Skogsbilväg.

Till val om skogen

Sverige går till val i september. Skogseko har frågat samtliga riksdagspartier vilken fråga de anser är den viktigaste i skogspolitiken just nu. Flera av partierna lyfter äganderätten, medan andra istället ser hållbart skogsbruk och omställningen till en bioekonomi som det mest centrala.

Vänsterpartiet, Jens Holm

Vänsterpartiet anser inte att svenskt skogsbruk är hållbart. Att nå ett hållbart skogsbruk är därför både viktigaste frågan och största utmaningen.

Enligt Vänsterpartiet är svenskt skogsbruk för ensidigt inriktat på kalhyggen, och det tas för lite hänsyn till miljön.
– Vi vill ha större variation i brukningsmetoder och större andel skydd än i dag, säger Jens Holm.
Vänsterpartiet vill att Sverige når målet i Nagoya-planen, något som Sverige skrivit under. Minst 17 procent av alla land- och sötvattensområden och minst 10 procent av kust- och havsområden ska skyddas till år 2020, enligt Nagoya-planen.
– Dit är det lång, säger Jens Holm.
Skogen ska räcka till mycket och behövs i klimatomställningen. Men Jens Holm menar att skogen inte kommer räcka till allt. Därför måste man prioritera.
– Vi tycker att man ska gå högre upp i förädlingskedjan. Mindre massaved, mindre papper och istället få fram förädlade produkter från skogen. Där är den stora framtiden.

Vänsterpartiet röstade för regeringens budget i höstas, som bland annat innebar att medlen för skydd av skog ökade. Det är viktigt att det finns "tillräckligt med pengar i systemet", enligt Jens Holm som pekar på att detta länge varit underfinansierat.
Skogsstyrelsen ska fortsätta att inventera och registrera nyckelbiotoper "eftersom det är svårt att fullt ut ta miljöhänsyn om man inte vet vad som är skyddsvärt". Därför är det bra med den nationella tio år långa inventeringen. På den direkta frågan om myndigheten ska fortsätta arbetet, trots att det kan drabba skogsägare ekonomiskt på grund av certifieringens regler, svarar Jens Holm:
– Det innebär ju inte ett formellt avverkningsförbud när Skogsstyrelsen hittar en nyckelbiotop. Blir det formellt skydd, får skogsägaren ersättning och det är något vi vill utveckla ytterligare. Sveriges stora utmaning är att nå ett hållbart skogsbruk.
Vänsterpartiet anser inte att tillämpningen av artskyddsförordningen generellt är ett hot mot skogsbruket och ser inga större behov av översyn.

 

Centerpartiet, Eskil Erlandsson


Förfoganderätten kopplad till äganderätten hamnar överst när Centerpartiet listar skogspolitikens mest centrala frågor.

– Med äganderätten följer rätten att förfoga över och bruka det man äger, men den ramen tycker vi har krympt. Konkret handlar det om artskyddsfallen med lavskrika och bombmurkla, och att Skogsstyrelsens föreläggande och förbud ökar, säger Centerpartiets Eskil Erlandsson.
Skogseko frågar om inte antalet förläggande och förbud visar att Skogsstyrelsen gör sitt arbete som tillsynsmyndighet. På det svarar han "det kan vara så".
Om Alliansen vinner valet så vill Centern att en översyn av artskyddsförordningen tillsätts direkt. Partiet anser att brukanderätten hotas så som artskyddsförordningen tillämpas i dag.

Det korta svaret på frågan om Skogsstyrelsen ska fortsätta att registrera nyckelbiotoper som i dag är "nej". Centern anser att nyckelbiotopsinventeringen mer och mer övergått till att uppfattas som ett formellt skydd – inte enbart ett kunskapsunderlag. Partiet har strukit den sittande regeringens anslag till den tio år långa nationella nyckelbiotopsinventeringen.
– Så länge vi har rättsosäkerhet kring det här, kan inventeringen inte fortsätta.
Centern menar att någon form av översyn är nödvändig. Partiet tycker också att staten ska gå in och erbjuda formellt skydd när andelen nyckelbiotoper överstiger 5 procent.

Centern satsar mindre medel än sittande regering på skydd av skog. I gengäld vill partiet komplettera nuvarande ersättningsmodeller med sådana som man menar blir billigare för staten. Byte av mark är ett exempel.
Sveriges mål för skydd av skog vill Centern däremot behålla. Men Eskil Erlandsson påpekar samtidigt att det inte råder samsyn om hur mycket som är skyddat. Han lyfter också fram att produktionen i skogen måste öka för att Sverige ska kunna nå det högt uppsatta målet om ett fossilfritt samhälle.

