Skadeangripen ungskog.

Multiskadad skog – en tickande bomb i norr

En fjärdedel av all ung tallskog i Norr- och Västerbotten är multiskadad, det vill säga hårt drabbad av skadesvampar och älgbete. Läget är akut och kräver ett helt nytt sätt att tänka, säger experter och skogsbrukare i norr.

Föreställ dig att gå in i en 30-årig tallskog där träden borde vara tio meter höga, friskt gröna och växa så att det knakar. Men det som möter dig är en brunspräcklig skara av kortvuxna tallar, där vissa är döda och andra olycksbådande rödbruna i toppen. Ytterligare några har inte längre någon topp, efter älgarnas framfart. Många stammar har mörka kådiga sår i barken. Fortfarande ser en del träd friska ut, men frågan är hur de ser ut när skogen börjar bli avverkningsmogen.

Detta är vardag för många skogsägare i landets nordligaste delar. Under hela 2000-talet har ungskogarna i Norrbotten och Västerbotten varit hårt angripna av törskatesvamp. De senaste tio åren har arealen törskateangripna tallmarker i Norrbotten mer än tredubblats enligt Riksskogstaxeringen, och detta samtidigt som både andra skadesvampar och älgbete och ökar. Resultatet har blivit så kallad multiskadad skog, där träden är utsatta för flera angrepp samtidigt.

− Man ser det ju överallt, säger Anders Ohls, skogvaktare på Pajala allmänningsskog som är en av Norrbottens största skogsägare.

Pajala allmänning försöker röja bort alla skadade träd, men en del gallringsskogar är så drabbade att om de tar ut alla skadade träd blir marken klassad som kalyta, berättar Anders Ohls.

− Då blir det förtida avverkningar och de blir fler och fler. Man kan bara göra det man kan, men frågan är om det är tillräckligt…

Skogsstyrelsen gjorde nyligen en flygbildstolkning som visade att omkring en fjärdedel av ungskogarna i Norr- och Västerbotten är i dåligt skick och kan kallas multiskadade. Framför allt tallarna är drabbade, men även granarna är utsatta för kraftigare svampangrepp än tidigare.

Vad är det då som gör att de multiskadade ungskogarna brer ut sig just i nordligaste Sverige?

Ett skäl är att en aggressiv variant av törskatesvamp har spridit sig i norra Sverige och Finland, berättar Jan Stenlid som är professor i skoglig mykologi och växtpatologi på Sveriges lantbruksuniversitet.

− Varför den här svampen har fått ett uppsving är inte riktigt klarlagt. Det skulle kunna vara en mutation, men det kan också handla om att man har planterat tall på bördiga marker där det tidigare har vuxit löv eller gran.

På sådana marker trivs nämligen skogskovall som också infekteras av den aggressiva törskatevarianten och bidrar till spridningen.

Flera svampar gynnas förmodligen också av det varmare och fuktigare klimatet, enligt Jan Stenlid.

Men borde vi inte i så fall ha sett stora svampangrepp en bit söderut i landet, där klimatet har varit varmare och fuktigare sedan länge?

− Nja, klimateffekterna blir ju störst längst i norr, och ett förändrat klimat kan göra att träden hamnar i obalans med sin miljö.

Ytterligare ett skäl till de stora skadorna i norr kan vara dåligt plantmaterial, enligt Erik Normark som är skötselspecialist på Skogsstyrelsen och författare till en rapport om multiskadade skogar som kommer ut i mars. Han var själv med och plockade kottar under det stora kottåret 1988.

− Det var en extrem brist på tallfrö och därför blev det ett rally den här sommaren när det plötsligt var fullt av kottar. Folk plockade massor och allt blev inte ordentligt testat.

Normalt hämtar man tallfrö en bit norrifrån för att få härdiga plantor, men här vid skogsodlingens nordgräns är det en utmaning att få tag i bra frön, helt enkelt för att det inte växer så mycket tall längre norrut. Under det stora kottåret kom antagligen en del kottar längre söderifrån än vad försäljarna sade och de här fröna används fortfarande, berättar Erik Normark. Därför behöver plantskolorna vara mer noggranna med att frystesta fröpartier som samlades in 1988, och identifiera träd som är motståndskraftiga mot svampangrepp.  

