hybridasp

Här växer det så det knakar

Hög tillväxt och kort omloppstid ökar intresset för snabbväxande trädslag. Ett bestånd av hybridasp eller poppel på jordbruksmark kan slutavverkas redan efter 25 år, ibland ännu tidigare.

De bästa sorterna av hybridasp och poppel producerar 20–25 kubikmeter virke per hektar och år – dubbelt så mycket som de flesta gransorterna. I gengäld kräver de snabbväxande lövträden intensiv skötsel och de kan inte odlas var som helst. Träden är även känsliga för viltskador.

– Det är nödvändigt att rensa bort ogräs och satsa på vilthägn för att undvika betesskador liksom att ha en ordentlig dränering. Man måste in och gallra och röja betydligt oftare än i en vanlig skog, berättar forskaren Lars Rytter på Skogforsks forskningsstation Ekebo utanför Svalöv.

Lars Rytter är övertygad om att poppel och hybridasp och även andra snabbväxande trädslag kan bli värdefulla komplement i den svenska trädfloran och han ser inga större miljörisker. Studier har visat att återbeskogning av åkermark kan fungera som en kolsänka redan efter några år.

– I dag odlas poppel och hybridasp framför allt på åkermark och där är främmande trädslag inget problem. I skogsmarker måste vi vara mer varsamma, men ett visst inslag av främmande trädslag bör vi kunna ha och den biologiska mångfalden hotas knappast.

Lars Rytter tror att både poppel och hybridasp har potential att bli värdefulla skogsträd, även om erfarenheterna av poppelns etablering på skogsmark är mindre goda. Föryngringen är ett problem.

Varför det är svårare att odla poppel på skogsmark än på jordbruksmark är inte helt klarlagt. Men en förklaring är att poppel inte trivs i sura jordar, utan trivs bäst vid pH 5 eller mer. Fältförsök visar också att det är lättare att få hybridasp att etablera sig och överleva i Sverige än poppel.

Det som framför allt talar för de snabbväxande lövträden är naturligtvis tillväxten. Lars Rytter visar oss en försöksodling av hybridasp vid forskningsstationen. Träden planterades för sju år sedan och är redan elva meter höga. Föryngringen sköter naturen själv genom att hybridaspen skjuter rotskott. Försök visar att hybridasp kan föryngras uthålligt med rotskott, även med korta omloppstider.

– Hybridasp och poppel producerar 20–25 kubikmeter virke per hektar och år, berättar han. För granen gäller 10–15 kubikmeter i grova drag och för tall och björk omkring 10 kubikmeter.

En del kritiker tycker det är fel att plantera igen åkermark, men Lars Rytter ser inga problem med att odla på åkermark som inte används.

– Det går ju att ta bort träden igen, säger han. Kunde våra förfäder bryta ny åkermark med betydligt primitivare redskap än vad vi har i dag vore det väl konstigt om vi inte kunde göra det.

Skogforsk bedriver flera olika forskningsprojekt om snabbväxande träd. Det mest långsiktiga inleddes 2009 och kommer att pågå i 30–40 år. Energimyndigheten finansierar.

På fem olika platser från norr till söder har man planterat sex snabbväxande trädslag: Gran, hybridasp, hybridlärk (sibirisk lärk längt i norr), poppel, vårtbjörk och salix. Syftet är att jämföra trädens produktionsförmåga och markpåverkan.

Det träd som växer snabbast, i alla fall i början är salix, där stamtätheten är hög.

– Nackdelen med salix är att den bara kan användas till energi och inte till massaved. Dessutom krävs särskilda salixskördemaskiner.

Efter tio år i försöksodlingarna har lärken växt 8–10 meter medan poppel, vårtbjörk och hybridasp växt 9,5 meter. Granen kommer långt efter med 4,5 meter.

– Överraskande är att träden utanför Örnsköldsvik har växt nästan lika mycket som träden i södra Sverige. Visserligen har de odlats ett år längre, men det är ändå anmärkningsvärt.

Att många upplever skogar med snabbväxande träd som enformiga beror knappast på träden utan på hur de planteras, menar Lars Rytter.

– Bestånd där träden inte står i spikraka rader ser ut som en normal skog. Samtidigt är det naturligtvis effektivare med raka rader.

Text Mats Nihlén

Foto Josefina Sköld

 

Fotnot: Den här artikeln är en del av Skogseko-serien Bra produktion – skog med variation. I nr 1-2018 ligger fokus på tillväxtinriktat skogsbruk.

  • Senast uppdaterad: 2018-03-02