 

Kristdemokraterna, Magnus Oscarsson


Kristdemokraterna anser att inventeringen av nyckelbiotoper är kopplad till äganderätten, och för partiet är denna fråga prioriterad.

Magnus Oscarsson säger att "nyckelbiotopsinventeringen var tänkt som något väldigt bra, men istället har den blivit något väldigt dåligt". Han hänvisar till att skogsägare tycker att "Skogsstyrelsen lägger en hämsko över människors mark" och tillägger att då mark blivit registrerad som nyckelbiotop "får man ju inte bruka den som man önskar".
Trots att det är reglerna i certifieringen som sätter begränsningarna för brukandet, tycker Kristdemokraterna att politiken måste gå in och sätta ned foten.
– Vi får inte äventyra äganderätten på något sätt. Här borde vi bjuda in till rundabordssamtal om hur man kan göra nyckelbiotopsinventeringen på ett bättre sätt. För vi är måna om att behålla den.
Kristdemokraterna vill göra ett "moratorium (tillfälligt stopp) i inventeringen av nyckelbiotoper". Det gäller även den tio år långa nationella inventeringen som sittande regering beslutat om.
Kristdemokraterna anser även att artskyddsförordningen måste ses över. Det är en viktig fråga som partiet vill "ta tag i ganska omgående".
När det gäller skydd av skog vill Kristdemokraterna sänka anslaget, men precis som övriga partier vill man behålla de nuvarande målen för hur mycket skog som ska skyddas.
– Därefter får vi nog hejda oss. Mer skydd måste i så fall ske på frivillig basis. Skogen är vår lunga, och när den växer som bäst tar den upp mest koldioxid. Så här måste vi nog tänka oss för, säger han och syftar på kampen mot klimatförändringarna.
Ett annat ämne han lyfter är det nationella skogsprogrammet. Enligt Magnus Oscarsson är det viktigt att det blir ett skogsprogram med långsiktiga spelregler.
– Skogen är viktig för klimatet och är en av våra viktigaste näringar. Skogsnäringen måste få tydliga besked om vad som gäller, och vi måste värna äganderätten.

 

Liberalerna, Lars Tysklind


Liberalernas Lars Tysklind lyfter fram avvägningen mellan produktion och biologisk mångfald som den viktigaste frågan.

– Vi måste få till ett fungerande system för hur vi ska inventera och ersätta. Här kommer äganderätten in. Men vi måste hitta lösningar så att det inte blir ett motsatsförhållande mellan produktion och miljö. Inte minst mot bakgrund av att skogen är en viktig faktor i klimatarbetet.
Liberalerna anser att det är viktigt att stärka incitamenten för ett hållbart skogsbruk. Dagens ersättningsmodeller för skydd av skog kan förbättras och det behövs även nya modeller.
– En ny modell kan vara att staten ersätter för en viss tid om man avstår från att avverka.
Utbyte av skog, är också något Liberalerna tror på.

Att stärka incitamenten för ett hållbart skogsbruk handlar enligt Liberalerna även om att se över tillämpningen av artskyddsförordningen och Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering så att "skogsägaren inte ser det som något ont". Liberalerna har ställt sig bakom den nationella, tio år långa nyckelbiotopsinventeringen som sittande regering beslutat om.
– Vi tycker man ska fortsätta att inventera nyckelbiotoper. Den är en ren kunskapsinhämtning, men inventeringen får stora konsekvenser, och att komma till rätta med det kräver någon form av dialog.
Om artskyddsförordningen säger Lars Tysklind också att slutkontentan är att om en art ska skyddas, så måste man även diskutera ersättning.

Liberalerna anser att Sverige ska behålla nuvarande mål för hur mycket skog Sverige ska skydda. Men Lars Tysklind betonar att det inte enbart får handla om yta, utan också om kvalitet. Liberalerna kan dock tänka sig ett flexiblare system, så att de skyddade ytorna kan förflyttas över tid.
När det gäller pengar till skydd av skog, satsar Liberalerna ungefär en miljard mindre än sittande regering.
– Man måste hitta andra modeller så att man inte är så beroende av anslagen.

