Färska spår. En bäver har nyligen avverkat ett grovt träd intill ett vattendrag i Västmanland. Bäverstammen är på stark frammarsch i de svenska skogarna.

Tydliga spår efter storgnagare

Bäverstammen ökar och breder ut sig över landet. Det påverkar skogsmiljön. Fördämningar och översvämningar ställer till problem för skogsägare. Men bäverdammar håller samtidigt grundvattnet på stabil nivå och bidrar till ökad biologisk mångfald.

Stora lövträd ligger kors och tvärs i terrängen. En bäck är uppdämd med ris och grenar så det har bildats en liten damm. På åtskilliga lövträd utmed vattendraget syns kraftiga märken längst ned på stammen av skarpa bävertänder. Runt omkring ligger grova spån. Bäverns framfart ger tydliga avtryck i naturen.

– De har varit här och jobbat i natt. Spånen är färska, säger Frauke Ecke intresserat och granskar några flisor som hon plockat upp från marken.

Frauke Ecke är universitetslektor i Umeå och arbetar på Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU och har flera års erfarenhet av bäverforskning. Tillsammans med Linnéa Jägrud, sötvattensbiolog och skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Göteborg och Joel Segersten, forskningsingenjör från SLU i Uppsala, håller de på att undersöka bäveraktiviteter utanför Surahammar.

Nu är de i färd med att ta fram en så kallad bestämningsnyckel åt skogsägare och förvaltare för att de ska kunna avgöra när ett bäverdämme behöver tas bort eller bör få vara kvar i markerna. Vilka effekter dämmet har på vattenkvalitet, biologisk mångfald, skogsproduktion och rekreation. Med en checklista besvaras ett antal frågor med ja eller nej. Sedan kan man avgöra om bäverförekomsten är till skada eller nytta.

Arbetet finansieras av EU-projektet WAMBAF – Water Management in Baltic Forests. Det är ett program för Östersjöregionen som pågår 2016–2019. Forskare från Finland, Sverige, Polen, Lettland och Litauen samarbetar för att se hur bäverdammar påverkar miljön.

– Vi analyserar halter av kvicksilver i vatten och sediment och tar prover av ryggradslösa djur två gånger om året på olika demonstrationsplatser i länderna. Vi vill se om bäverns aktivitet påverkar frigörande av kvicksilver. Hittills har vi tagit 100 prover, berättar Joel Segersten.

Bäver (castor fiber) är vårt lands största gnagare. Den kan väga 20 kg och bli 70–100 cm lång, plus svansen på 30 cm. Bävern utrotades i Sverige på 1870-talet, men inplanterades igen på 1920-talet. Sedan dess har stammen sakta men säkert ökat. Nu uppskattar man att det finns 100 000 individer. Bävern är mest nattaktiv och lever familjevis. Under sommaren livnär den sig helst på vattenväxter som näckrosor och missne. Den gillar även färsk bark av lövträd, främst asp. För att komma åt grenar och kvistar kan bävern fälla rejält stora träd. Fördämningarna behövs för att skapa stabila vattennivåer på minst en meter, så de kan transportera kvistarna till sitt vinterförråd i närheten av bäverhyddan. Dammen måste vara tillräckligt djup så ingången till hyddan ligger skyddad under vatten.

– För 20 år sedan var bäver en ”icke-fråga”. Men i takt med att de blivit fler och spridit sig längre söderut har kontakten med skogsbruket ökat, vilket kan orsaka problem, säger Linnéa Jägrud.

– Större skogsbolag har ibland större tolerans för att bävrarna orsakar översvämning på några hektar skog, men för privata skogsägare kan det innebära stora ekonomiska förluster. Översvämningar kan leda till att skogen dör när träden står under vatten, tillägger hon.

Men samtidigt innebär bäverns aktiviteter stora fördelar för miljön. Det är mer plus än minus, menar Linnéa Jägrud. När lövträden kring dammen tagit slut, söker sig bävern till nya platser. Där de döda träden stått, bildas bäverängar med sankmark och högt gräs. Den nya och ljusare miljön skapar goda förutsättningar för olika växter och djurarter. Och med ökad mångfald kan riskerna för skadeinsekter i skogen minska.

– Olika arter trivs i olika miljöer. Därför är det viktigt att det finns olika naturtyper. Med monokultur ökar risken för skadedjur, fortsätter Linnea Jägrud.

Joel Segersten framhåller att bävern även har en positiv effekt på grundvattennivåerna.

