Biotopskydd.

Mer naturvårdande skötsel

I år har Skogsstyrelsen för första gången fått öronmärkta pengar, 50 miljoner kronor, för att jobba med naturvårdande skötsel i redan skyddade områden. Skogseko åkte ut för att se resultatet efter skötselåtgärder i ett biotopskyddsområde där granen höll på att helt ta över.

Skyddade områden ska inte alltid lämnas orörda. Tvärtom behövs i många fall naturvårdande skötsel för att värdena ska bevaras.

Biotopskyddsområdet på Björn Johanssons mark mellan Svenljunga och Borås, är ett tydligt exempel på det.

– Området domineras av löv, framför allt mycket ek. Ekarna är nog 150 år gamla, berättar Björn då vi tar skogsvägen till fots fram till biotopens yttergräns.

Det är ett dramatiskt område med höga ravinbranter. 1998 blev cirka fyra hektar formellt skyddat av staten på grund av fina naturvärden.

– Det var inte så svårt för mig att släppa den här marken, det är ju svår terräng här, konstaterar Björn som till vardags jobbar som inspektor på Södra.

Efter ett antal år började dock granen alltmer ta över i biotopskyddet. Men en skogsägare får inte göra åtgärder i skyddade områden utan att involvera Skogsstyrelsen (eller länsstyrelsen om det rör naturreservat) eftersom myndigheterna har ansvaret för att bevara naturvärdena.

Ronny Fihn, skogskonsulent på Skogsstyrelsen och specialiserad på naturvårdande skötsel, hade dock bra koll på att biotopskyddet på Björn Johanssons mark var i behov av skötselåtgärder. Ronny kontaktade därför Björn, besökte området och planerade vilka åtgärder som behövde göras för att gynna ekskogen. Kostnaden för åtgärderna stod Skogsstyrelsen för.

Nu är samtliga involverade på plats igen för att titta närmare på resultatet.

– Jag är jättenöjd, sammanfattar Björn och får medhåll av Ronny.

– Ja, killarna har verkligen gjort ett fantastiskt jobb! Men från början var jag fundersam om det överhuvudtaget skulle gå, säger han och syftar på branterna som gjorde jobbet till en riktig utmaning för maskinförarna.

Att göra en avverkning i ett skyddat område kräver kunskap. Det gäller dels att ta hänsyn till miljön där maskinerna går fram, dels att göra rätt åtgärder.

– Många maskinförare har produktion i sig, men naturvårdande skötsel är ju motsatsen till produktion. Här handlar det om att plocka fram vissa värden. Det kan till och med vara att aktivt skada ett träd, förklarar Johan Jansson, ägare till Bröderna Janssons skogsservice som anlitades för uppdraget.

För att inte köra mer än nödvändigt med maskinerna, valde man att även att anlita Piotr Banasik från Åsebo skog att fälla träd med motorsåg.

– I normala fall skulle man kört upp med skördaren där, säger skördarföraren Kristoffer Thorell och pekar, men här var det begränsat vad vi kunde gå med skördaren eftersom vi helst inte skulle ta ned något löv alls. Piotr gick bredvid skördaren och precisionsfällde träden så att skördaren kunde nå dem.

– I en konventionell avverkning hade man ju inte kört på det här viset, då hade man tagit mycket hårdare, fortsätter han.

Sammantaget tog man ut cirka 100 fastkubikmeter, nästan uteslutande gran. Huggningen tog drygt 17 timmar, vilket är betydligt mer än om det handlat om en produktionsavverkning.

Naturvårdande skötsel är kostsamt – men jätteviktigt, påpekar Emma Liljewall, specialist på områdesskydd på Skogsstyrelsen.

Hon är därför mycket glad att den rödgröna regeringen satsade 50 miljoner kronor i år på naturvårdande skötsel i skyddade områden. Det är en unik satsning, Skogsstyrelsen har aldrig tidigare haft öronmärkta pengar för detta.

– Varje år får vi en påse pengar för områdesskydd som ska räcka både till nya skyddade områden och till att sköta om de vi har sedan tidigare. Det finns arealmål för hur mycket som ska skyddas, men inga mål för skötsel, och pengarna har helt enkelt inte räckt till skötseln, berättar Emma Liljewall.

Men i år fick myndigheten alltså 50 miljoner på ett bräde.

Emma Liljewall, som också är projektledare för satsningen, sticker inte under stol med att det varit en utmaning att gå från i princip noll till 50 miljoner på ett år.

Skogsstyrelsen har valt att använda cirka 20 miljoner kronor på konkreta skötselinsatser, och cirka 30 miljoner på att kartlägga skötselbehovet.

– Inventeringen skapar förutsättningar att kunna göra skötselåtgärder framöver. Vi har inte haft kunskap om var och hur stort skötselbehovet är, men det får vi nu.

För att inventera skötselbehoven i de skyddade områdena har Skogsstyrelsen både upphandlat och korttidsanställt inventerare. Och genomförandet av skötselåtgärderna involverar många lokala entreprenörsföretag.

– Vi hoppas att vi får de medel vi behöver i fortsättningen för skötsel av skyddade områden. Om vi inte får det, kommer naturvärden som skyddats att gå till spillo, säger Emma Liljewall.

Text Maria Larsson

Foto Anna Sigge

 

FAKTA Pengar till naturvård

Skogsstyrelsen har fått 50 miljoner kronor i år för naturvårdande skötsel i redan skyddade områden. Det är första gången som pengar öronmärks för detta ändamål.

  • 30 miljoner kronor används till att inventera behovet av naturvårdande skötsel i biotopskyddsområden och områden med naturvårdsavtal i hela landet.
  • 20 miljoner kronor används för direkta skötselåtgärder i skyddade områden. Inga åtgärder utförs utan att Skogsstyrelsen först kontaktar markägaren. Intäkter från virke som plockas ut, tillfaller markägaren. Åtgärden genomförs av markägarens entreprenör eller av Skogsstyrelsens upphandlade entreprenör. Skogsstyrelsen tar kostnaden.

Skogsägare som frivilligt har lämnat områden med fina naturvärden, kan söka bidrag för naturvårdande skötsel. Mer information på skogsstyrelsen.se/bidrag.

  • Senast uppdaterad: 2018-10-12