På lång sikt går det att få fram plantor som är resistenta mot törskatesvamp. Nu är det hög tid att satsa på mer resistens i förädlingsarbetet, menar Erik Normark.

Det är också hög tid att minska älgstammen, tycker han.

− Varannan ung tall i Sverige är skadad av älg så läget är helt ohållbart. Varje år tillkommer 20 procent skadade träd. Om det fortsätter så här är snart alla träd skadade.

Förutom att betet i sig orsakar stora virkesförluster så är det en ödesdiger kombination med svamp. Betesskadade träd har nedsatt vitalitet och öppna sårytor som gör dem mer mottagliga för olika skadesvampar.

Läget verkar akut, men är det hopplöst? Frågan går till Hans Mäkikaltio på Skogsstyrelsen i Överkalix och som har försökt rikta mer uppmärksamhet på de dåliga ungskogarna sedan början av 2000-talet.

− Jag tror på skogen absolut, det måste man ju bara, men det är en utmaning för oss att kunna bemöta det här. Det går inte att göra som man har gjort tidigare, förutsättningarna för skogsbruk har ändrats rejält.

Det som behövs nu är mer kunskap och ett mer varierat skogsbruk för att sprida riskerna, tror han.

Stora ekonomiska och miljömässiga värden står på spel, enligt Emma Tillberg som är distriktschef på Skogsstyrelsen i norra Norrbotten.

− Vi pratar om ökad produktion och skogens bidrag till bioekonomin och det är klart att då behöver vi ju ha fina föryngringar som växer bra.

Hon ser en fara i att skogsfolk i norr vänjer sig vid det dåliga läget.

− Om den här situationen normaliseras så kanske vi inte inser hur illa det är. Det blir ju tydligt först när man går i ett friskt bestånd.

Text Anna Froster

Foto Erik Normark

 

Fotnot: Artikeln är en av flera om multiskadad skog i Skogseko 1-2019.

 

Råd i korthet för skogsbruk i multiskadade bestånd

Viltförvaltning

  • Förvalta viltstammen aktivt och styr mot de acceptabla skadenivåer som är fastställda i Skogsstyrelsens viltpolicy.

Röjning

  • Se till att den som röjer känner igen tidiga tecken på törskateangrepp, som bruna spetsar och sår i barken.
  • Ta ut alla törskatesvampangripna träd vid röjning, gallring och slutavverkning.
  • Gynna de mest vitala träden oavsett trädslag. Om ett tallbestånd är hårt drabbat – ta bort all tall och satsa på gran och björk istället.
  • Röj vid 2–3 meters höjd även om beståndet redan är glest, för att få bort skadade träd.

Gallring

  • Samma principer gäller för gallring vid 12–13 meters höjd.

Avverkning

  • Om möjligt, använd kalhyggesfria metoder.
  • Prioritera evighetsträd av björk.
  • Sträva efter att ringbarka aspar som lämnas kvar på hygget, (i stället för att avverka dem för att undvika rotskott). Undvik också att lämna levande törskatesjuka tallar. De här åtgärderna går på tvärs mot rådande hänsynsrekommendationer, men den allvarliga situationen motiverar dem i skadade bestånd.
  • Friska tallar lämnas som naturvärdes- och framtidsträd.

Föryngring

  • Köp plantor som kommer från fröplantage med hög registrerad överlevnad i Skogforsks Plantval.
  • Var noga med en god markberedning, god plantlagring i fält och att planteringen utförs väl.

FAKTA Multiskadad ungskog

Multiskadad ungskog avser skogar under 30 år som har en mycket dålig utveckling. Varje träd behöver inte ha flera skador men bestånden är drabbade av omfattande älgbetesskador i kombination med återkommande angrepp från en rad svampar i ett nytt och mycket aggressivt mönster. Främst handlar det om skvattramrost, granrost, grankotterost, törskate, snöskyttesvamp, knäckesjuka och gremmeniella.

 

  • Senast uppdaterad: 2019-03-04