekräftar detta.

Contorta smittas ej av svampen och är ett alternativ till vanlig tall i områden med mycket törskate.

(T) Troligt. Har inte stött på någon studie som pekar på att contortatallen angrips av den här varianten av Chronartiumsvamp. Det har inte heller registrerats angrepp av törskatesvamp i Skogforsks fältförsök med contortatall.

(B) Säkert. Törskatesvampen är mycket värdspecifik och contortatall angrips inte av Cronartium flaccidum eller Peridermium pini.

Lämna mer gran och björk vid röjning när ett bestånd är skadat.

(T) Kan inte svara, men det verkar vara ett lämpligt alternativ.

Hyggesbränning är en effektiv metod som dödar värdväxten kovall.

(T) Kan inte svara, men det verkar troligt. Vill bara påpeka att det finns ett stort antal örter som kan fungera som mellanvärd (kovallen är dock mest omnämnd).

(B) Osäkert. Finns inga forskningsresultat som stödjer detta. En studie (examensarbete) visade att täckningsgraden för kovall inte var signifikant lägre 7–15 år efter hyggesbränning jämfört med annan markberedning.

Förtidsavverka vid stora skador.

(T) Kan inte svara. Markägaren måste göra en egen ekonomisk bedömning baserat på skadans omfattning och beståndets ålder.

Genom att gallra bort angripna träd eller klippa bort infekterade grenar kan man minska smittans utbredning.

(T) Osäkert. Att ta bort skadedrabbade träd i samband med ordinarie gallring innebär ingen extra kostnad och kan rekommenderas, men att motivera kostnaden för en ren saneringsgallring utan klara belägg att det har någon effekt är kanske mer tveksamt.

(B) Det borde minska sporspridningen lokalt. Dock osäkert om det har någon avgörande effekt eftersom det är svårt att upptäcka alla angrepp och dessutom kan sporer spridas från andra lokaler. I en finsk studie såg man ingen minskning av törskateangrepp inom de fem första åren efter en gallring där alla infekterade träd och grenar tagits bort.

Det går bra att lämna högstubbar av levande angripna träd.

(T) Säkert. Svampen överlever inte på död ved. När väl högstubben är skapad dör ju trädet.

(B) Säkert. Högstubbar bidrar inte till spridning av vare sig svampsporer eller pollen och frön.

Lärk är ett alternativ till tall i områden med mycket törskate.

(T) Säkert. Har inte stött på någon studie som pekar på att lärken angrips av den här varianten av Chronartiumsvamp.

(B) Säkert. Lärk angrips inte av törskatesvampen.

Naturvårdsträd som är angripna av törskate ska inte lämnas kvar på hygget i områden med törskate.

(T) Säkert. Det finns en genetisk variation i törskateresistens som går i arv till avkomman.

(B) Säkert. Angripna naturvårdsträd kan sprida arvsanlag för låg törskateresistens via pollen och frön. Dessutom kan de sprida svampsporer från levande angrepp.

Det finns numera plantor med god motståndskraft mot törskate att köpa.

(T) Nej. Fröplantager med förbättrad motståndskraft mot törskate har nyligen anlagts och kommer inte att producera frö förrän om 10–15 år.

Text Anna F Strömbäck

  • Senast uppdaterad: 2017-03-20