Lav på träd signalerar höga naturvärden.

Stoppat uppdrag att inventera

Den nationella inventeringen av nyckelbiotoper avslutades vid årsskiftet på grund av att finansieringen dragits in. Ett dåligt beslut eftersom kunskap behövs om var höga naturvärden finns, anser miljörörelsen. Skogsägarrörelsen tycker däremot att beslutet är bra för enskilda skogsägare.

Skogsstyrelsens regeringsuppdrag att systematiskt leta efter och registrera nyckelbiotoper i hela Sverige under tio år, hann knappt börja hösten 2018 förrän arbetet blåstes av som en konsekvens av den budget som riksdagen klubbade igenom i december.

I Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotion, som vann gehör i riksdagen, fanns inga pengar avsatta för en nationell nyckelbiotopsinventering. Och i den så kallade Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna står att inventeringen inte ska återupptas.

Naturskyddsföreningen är en av de aktörer som är kritiska till att inventeringen avslutats:

– Vi menar att det är ett jättestort misstag och vi tror att det leder till problem att inte få reda på var nyckelbiotoperna ligger, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Hon pekar bland annat på att det får följder för möjligheteten att nå Sveriges miljömål.

– Våra expertmyndigheter Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket är tydliga med att skyddsvärda skogar inte ska avverkas, och att då inte veta var de finns blir väldigt problematiskt, säger hon.

Sven-Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, är tvärtom nöjd över att den nationella inventeringen avslutats.

– Det är bra att riksdagen har beslutat att dra in finansieringen, eftersom inventeringen får ekonomiska konsekvenser som drabbar skogsägare oavsett om de är certifierade eller ej. Det är en hantering som inte är okej och det har riksdagen reagerat på, säger han.

Bakgrunden till kritiken mot att Skogsstyrelsen registrerar nyckelbiotoper hänger samman med att FSC-certifierade skogsägare förbundit sig att inte avverka nyckelbiotoper. Och certifierade virkesköpare får inte köpa virke som kommer från en nyckelbiotop. Kritikerna till registreringen menar att det i praktiken blir ett avverkningsstopp som Skogsstyrelsen måste ta ansvar för.

Skogsstyrelsen å sin sida menar att de varken vill eller kan påverka vad FSC beslutat när det gäller kopplingen till nyckelbiotoper. Myndighetens utgångspunkt är att nyckelbiotopsinventeringen är ett viktigt planerings- och beslutsunderlag, inte minst för skogsbruket.

I samband med budgetbeslutet i december riktade majoriteten i riksdagen en uppmaning till regeringen – ett så kallat tillkännagivande – att säkerställa att Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper är ”rättssäkert och effektivt samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna”.

Här syftar man inte enbart på den nationella nyckelbiotopsinventeringen, utan på Skogsstyrelsens generella arbete med nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen har sedan 1990-talet registrerat nyckelbiotoper som upptäcks i samband med annan verksamhet på myndigheten.

– Rättsosäkerheten handlar om att registreringen av nyckelbiotoper inte är ett myndighetsbeslut, det är ju ett kunskapsunderlag. Eftersom det inte är ett myndighetsbeslut kan man som skogsägare inte påverka registreringen av nyckelbiotoper trots att registreringen i och med certifieringen får ekonomiska konsekvenser, menar Kristina Yngwe, miljöpolitisk talesperson för Centern och syftar på att det endast är formella myndighetsbeslut som går att överklaga.

– Det är problematiskt att nyckelbiotoper blivit en del av naturskyddet, men att alla inte får ersättning, fortsätter hon.

Kristina Yngwe menar att denna fråga inte kan lämnas till certifieringens parter, utan att politiken ”måste ta ansvar” eftersom man inte ”kan göra något åt” certifieringen. Centern vill att man tittar på om nyckelbiotopsinventeringen är det bästa sättet att kunskapsinventera.

Även LRF Skogsägarna anser att nyckelbiotopsinventeringen är rättsosäker, men Naturskyddsföreningen delar inte den uppfattningen.

– Jag tycker hela diskussionen är konstig. Talar man om rättsosäkerhet leder det tanken till att det finns en juridisk grund för nyckelbiotoper, men så är det ju inte. Däremot är det viktigt att inventeringsmetoden är enhetlig, tydlig och enkel om det är den diskussionen man avser, säger Johanna Sandahl.

För att få svar på vad som gäller för det fortsatta arbete med nyckelbiotoper har Skogsstyrelsen vänt sig till regeringen och bett om vägledning (vid denna tidnings pressläggning hade myndigheten inte fått besked).

Enligt Göran Rune, chef för skogsavdelningen på Skogsstyrelsen, är den stora frågan riksdagens tillkännagivande om att nyckelbiotopsinventeringen måste bli rättssäker.

– Vi behöver få klarhet i hur regeringen tänker och hur vi ska agera i fortsättningen, säger han.

Frågan som hänger i luften är om Skogsstyrelsen ska avsluta allt arbete med nyckelbiotoper i nuvarande form.

Det är något som LRF Skogsägarna gärna vill se.

– Ja, för så länge Skogsstyrelsen registrerar nyckelbiotoper är vi kvar i den här situationen med att enskilda skogsägare drabbas.

Reglerna i certifieringen gäller inte enbart registrerade nyckelbiotoper utan också de oregistrerade. Hjälper ett stopp för registrering?

– Det behövs reformer även i certifieringen, svarar Sven-Erik Hammar.

Kristina Yngwe, Centern, säger:

– Det hade varit bra om FSC haft ett annat tankesätt om nyckelbiotoper.

Samtidigt poängterar hon att politiken inte ska lägga sig i certifieringen.

LRF Skogsägarna anser att lösningen är att registreringen av nyckelbiotoper kopplas till arbetet med formella avsättningar så att skogsägare får ekonomisk ersättning. Om inte staten ger ersättning, ja då ska området antingen frivilligt undantas eller kunna skötas som produktionsskog med generell naturhänsyn.

I väntan på regeringens vägledning, fortsätter Skogsstyrelsen att registrera nyckelbiotoper i samband med annan verksamhet. Myndigheten slutför också arbetet med den nationella inventeringen genom att registrera de nyckelbiotoper som hittades i höstas, och kontakta berörda markägare.

Arbetet i samverkansprocessen för nyckelbiotoper – där man försöker lösa upp de svåra knutarna – rullar också på under året. Här finns representanter för skogsbruket, myndigheter, forskning och miljörörelsen.

Text Maria Larsson

Foto Kenneth Johansson

 

FAKTA Nyckelbiotoper

  • En nyckelbiotop kan förenklat beskrivas som ett skogsområde som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. Här kan hotade eller sällsynta arter finnas.
  • Skogsstyrelsen har registrerat nyckelbiotoper sedan 1990-talet. Under perioderna 1993–1998, 2001–2006 samt hösten 2018 pågick storskaliga nyckelbiotopsinventeringar där Skogsstyrelsen systematiskt letade efter nyckelbiotoper på privatskogsbrukets marker. Däremellan har Skogsstyrelsen inte aktivt letat efter nyckelbiotoper, men när de upptäcks i samband med annan verksamhet, registreras de.

 

  • Senast uppdaterad: 2019-03-04