Skog.

Nyckelbiotoper: Så ska skogarna inventeras

Nu har den största nyckelbiotopsinventeringen någonsin rullat igång. Under tio år ska Skogsstyrelsen hitta och registrera skogsområden med mycket stor betydelse för växter och djur i hela landet. Beslut om inventeringen fattades av rödgröna regeringen, men så länge det inte kommer andra besked jobbar Skogsstyrelsen vidare.

Skogsstyrelsen har registrerat nyckelbiotoper sedan mitten av 1990-talet. Det nya är att nu ska hela Sverige inventeras på ett systematiskt sätt – alltså att man aktivt letar efter nyckelbiotoper område för område under tio års tid.

– Vårt arbete just nu består av två delar. Vi har dels en utvecklad metod för nyckelbiotopsinventering i nordvästra Sverige som vi har börjat använda i höst och sedan ska utvärdera. Dels ska vi inventera i övriga landet. Nyligen började vi med fältarbetet utanför nordvästra Sverige och kommer att hålla på så länge det går med tanke på snön, säger projektledare Tove Thomasson.

Men en stor del av inventeringsarbetet görs med hjälp av kartmaterial och annat underlag som visar var det kan finnas höga naturvärden.

– Förarbetet från kontoret är en viktig del av inventeringen. Våra inventerare besöker bara de områden där de tror att det kan finnas nyckelbiotoper.

I nordvästra Sverige finns stora områden med höga naturvärden och här kan det vara svårt att avgränsa nyckelbiotoper. Det är en anledning till att Skogsstyrelsen tagit fram en utvecklad metod specifikt för denna del av Sverige. Metoden innebär bland annat att Skogsstyrelsen ska jobba på ett nytt sätt med dokumentation, provytor, checklistor och riktvärden för till exempel mängden död ved.

Inventeringsmetoden ska även ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna. Så skriver regeringen i uppdraget till Skogsstyrelsen.

– I klartext innebär detta att kraven för vad som ska klassas som nyckelbiotop kommer att vara högre i nordvästra Sverige än i resten av landet, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

Skogsstyrelsens tolkning av regeringsuppdraget har väckt kritik, men Herman Sundqvist är säker på sin sak:

– Jag har följt den politiska debatten i den här frågan och sammantaget med skrivningen från regeringen är det inte rimligt att göra någon annan tolkning.

Skogsstyrelsen har även sett över inventeringsmetoden utanför nordvästra Sverige. Ett exempel är att man ska jobba mer med uppföljning. Kontakten med skogsägare ska också bli bättre.

– Vi skickar ett brev innan vi kommer ut och inventerar, markägaren ska veta i förväg att inventeringen är på gång. Efteråt får markägaren ett brev med resultatet. Alla kan höra av sig till oss om man har frågor, säger Tove Thomasson.

På cirka två procent av Sveriges produktiva skogsmark finns det i dag registrerade nyckelbiotoper.

– Inventeringen är ett viktigt kunskapsunderlag för både skogsbruket och oss, betonar Tove Thomasson.

Inventeringen kommer till exempel till nytta när skogsbruksplaner ska tas fram och i Skogsstyrelsens arbete med så kallat formellt skydd av skog (då skogsägaren får ersättning).

Den rödgröna regeringens beslut att Skogsstyrelsen ska genomföra en nationell nyckelbiotopsinventering har diskuterats flitigt. Miljörörelsen välkomnar inventeringen, men Skogsägarrörelsen är kritisk både till själva inventeringen och konsekvenserna för enskilda skogsägare.

Frågan är politiskt laddad. Alliansen – utom Liberalerna – och Sverigedemokraterna talade i valrörelsen om att stoppa den nationella inventeringen. Vänsterpartiet stöttade den förra regeringens beslut.

Kritiken mot att Skogsstyrelsen registrerar nyckelbiotoper hänger samman med att FSC-certifierade skogsägare enligt certifieringsreglerna inte får avverka nyckelbiotoper. För FSC-certifierade uppköpare gäller att de inte får köpa virke från en nyckelbiotop.

Kritikerna menar att nyckelbiotopsinventeringen kan drabba en enskild skogsägare alltför hårt ekonomiskt.

Skogsstyrelsens svar är att myndigheten varken kan eller ska lägga sig i certifieringsreglerna, och att inventeringen är ett kunskapsunderlag som både skogsbruket och myndigheten har stor nytta av.

– Men vi har förståelse för den kniviga situationen som skogsägare kan hamna i, säger Tove Thomasson.

Det politiska landskapet har ritats om i och med valet, men om det blir några förändringar vad gäller inventeringsuppdraget återstår att se, konstaterar hon.

– Vi har fått ett tioårigt uppdrag, och vi fortsätter tills vi får ett annat besked.

Text Maria Larsson

Foto Bo Persson

 

FAKTA Nyckelbiotoper

  • Nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan finnas hotade eller sällsynta arter.
  • Inventeringen är ett kunskapsunderlag för både Skogsstyrelsen och skogsbruket.
  • Nyckelbiotoper är inte en skyddsform. Men många nyckelbiotoper får formellt skydd (naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal). Vid formellt skydd får skogsägaren ersättning av staten för marken.
  • Brukningsenheter med en stor andel nyckelbiotoper prioriteras i Skogsstyrelsens arbete med formellt skydd.
  • Att en nyckelbiotop registreras innebär inte ett automatiskt förbud mot avverkning. Men Skogsstyrelsen har rätt enligt skogsvårdslagstiftningen att delvis stoppa en avverkning, dock högst tio procent av den tänkta avverkningen. Om en nyckelbiotop däremot får formellt skydd, är det inte tillåtet att avverka skogen.
  • FSC-certifierade skogsägare har frivilligt åtagit sig att inte avverka nyckelbiotoper.
  • Åtgärder i en nyckelbiotop ska anmälas till Skogsstyrelsen för samråd.
  • Det finns registrerade nyckelbiotoper på cirka två procent av den produktiva skogsmarksarealen.
  • Skogsstyrelsen genomför en samverkansprocess om nyckelbiotoper med deltagare från skogsbruk, ideella organisationer, forskning och myndigheter. Man tar fram förslag på åtgärder som olika aktörer kan genomföra för att få ökad samsyn om nyckelbiotoper och en effektiv inventering med hög kvalitet.
  • Senast uppdaterad: 2018-10-12