Timmervälta i vårsnö. Foto: Åke Sjöström

Så påverkas kvaliteten av hög tillväxt

Blir det sämre virkeskvalitet i en skog där fokus ligger på så hög tillväxt som möjligt? Skogseko skickade frågan vidare till Lars Wilhelmsson, forskare på Skogforsk.

Det finns många aspekter på virkeskvalitet, vilket framgår tydligt när Lars Wilhelmsson benar ut den ganska komplexa frågan.

– Till att börja med måste man ha klart för sig att bra kvalitet varierar beroende på vad man pratar om för produkt. För ändamålet lämplig kvalitet, brukar jag istället lyfta fram, eftersom industrin har olika krav, säger han.

Men det de flesta ändå säkert tänker på när de pratar om hög virkeskvalitet, är det som industrin betalar bäst för: Sågtimmer.

Högst pris tingar tall av bästa kvalitet.

– Det krävs en viss typ av skogsskötsel för att få raka, oskadade, kvistfria stockar med täta årsringar. Täta bestånd, tidig kvistrensning och tillräckligt många års tillväxt för att kvistmärkena ska övervallas samt att man gallrar bort krokiga och skadade träd, ger ökad andel kvistfria rotstockar.

Stamkvistning av utvalda raka, oskadade huvudstammar av tall (ska ej gallras) är ett mer målinriktat sätt att skapa kvistfria rotstockar konstaterar Lars Wilhelmsson. Då är det viktigt att göra åtgärden vid rätt tidpunkt så att träden kan lägga på sig många kvistfria årsringar i rotstocken innan slutskörden.

– Men med tanke på kostnader och långa väntetider är det är inte säkert att det lönar sig att stamkvista, och vi kan inte ge rådet att plantera så tätt att det verkligen blir gott om riktigt finkvistiga stammar, för det blir dyrt. Däremot kan man ta vara på den naturliga föryngringen när förutsättningarna är goda.

Han råder också skogsägare är göra allt för att ett nyetablerat bestånd ska få en så bra start som möjligt och inte ”stå och stampa” för länge. Hög höjdtillväxt från start är positivt för många virkesegenskaper. Visserligen får man täta årsringar när träden växer långsamt, men täta årsringar enbart i den första metern ovan mark räcker inte till några hela stockar.

Det är också viktigt att röja, men även gallra, så att de mest utvecklingsbara träden (normalt raka, oskadade träd utan fula kvistar) ges möjlighet att producera värdefullt virke.

Utan tvekan påverkar tillväxthastigheten under vegetationsperioden ett träds egenskaper.

– ”Driver” man de enskilda träden så att de växer snabbare på bredden, får de bland annat grövre och fler grenar, bredare årsringar och lägre veddensitet. Korta omloppstider gör också att andelen kärnved i stammarna sjunker. Men om man skulle vilja bättra på kärnvedsutvecklingen i ett senare stadium, är det möjligt genom att förlänga omloppstiden.   

Det kan också finnas fördelar med en hög tillväxttakt säger Lars Wilhelmsson som tar upp några punkter:

– Om träden växer snabbt på höjden, går det att såga ut längre kvistfria ämnen mellan grenarna. Grövre virke ger dessutom högre sågutbyte och värdefullare dimensioner. Kortare omloppstider kan också reducera problemen med rotröta på gran och minska risken för stormskador.

För olika fiberprodukter kan det finnas både för- och nackdelar med breda årsringar och positionen i stammen där fibrerna bildats spelar också roll.

Lars Wilhelmsson återkommer till att olika industrier och produkter har olika behov av råvaruegenskaper. Den tekniska utvecklingen och nya tillverkningsprocesser innebär också att industrin blir allt bättre på att ta tillvara träden på effektivast sätt för olika ändamål. Dessutom tar han upp behovet av mer råvara från skogen i framtiden med tanke på att kunna ersätta fossila råmaterial.

Sammantaget är det omöjligt att säkert förutsäga hur olika virkesegenskaper kommer att värderas och efterfrågas om 80 år.

Behöver inte skogsägare fundera alls över virkeskvalitet?

– Jo, vissa saker är svåra att bortse från. Till exempel är raka träd nästan alltid bättre än krokiga. Det beror på att det är lättare för industrin att hantera dem i sina processer, att krökar ger olika typer av negativa fiberstörningar och att det är svårt att hitta några nackdelar med rakt virke. Det är också oftast bättre med högre dimensioner, det blir billigare i alla led. Fast bra klentimmer kan förstås också efterfrågas.

– Det viktigaste är nog att som skogsägare ha kunskap om de möjligheter och begränsningar man har, både biologisk och ekonomiskt, och tänka på de mål man har för sin skogsskötsel, säger Lars Wilhelmsson.

Text Maria Larsson

Foto Michael Ekstrand

 

Virkeskvalitet

  • De vanligaste virkessortimenten är normaltimmer, klentimmer, massaved och energived. Det finns också en mängd specialsortiment som stamblock, stolpar och kubb.
  • I branschens kvalitetsklassningssystem VMR 1-07 finns fyra klasser för sågtimmer av tall och två klasser för sågtimmer av gran. Men det har blivit vanligare att affärsöverenskommelserna görs för hela virkesvolymen som ett så kallat m3fub-pris eller genom stampris där virkets egenskaper beaktas på andra sätt än enligt VMR 1-07.

 

 Fotnot: Den här artikeln är en del av Skogseko-serien Bra produktion – skog med variation. I nr 1-2018 ligger fokus på tillväxtinriktat skogsbruk.

  • Senast uppdaterad: 2018-03-02