 

Moderaterna, Johan Hultberg


Ett tema är viktigare än andra frågor – äganderätten. Det säger moderaterna som anser att äganderätten på olika sätt undergrävs.

Johan Hultberg hänvisar till nyckelbiotopsinventeringen och artskyddsförordningen då han framhåller att äganderätten urholkas.
Moderaterna anser att "tillämpningen av nyckelbiotopsbegreppet har glidit". Enligt Moderaterna består glidningen i att väldigt stora områden kan klassas som nyckelbiotoper och att det sker på "ganska otydliga grunder". Skogseko frågar hur han ser på att Skogsstyrelsen hela tiden sagt att nyckelbiotopsbegreppet är storleksoberoende. Svaret lyder:
– För mig ska det vara skogens verkliga pärlor.
Han tycker det är självklart att när inventeringen resulterar i ett stopp för brukande, då måste man göra ett omtag, trots att stoppet orsakas av certifieringsreglerna. Moderaterna vill göra en "halvhalt" för att se över inventeringsmetoden. Partiet vill följaktligen inte genomföra den tio år långa nationella nyckelbiotopsinventeringen som nuvarande regering beslutat om.
Även artskyddsförordningen måste ses över, anser Moderaterna. Hultbergs känsla är att artskyddsförordningen är hårdare tillämpad i Sverige jämfört med övriga EU.
Moderaterna vill behålla Sveriges nuvarande mål för hur mycket skog som ska skyddas. Däremot vill partiet sänka anslaget till detta arbete. Istället vill Moderaterna se över de verktyg som finns för att nå målen och kanske få till ytterligare skyddsformer.
– Det kan vara klokt med skyddsformer som inte helt undantar ett område från brukande, utan istället ställa krav på anpassad skötsel. Vi måste bli bättre på att sträva efter rik biologisk mångfald, men också stort biomassauttag från skogen. Sverige har mycket ambitiösa klimatmål och här behövs skogen.
Skogsägare ska få ersättning när äganderätten inskränks, men inte för allt – precis som i dag.
– Vi har en intrångsbegränsning som är rimlig och skogsägare ska självklart ta hänsyn och göra mer än lagen kräver.

 

Miljöpartiet, Stina Bergström


Viktigast för Miljöpartiet är att Sverige når uppsatta miljömål och att vi ställer om till ett hållbart skogsbruk.

Med hållbart skogsbruk avser Miljöpartiet skogar med olika trädslag och träd i olika åldrar där olika arter kan bevaras. Miljöpartiet vill se mindre av trakthyggesbruk, och mer av skog brukad med hyggesfria metoder.
På frågan hur det skulle påverka skogsnäringens ekonomi svarar Stina Bergström:
– I Sverige pratar vi väldigt mycket om en av ekosystemtjänsterna – biomassa – men man måste kunna sätta ett ekonomiskt värde även på de andra ekosystemtjänsterna. För den enskilde skogsägaren kan det dessutom vara mer lönsamt med hyggesfritt skogsbruk i längden.
Stina Bergström poängterar också att det finns kritik mot svenskt skogsbruk ute i världen. Hon tror att om inte Sverige ställer om till mer hållbart brukande, så kan det få mycket negativa konsekvenser för skogsnäringen.

Miljöpartiet vill behålla målen för hur mycket skog som ska skyddas. Här lyfter Stina Bergström även fram betydelsen av att skogsägare frivilligt undantar skog från skogsbruk. När det gäller anslaget för arbetet med formellt skydd av skog anser Miljöpartiet att "vi måste lägst ligga på den vi nivå vi har nu".
– Vi är även för skogsbyte. Det finns ju skogsägare som hellre vill ha inbytesmark från staten än pengar. Det blir dessutom en kostnadseffektiv lösning.
Nyckelbiotoper ska inventeras och registreras som i dag, anser Miljöpartiet.
– Det är ju inte så att staten tar skog utan ersättning och det är inget lagkrav på att man inte får avverka nyckelbiotoper. Däremot har branschen själva sagt så, och det är ju i grunden bra.
Stina Bergström tycker inte att politiken ska gå in och styra upp något som branschen beslutat om.
När det gäller en eventuell översyn av artskyddsförordningen tycker Miljöpartiet att politiken först ska vänta in domar i de olika rättsfallen. Detsamma gäller i frågan om ersättning i fjällnära skog, där flera rättsfall pågår.

