Sedlar.

Regeringen vill satsa på skogen

Om regeringens budget går igenom kommer en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper att påbörjas redan 2018. Regeringen satsar också mer pengar till ersättning för skydd av skog. Det handlar om 250 miljoner kronor extra per år under tio år.

En för Skogssverige stor nyhet i budgeten är att regeringen vill att Skogsstyrelsen genomför en systematisk nyckelbiotopsinventering i hela landet. Någon sådan storskalig inventering har inte gjorts sedan 2006. 20 miljoner kronor per år under tio år, det vill säga totalt 200 miljoner kronor, avsätts till inventeringen.

Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen, välkomnar regeringens förslag. Skogsstyrelsen anser att inventeringen av nyckelbiotoper betyder enormt mycket för naturvården, och att hela Sverige behöver inventeras eftersom det inte hunnits med tidigare.

– Vi är glada att inventeringen kom upp på regeringens bord. Behovet av en landsomfattande inventering var något vi och Naturvårdsverket tryckte på i den nationella strategin för formellt skydd av skog som vi överlämnade till regeringen i januari, säger Herman Sundqvist.

Regeringen ökar också anslaget för skydd av skog. Ytterligare 250 miljoner kronor per år satsas till och med år 2027, pengar som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska fördela.

– Det är bra att regeringen skjuter till pengar så att riksdagens mål att skydda 150 000 hektar skogsmark till 2020 kan nås, kommenterar Herman Sundqvist.

Ungefär 90 000 hektar återstår att skydda. Regeringen har meddelat att brukningsenheter med en stor andel nyckelbiotoper ska prioriteras när beslut om formellt skydd av skog fattas. Vid formellt skydd, till exempel naturvårdsavtal, får skogsägare alltså ersättning av staten.

Reaktionerna på regeringens budgetbesked visar hur delat Skogssverige är när det gäller produktion och miljö.

Miljörörelsen är glad och applåderar regeringens vilja att satsa mer på skydd av skog och att fortsätta inventeringen av nyckelbiotoper. Exempelvis WWF tycker att nyckelbiotopsinventeringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna nå miljömålen och ha ett hållbart nyttjande av skogslandskapen.

Bland kritikerna finns företrädare från skogsbruket, däribland LRF som menar att pengarna till skydd av skog inte kommer att räcka långt. Men framför allt kritiserar organisationen förslaget om en storskalig nyckelbiotopsinventering.

– Det är ett misstroende mot skogsägarna och skogspolitiken. Problemet med nyckelbiotoper är dels godtyckligheten i avgränsningsfrågan, dels rättsosäkerheten när man ser på det praktiska utfallet, säger Sven-Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna.

– När nyckelbiotopsbegreppet arbetades fram i början av 1990-talet och inventeringen startade, var ju det för att få kunskapsunderlag inför framtida överväganden om naturhänsyn. Men sedan dess har skogsbrukets naturarbete utvecklats enormt. Så nu handlar det inte om brist på kunskap, nu blir nyckelbiotopsinventeringen bara ett sätt för skogsägaren att inte kunna sälja sitt virke.

Sven-Erik Hammar är tydlig med att Sverige nu ”är i ett läge där skogen behöver användas mer – inte mindre”.

– Vi kan inte fortsätta att ta mer skog ur produktion om vi ska lösa klimatfrågan, säger han.

Men regeringen understryker att Sverige behöver öka skyddet av skog, samtidigt som produktionen av skoglig råvara ökar. Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen, tror att det är fullt möjligt.

– Ja, jag är övertygad om att det går. Att vi avsätter mer mark till naturvårdsändamål behöver inte innebära att det blir mindre skogsråvara än i dag, men för att det ska gå ihop behöver produktionsambitionen öka. Vi måste till exempel se till att vara duktiga med föryngringsarbetet, använda bra plantor, röja så att det kan växa bättre, gallra så att tillväxten kan tas till vara samt rensa diken och gödsla där det är lämpligt. Dessutom måste stammarna av hjortdjur hållas i balans med fodertillgången.

Riksdagen röstar om budgeten senare i höst.

Text Maria Larsson

Foto Mostphotos

 

Ytterligare satsningar

Ny laserskanning

De svenska skogarna ska skannas på nytt. I budgeten satsar regeringen 12 miljoner kronor per år för att göra det möjligt.

Detta är en mycket välkommen nyhet med stor betydelse för skogsbrukets lönsamhet och miljön, enligt Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

– Laserskanningen är en grund för fortsatt utveckling inom det tekniksprång vi nu befinner oss i, säger han.

Att skanna av Sverige på nytt har tidigare kostnadsberäknats till cirka 150 miljoner kronor. Med 12 miljoner per år – regeringen har inte satt någon bortre gräns för satsningen – innebär det att det tar minst 12 år innan ett laserskanningsomdrev är klart. För att snabba på takten finns en förhoppning om att skogsnäringen ska gå in och satsa lika mycket som staten.

Skogsstyrelsens Skogliga grunddata – där det är möjligt för skogsägare att till exempel se virkesvolymer, trädhöjder och terrängens egenskaper – baseras på Lantmäteriets laserskanning som påbörjades 2009.

Gröna jobb

En ny stor satsning på det regeringen kallar enklare vägar till jobb inom de gröna näringarna, ingår också i regeringens budgetförslag.

Skogsstyrelsen och tre andra myndigheter – Trafikverket, Naturvårdsverket och SGU – får i uppdrag att erbjuda sysselsättning och även slussa personer vidare till jobb hos privata aktörer.

För Skogsstyrelsens del handlar det om 360 miljoner kronor under en treårsperiod, pengar som alltså ska användas för att hjälpa de som står långt från arbetsmarknaden i dag.

 Hyggesfritt 

Anslaget till Skogsstyrelsens arbete med hyggesfritt skogsbruk förstärks också i regeringens budgetförslag med 6 miljoner kronor per år under tio år.

Naturvårdande skötsel

Regeringen satsar även 50 miljoner kronor under 2018 för naturvårdande skötsel av skyddade skogar.

 

 

  • Senast uppdaterad: 2017-10-09