Tallkotte på gren. Foto Michael Ekstrand

Låt ståndort och mål styra i skogen

Den skogsägare som har varierade ståndortsförhållande på sin fastighet men tillämpar ett likformigt skogsbruk, riskerar att drabbas av produktionsförluster. Det menar skogsskötselspecialist Clas Fries.

Trots att ståndortsanpassning är grunden i ett uthålligt skogsbruk – både ekonomiskt och ekologiskt – så följs inte alltid den "regeln". Gran som sätts på tallmarker i söder, och tall på bördiga granmarker i norr, är välkända problem.

– Om man har varierade ståndortsförhållande på sin fastighet bör man också tillämpa olika metoder och välja olika trädslag, de som är bäst lämpade för växtplatsen. I ett likformigt skogsbruk är risken stor för produktionsförluster, säger Clas Fries, Skogsstyrelsen.

Med ståndortsanpassning ökar trädens möjlighet att stå emot yttre påfrestningar som torka och skadegörare.

– Man kan även ha andra skäl att satsa på ett varierat skogsbruk och som inte räknas i kronor. Trevligare skogar, till exempel.

I Sverige, på landskapsnivå, finns skogar som har stor variation i form av olika träd-slag eller träd i olika åldrar. Men det finns också mycket stora områden där skogarna är väldigt homogena.

– Vi har hela skalan, konstaterar Clas Fries.

Det svenska skogsbruket har dock över tid blivit alltmer likriktat. Han nämner ett exempel på det:

– Man kan till exempel titta på plantering jämfört med naturlig föryngring. På hela 80 procent av föryngringsytorna väljer man i dag plantering. För knappt 20 år sedan var det 60 procent av föryngringsytorna som planterades, och 35 procent där man använde naturlig föryngring. Föryngringarna blir bättre med plantering, men jag menar att med naturlig föryngring kan vi få vi in variation i skogarna. Så här kan man säga att produktion står mot variation.

Tillsammans med ståndortsanpassning är ägarstrukturen en viktig variabel som påverkar variationen i skogsbruket. Generellt, menar Clas Fries, är variationen i metoder och trädslagsval mindre på storskogsbrukets marker jämfört med privatskogsbruket.

– Dels hänger det samman med att storskogsbruket i stor utsträckning verkar i landskap som har mindre variation i sig, företrädesvis i norra Sverige, men också att man arbetar tydligare med inriktning på storskalig produktion jämfört med privata skogsägare.

Enskilda skogsägare som sköter sina skogar på lite olika sätt utifrån olika mål, bidrar till variationen på landskapsnivå. Å andra sidan är det allt färre enskilda skogsägare som är självverksamma. Istället köper man in tjänster av ett begränsat antal aktörer på marknaden.

– Det är troligt att det bidrar till en likriktning.

Vad behöver man tänka på om man vill satsa på mer variationsrika skogar?

– De är mer skötselintensiva. Med flera olika beståndstyper och flera olika trädslag så måste du dels vara kunnigare, och dels vara noga med att tajma åtgärderna i skogen så röjning och gallring görs i rätt tid.

– Olika trädslag måste skötas på olika sätt, det betyder alltså att röjning och gallring kommer i lite olika tid. Det är till exempel inte självklart att man tidsmässigt kan samordna gallringen i jämnåriga bestånd om de har olika trädslagssammansättning.

Ska man bli avskräckt?

– Nej, variation är ju något som alltid förekommit skogen och det går ju att få råd från Skogsstyrelsen eller från sitt skogliga ombud. Många skogsägare kan nog tycka att det är intressantare att sköta varierade skogar än likformiga. Varierade skogar är inte svårare att hantera än eftersatta röjningar. För de kan vara verkligt svåra.

Text Maria Larsson

Foto Bo Persson

Fakta Variationsrikt skogsbruk

 Varför satsa på ett varierat skogsbruk?

  • Sprida skaderiskerna på skog och minska sårbarheten.
  • Bättre möjlighet att möta framtidens efterfrågan på produkter från skogen genom att satsa på olika trädslag.
  • Kunna producera olika produkter (timmer, massaved, specialsortiment).
  • Möjlighet att sköta olika områden på olika sätt. Till exempel tillväxtfokuserat skogsbruk på delar av fastigheten, och högre hänsyn till andra värden på andra delar av fastigheten.
  • Skogar bättre rustade för klimatförändringarna.
  • Ökad biologisk mångfald.
  • Ökade upplevelsevärden för oss människor genom trevligare skogar.

Hur kan variationen öka?

  • Skogsbrukssätt – trakthyggesbruk eller hyggesfritt skogsbruk.
  • Metoder – till exempel val av markberedningsmetod och föryngringsmetod.
  • Trädslagsval.
  • Perspektiv – variation på beståndsnivå, fastighetsnivå eller i ett landskapsperspektiv.

Viktigt!

  • Det krävs en större arbetsinsats av den skogsägare som vill satsa på ett varierat skogsbruk, än av den som sköter sin skog mer schablonartat. Det kan också innebära lägre virkesproduktion. Å andra sidan innebär varierade och robusta skogar minskad risk för skador, vilket gör att ekonomin inte behöver bli sämre.

Fotnot: Den här artikeln ingår i ett tema om variationsrikt skogsbruk.

  • Senast uppdaterad: 2017-05-29