Sunbeams shining through the forest at sunrise

Stor tillväxtökning i varmare klimat

Kan ett av mänsklighetens stora problem vara en god affär för Sveriges skogsägare? Ja, skogen växer som aldrig förr i ett varmare klimat. Men med stigande temperaturer så ökar också risken för olika skador. Kanske borde man investera en del av vinsten i att sprida riskerna?

Någon gång på våren när dygnets medeltemperatur närmar sig fem grader så vaknar växterna ur vintervilan och kickar igång fotosyntesen. Då startar den så kallade vegetationsperioden, den tid på året när växter kan växa. Under de senaste 40 åren har vegetationsperioden blivit två veckor längre i norra Sverige, vilket ger stor effekt på tillväxten.

– Här uppe hos oss i Umeå där vegetationsperioden normalt har varit från maj till september så blir varje extra dag nästan en procent av årstillväxten, säger Stefan Jansson som är professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

Och detta är bara början. I slutet av seklet kommer vegetationsperioden att vara 30–100 dagar längre, jämfört med 1961–1990, enligt SMHI. Den stora osäkerheten beror förstås på att vi inte vet hur snabbt uppvärmningen kommer att gå.

– Både vårarna och höstarna blir längre, men lövträd har svårare att utnyttja de extra dagarna på hösten. Det beror helt enkelt på att de har tappat bladen, så de kan ändå inte växa mer, förklarar Stefan Jansson.

På våren ligger ljuset före värmen. När dagarna blir varma nog för att växterna ska dra igång så har det redan varit tillräckligt ljust länge. På hösten är det tvärtom, då dröjer sig värmen kvar längre än ljuset. De korta dagarna får lövträden att släppa sina blad och de kan alltså inte växa mer, även om det är varmt. På våren när ljuset flödar finns det alltså större potential, mer att hämta hem.

Barrträd har lättare att utnyttja en värmeperiod på hösten. Men när det blir riktigt mörkt och kallt går även de in i en vintervila, när inga plötsliga varma dagar kan väcka dem. Dock är granar mer lättväckta än tallar. Tar man in en grankvist och en tallkvist mitt i vintern så kan granen vakna till och börja köra sin fotosyntes efter bara en dag, medan tallen tar fyra–fem dagar på sig att vakna.

Granen kommer alltså att svara snabbast när våren kommer tidigare och höstarna blir längre. Samtidigt luras granen lättare av tillfälliga värmeperioder, som också kommer att bli vanligare i det mer ombytliga klimat som ligger framför oss. En liten gran som har dragit igång och börjat växa riskerar att få frostskador om det kommer en köldknäpp.

Vad ska man då som skogsägare dra för slutsats av detta?

I SKA15, Skogsstyrelsens framtidsscenarier, förutspås drygt 20 procents ökad tillväxt till 2050 (jämfört med 1960-90), enligt ett scenario där man globalt lyckas minska utsläppen stadigt under kommande fem decennier.

– En tillväxtökning på 20 procent är mycket, men den är beräknad som ett genomsnitt och utan hänsyn till de fördyringar som ökade skador kan ge skogsbruket. Det är svårt att skatta omfattningen på sådana skador eftersom de inträffar så oregelbundet, säger Hillevi Eriksson som är klimatspecialist på Skogsstyrelsen och en av författarna till SKA 15.

Ganska säkert är hur som helst att riskerna ökar för olika skador, som exempelvis större insektsangrepp och rotröta. Även risken för stormfällning ökar när tjältiden blir kortare. Därför bör man nog som skogsägare offra en del av den potentiella ökningen och istället sprida riskerna på fler trädslag och skötselsätt jämfört med det som i dag beräknas vara mest optimalt för tillväxten, menar Hillevi Eriksson.

– Här behöver rådgivningen utvecklas, men många markägare vet ändå ganska bra vilka variationsmöjligheter som står till buds på den egna marken.

Text Anna Froster

Foto Mostphotos

Fakta Vegetationsperiod

Vegetationsperiod är den tid på året när växter kan växa. Den startar när dygnets medeltemperatur ligger någonstans kring 3 och 5 plusgrader, vilket innebär att den börjar halvvägs in på våren och slutar halvvägs in på hösten.

I Sverige var vegetationsperioden åren 1960-1990 i omkring sju månader i Skåne, medan den i Västerbotten snarare var fem månader. Sedan dess har vegetationsperioden blivit cirka 16 dagar längre i södra Sverige och cirka 14 dagar längre i norr.

Skogens tillväxt på en viss plats beror på flera klimatfaktorer, men längden på vegetationsperioden är ofta den allra viktigaste i Sverige. På platser med vattenunderskott kan ökad nederbörd vara lika viktigt.

Källa: Skogsstyrelsens rapport Effekter av klimatförändringar på skogen och behov av anpassning i skogsbruket.

Fotnot: Artikeln är en av flera klimat-artiklar i Skogseko 2-2017.

  • Senast uppdaterad: 2017-05-29