Björkträd.

Löv ger mervärde

I ett varierat skogsbruk har lövträden sin givna plats. Svenska lövträdföreningen anser att lövträdens status behöver höjas och att andelen skötta lövskogar öka. Utmaningen är att få igång en bättre marknad, men det finns också ljuspunkter.

Ett varierat skogsbruk med olika trädslag ger flera fördelar, inte minst riskspridning. Drabbas ett trädslag hårt av skador, finns de andra trädslagen kvar. Lövträden ger också ökade naturvärden och för många människor ökade upplevelsevärden.
Björn Gustafson, ordförande för Svenska lövträdföreningen och vice ordförande i Småsågarnas Riksförbund, lyfter även aspekten ekonomi och vad marknaden kommer att efterfråga i framtiden.
– Det enda man kan säga om framtiden är att mycket kommer att se annorlunda ut. Jag tycker att varje skogsägare bör planera sin skog efter vad han eller hon själv tror, och inte lägga alla ägg i samma korg.

För Björn Gustafson och Svenska lövträdföreningen är inte målet att ersätta gran och tall med lövträd, däremot talar han om behovet av skötta lövskogar.
– Jag tror inte att man kan säga att det är för lite löv i de svenska skogarna, men skötseln är åsidosatt. Lövet är en resurs som inte utnyttjas fullt ut. Vi behöver sprida kunskapen om lövträdsskötsel och också verka för en ökad användning av svenskt lövträd.
För marknaden för lövträd behöver förbättras, anser han.
– Tråkigt nog har flera lövsågverk lagts ner, vilket gör att det kan vara svårt att hitta köpare av sågtimmer av lövträd. Viljan att leverera lövtimmer är dessvärre liten hos en del virkesköpare, vilket också påverkar branschen.
Anders Ekstrand, lövskogsexpert på Södra och vice ordförande för Ekfrämjandet, anser att det krävs en bättre koppling mellan olika aktörer.
– Man behöver koppla ihop designer, arkitekter, byggföretag – användarna – med skogen och med sågverken i mitten.
Frågan är varför utvecklingen har blivit som den blivit. För bara 20–25 år sedan var avsättningsmöjligheterna bättre än i dag. Nu handlar väldigt mycket om gran och tall.
– En stor del av de stora industrierna är helt inkörda på barr. De behöver sin massaved och sitt barrtimmer. Kunskapen saknas generellt om lövskogsskötsel och skogsägare tänker nog att gran är ett säkert kort. Den växer bra och går att få avsättning för, menar Björn Gustafson.
– Med löv är det mer fluktuationer. Ibland ingen avsättning alls, ibland ganska bra betalt.

Men begränsade avsättningsmöjligheter gäller inte alls hela lövmarknaden. Massaved från vilket lövträd som helst är förstås inga problem att sälja, men även sågtimmer av vissa trädslag är eftertraktade.
– För ek ser det väldigt bra ut. Framför allt är det golvtillverkaren Kährs som köper det mesta. De måste till och med importera för att fylla sina behov. Det finns också småsågar som köper ek. Av det en del specialsortiment, berättar Anders Ekstrand.
– Även för boken har det ljusnat även om priset är lägre än för 20 år sedan. Det är egentligen inte heller något problem att bli av med ask, fortsätter han.
Björk är Sveriges vanligaste lövträd och finns i hela landet. Marknaden för sågad björk är däremot svår enligt både Björn Gustafson och Anders Ekstrand.
– Det finns helt enkelt få sågverk i Sverige, säger Anders Ekstrand som beskriver en ganska komplicerad världsmarknad där mycket drivs av möbelindustrin.
– Kina köper upp björk i hela världen och tillverkar halvfabrikat. Marknaden är hårt pressad och därmed instabil. Det finns ett stort behov av björk, men eftersom björk finns i stora delar av världen så kan priserna pressas.
Svensk björk exporteras även till Baltikum där den sågas – och kommer tillbaka till Sverige som färdiga ämnen. En hel del svarvas till faner och blir björkplywood som har en stor världsmarknad. Latvias Vaner i Lettland är en av de största aktörerna i världen.
Hur tycker du man som skogsägare ska göra om man har lövträdstimmer att sälja?
– Det funkar att vända sig till någon av de stora aktörerna som Södra, Skogssällskapet och Sydved. För specialsortiment är det nästan tvärtom; att vi får en förfrågan av en köpare och får leta upp en skogsägare, säger Anders Ekstrand.
Björn Gustafson slår också ett slag för Småsågarna som har 400–500 medlemmar. En hel del av dem efterfrågar löv.
Ska man satsa på löv?
– Ja, det tycker jag! Framför allt på ek som är ett väldigt säkert kort. Jag skulle säga att det är det absolut effektivaste sättet att kombinera hög biologisk mångfald med produktion. Men ek har lång omloppstid, därför kan snabbväxande lövträd som poppel och hybridasp vara ett komplement, säger Anders Ekstrand som tillägger att ett stort hot mot lövträden är det hårda betestrycket från vilt.
– Det är riktigt allvarligt.

Text Maria Larsson

Fakta: Marknaden för några lövträd

Ek


Av lövträden har ek bäst efterfrågan. Största köpare av sågtimmer är golvtillverkaren Kährs. Det finns också en ganska god marknad för specialsortiment. Ett 20-tal småsågar använder ek i olika sammanhang.

Björk


Det finns få sågverk i Sverige som köper sågtimmer av björk. Vanhälls såg i Dalarna och Östra Hults elektriska såg i Småland är de största.
I dag exporteras till och med svensk björk till Baltikum där den sågas och kommer tillbaka till Sverige som färdiga ämnen. Björkmassaved är det däremot inga bekymmer att bli av med. Den blir bland annat textilmassa.

Ask


Det fanns ett stort överskott av ask när askskottsjukan slog till, och mycket träd avverkades. Nu råder det till och med lite brist. Ask säljs till möbel- och golvindustrin.

Bok


Bokmarknaden har ljusnat, även om priset är lägre än för 20 år sedan. Kina är stor köpare av bok från Danmark, Tyskland, Rumänien och även i viss utsträckning från Sverige. Här handlar det om rundtimmer som sågas för att i första hand matcha möbelindustrins behov.
I Sverige finns endast ett sågverk för bok, Skätilljunga söder om Kristianstad. Det finns också en dansk golvtillverkare, Junkers i Köge, som köper svensk bok.
Södras bruk i Mörrum, som tillverkar textilmassa, samt Stora Ensos bruk i Nymölla, tillverkare av pappersmassa, köper in bokmassaved. Priset för bokmassaved är högre än björkmassaved.

Asp


Den dominerande köparen av asp och hybridasp är Swedish Match som tillverkar tändstickor. Flera bruk tar också emot rensorterad aspmassaved.

Al och alm


Just nu är efterfrågan på al och alm mycket begränsad. En viss efterfrågan på al till toffelindustrin finns dock årligen.

Fotnot: Artiklarna ingår i Skogseko-temat Bra produktion – Skog med variation

 

  • Senast uppdaterad: 2018-05-24