– I Polen har man problem med sjunkande grundvattennivåer. Det har vi börjat märka även i Sverige. I Polen har man börjat inse hur betydelsefull bävern kan vara för att återskapa våtmarker, buffra vattenflöden och lokalt höja grundvattennivåerna. Där är bävern fridlyst, konstaterar han.

Frauke Ecke håller med:

– Det är viktigt att se bävern som en resurs. Den har stor effekt på ekosystemet. Under perioder med mycket nederbörd, minskar bäverdämmen översvämningsrisken längre ned i ett avrinningsområde, säger hon.

I Sverige råder det fri och allmän jakt på bäver från 1 oktober till 10 maj i Svealand och Götaland. I Norrland är tiden förlängd till 15 maj. Markägare har tillstånd att riva bäverdämmen från 1 maj till 31 augusti. Men om man vill riva dämmen under övrig tid eller ta bort bäverhyddor, måste man begära tillstånd hos länsstyrelsen, uppger Tobias Hjortstråle, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Västmanlands län.

– Om man river ett bäverdämme sent på hösten, kan bävern svälta ihjäl. Det vill vi inte, säger han.

I takt med att antalet bävrar har ökat har även ansökningarna till länsstyrelsen blivit fler. De får in mellan 20–30 ansökningar om året.

– I Västmanland har vi bäver i samtliga vattendrag. Som markägare måste man vara uppmärksam. Tyvärr upptäcks många skador för sent, säger Tobias Hjortstråle.

En granskog som står i vatten under växtsäsong kan bli förstörd redan efter ett par månader. Det kan leda till stora förluster för skogsägaren.

– Men där det inte går att ha skog eller där dämmen inte ställer till med problem, låter vi översvämningarna vara, förklarar han.

När länsstyrelsen får in en ansökan görs en bedömning där man tar hänsyn till ekologi och ekonomi. Våtmarker behövs, men om översvämningar leder till stora skador på skog, jordbruksmark, vägtrummor eller infrastruktur, måste bäverhyddor och dammar tas bort. Då är det avskjutning som gäller, menar Tobias Hjortstråle.

Anders Josefsson, skogsförvaltare i Västra Götaland, lämnade in en ansökan till Länsstyrelsen i Göteborg om att få riva ett bäverdämme i Lerum i vintras. Markägaren hade observerat att det fanns bäver i ett vattendrag på ägorna.

– När jag gick ut i markerna visade det sig att cirka 3–4 hektar granskog stod under vatten. Det var nödvändigt att agera snabbt. Jag lämnade in en ansökan till länsstyrelsen och fick klartecken redan efter några dagar så vi kunde riva dämmet. Vi anlitade en traktor med griplastare, berättar han.

– Vi fick även möjlighet att skjuta bävrar. Men de är skygga djur och svåra att få syn på. Dessutom ligger det här skogspartiet bara några hundra meter från ett bostadsområde. Det gör det extra känsligt, tillägger han.

När man river ett dämme är det viktigt att alla grenar och kvistar avlägsnas. Annars är det snart uppbyggt igen. Men trots att man i det här fallet tog bort allt byggmaterial, hade bävrarna byggt upp fördämningen igen redan efter ett par veckor. Så det blev nödvändigt att göra ytterligare en rivning efter ännu en ansökan om tillstånd.

Nu, några månader senare, är det dags för en ny inspektion. Anders Josefsson kan konstatera att vattnet i granskogen sjunkit undan. Men spåren från översvämningen finns kvar. En del av granarnas rotsystem är blottlagt.

– Skogen är cirka 45 år gammal och värd över en miljon kronor. Om det här hade inträffat under växtsäsong är det tveksamt om träden klarat sig. Vi kanske ändå måste tidigarelägga slutavverkningen för att inte riskera att beståndet blir skadat, säger han fundersamt.

Någon ny fördämning har bävrarna inte byggt, men bäverhyddan utmed vattendraget är kvar.

– Det syns att det fortfarande är aktivitet. Men eftersom det inte finns så många lövträd utmed vattendraget, kommer de förmodligen snart att överge den här platsen och söka sig till något annat ställe med bättre tillgång till mat, säger han.

– De är märkliga och imponerande djur. Men det är ett växande problem för skogsägarna. Vem ska betala för skadorna? undrar han.

Man kan ju få EU-bidrag för att anlägga våtmarker. Kan markägare inte lika gärna få bidrag för det arbete som bävern utför?

– Det är en intressant tanke. Problemet är väl bara att bävern väljer att bygga dämmen på fel ställen ibland, svarar Anders Josefsson.

Text: Torbjörn Svensson

Foto Siv Öberg

 

  • Senast uppdaterad: 2017-10-09