 

Sverigedemokraterna, Runar Filper


Sverigedemokraterna sätter äganderätten som viktigaste frågan. Man vill ha mer av frivillighet och mindre detaljstyrning när det gäller skydd av skog.

Runar Filper tar tillämpningen av artskyddsförordningen och inventeringen av nyckelbiotoper som exempel på "intrång i markägarens möjlighet att bruka sin skog".
– Det är illa när man inte får avverka sin skog och riskerar att inte få ersättning, säger han.
Artskyddsförordningen behöver "absolut ses över", liksom Skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper. Nyckelbiotopsinventeringen ska inte fortsätta som i dag.
– Det är viktigt med skyddsvärda biotoper, men de är också ett hinder när man ska avverka. Man kan inte ens sälja virket för att skogen klassas som nyckelbiotop. Skogsstyrelsen bör löpande avregistrera nyckelbiotoper som inte är ändamålsenliga.
Skogseko frågar hur Sverigedemokraterna ser på att det är den frivilliga certifieringen som styr möjligheteten att avverka och sälja virket. På det svarar Runar Filper att "utifrån det sätt som det i dag hanteras, hotar det tilltron till både certifiering och den så kallade rödlistan".

Sverigedemokraterna vill att Sverige avsätter skog från skogsbruk, men inte att staten detaljstyr detta. Skydd av skog "ska grunda sig på frivillighet".
Enlig Runar Filper är en tredjedel av den svenska skogsmarken undantagen från skogsbruk.
– Det är siffror som finns, säger han som svar på frågan om var de uppgifterna kommer ifrån.
Sverigedemokraterna vill minska anslaget till ersättning för formellt skydd av skog.
– Vi vill avsätta mindre, vi tycker det är bättre att vi sköter de skyddade områden vi har, framför nya inköp.
Han håller med om att även naturvårdande skötsel kostar pengar. I sin budget har Sverigedemokraterna tagit ur potten för ersättning för formellt skydd och istället lagt i potten för naturvårdande skötsel.
– Pengar för kompensation till skogsägare finns, men vi har mindre pengar eftersom vi inte vill avsätta mer skog.

 

Socialdemokraterna, Isak From


Omställningen till en bioekonomi och ett fossilfritt samhälle är den viktigaste frågan med direkt koppling till skogen, anser Socialdemokraterna.

Nya produkter, ökat träbyggande och biobränsle är några exempel Isak From nämner då han pratar om skogens roll i en bioekonomi.
Men nyttjanderätten med allemansrätten är också något han lyfter.
– Skogens sociala värde är underskattad, men svår att sätta pris på.
Isak From får frågan hur svenskt skogsbruk ska kunna klara balansen mellan produktion och miljö när konkurrensen om skogens resurser hårdnar. Han menar att för det första utnyttjas inte tillväxten i skogen fullt ut. För det andra måste infrastrukturen byggas ut så att logistiken kan förbättras. Han nämner också att mer satsningar behövs på forskning och utveckling.

Socialdemokraterna vill behålla målen för hur mycket skog som ska skyddas i Sverige. Men skyddet måste "spridas i hela landet och man måste titta på vilka biotoper som är viktiga att bevara så att skydd inte enbart handlar om yta".
– Visst finns en målkonflikt mellan skydd av skog och produktion, men samtidigt är svenskt skogsbruk beroende av omvärldens välvilja. I ett EU-perspektiv är svenskt skogsbruk ganska ifrågasatt. Om vi inte visar att vi inte avverkar skyddsvärda skogar, får vi problem med förtroendet.
När det gäller nyckelbiotopsfrågan hänvisar Isak From till att Skogsstyrelsen nu använder en utvecklad inventeringsmetod i nordvästra Sverige. Det som fungerar bra i den metoden kan överföras till resten av landet, resonerar han.
Dialog med skogsägarna är nödvändigt, men Socialdemokraterna ser nyckelbiotopsinventeringen som ett viktigt verktyg i den svenska modellen med frihet under ansvar. Fast kopplingen mellan nyckelbiotopernas storlek och skydd är centralt. Då måste det finnas pengar till ersättning.
– Vår grundinställning är att äganderätten ligger i botten.
På frågan om Socialdemokraterna vill se över artskyddsförordningen svarar Isak From att ansvariga ministrar tittar på detta.

 

Text Maria Larsson

Fotnot: De intervjuade är talespersoner för sina partier i skogsfrågor och ledamöter i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott.

 

  • Senast uppdaterad: 2018-05-24