Bild timmerbil.

Förslag ska ge bättre skogsproduktion

Skogsskötseln behöver bli bättre för att möta utmaningarna i ett förändrat klimat med ökat behov av skogsråvara. Det menar deltagarna i samverkansprocessen för skogsproduktion som nu kommit med en rad förslag för ökad tillväxt. Samtidigt måste skogsbruket också klara andra mål, som biologisk mångfald.

Efter närmare två års arbete har Samverkansprocess för skogsproduktion, med representanter från skogsbruket, miljörörelsen och Skogsstyrelsen, presenterat förslag för ökad skogsproduktion – förslag som man nu hoppas att många olika aktörer ska lämna synpunkter på innan arbetet slutförs. 

– Grunden är att vi behöver få ut mer från skogen för klimatets och bioekonomins skull, säger Erik Normark, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen och rapportförfattare.

– Om vi genomför de förslag som står i rapporten blir det bra för skogen, för produktionen, för den biologiska mångfalden, renskötseln och sociala värden, sammanfattar han.

För rapporten, Skogsskötsel med nya möjligheter, innehåller inte enbart förslag om åtgärder för att öka tillväxten, här finns också ett tänk kring andra mål än produktion.

– Ja, det finns andra samhällsmål som skogsbruket måste beakta. Vi ser det som jätteviktigt att skogsbruket är och uppfattas som hållbart. Om samhället och alla som använder skogens produkter tycker att skogen sköts på ett hållbart sätt ökar värdet, menar projektledare Carl Appelqvist, Skogsstyrelsen.

I rapporten finns förslag på åtgärder inom sammanlagt 13 områden.

– Det vi tror kan få störst genomslag areellt och därmed störst påverkan på tillväxten är förslagen att kraftigt minska klövviltstammarna, att använda bättre skogsodlingsmaterial samt att sköta skogen för hög tillväxt.

Det sistnämna innebär till exempel att man tagit fram ett standardskötselprogram med plantering, röjning, gallring och avverkning för hög tillväxt, god lönsamhet och högt virkesvärde.

Delförslaget att kraftigt minska klövviltstammarna har väckt mycket stor uppmärksamhet. Representanter för Svenska Jägareförbundet har kritiserat detta hårt. I diskussionerna har det kommit att handla om att Skogsstyrelsen vill halvera älgstammen, något Svenska Jägareförbundet aldrig kan acceptera uppger de.

Men Erik Normark, Skogsstyrelsen, säger att man i rapporten inte alls föreslår en halvering.

– Däremot har vi jämfört den svenska älgstammen med hur stora älgstammarna är i Estland och Finland. Vi skriver att om älgstammen halverades i Sverige skulle vi hamna på samma älgtäthetsnivå som Estland, men ändå ha en bra bit ner till finländsk nivå.

Till Skogseko säger Svenska Jägareförbundets kommunikationschef, Magnus Rydholm, att organisationen inte vill ha en nationell förvaltning av viltet, utan beslut om älgstammens storlek ska avgöras lokalt.

Svenska Jägareförbundet poängterar också att betesskadorna måste hanteras både med ökad tillgång på foder och ökad jakt – inte bara jakt

– Här måste Skogsstyrelsen bära sitt ansvar för att markägarna inte föryngrat med rätt trädslag, säger Magnus Rydholm.

Carl Appelqvist, Skogsstyrelsen, anser däremot att klövviltstammarnas storlek inte kan baseras enbart på jägarnas intressen, utan det handlar också om skogsproduktion, ekologi och trafiksäkerhet.

– Det är inte hållbart med så stora klövviltstammar, säger han.

Om det inte blir någon drastisk förändring av skadeläget i förhållande till målen senast 2021, behöver staten se över förvaltningssystemet, skriver man i rapporten.

Naturskyddsföreningen har varit med i den grupp som sammanställt rapporten, men i slutändan valde Naturskyddsföreningen att reservera sig mot rapporten. Samtidigt förtydligar föreningen att man i sak stödjer helt eller delvis många av förslagen.

Men de allvarligaste bristerna i rapporten, anser Naturskyddsföreningen, är att det inte finns någon beskrivning av effekterna av de olika förslagen, eller vilket utrymme som finns för att genomföra dem med tanke på biologisk mångfald, sociala värden och kulturvärden.

Fram till 12 februari har även andra aktörer möjlighet att lämna synpunkter. Slutrapporten beräknas bli klar i vår.

– Vi har höga förhoppningar att det kommer att bli verkstad av förslagen. Dels för att vi tagit fram dem i en samverkansprocess, dels för att det hela är en del i arbetet med det nationella skogsprogrammet. Då finns en politisk drivkraft också, säger Carl Appelqvist.

I samverkansprocessen hoppas man även att rapporten ska gjuta olja på vågorna i den infekterade debatten om produktion och miljö.

– Ibland framställs produktion och miljö som två motsatta mål, men många gånger kan en åtgärd för ökad skogsproduktion samtidigt gynna miljövärden och andra samhällsmål, säger Erik Normark.

Text Maria Larsson

Foto Mostphotos

 

FAKTA Några av förslagen från Samverkansprocess skogsproduktion

  • Kraftfull sänkning av klövviltspopulationen, så att uppsatta mål om accepterade skador kan nås.
  • Ompröva älgförvaltningssystemet om inte skadorna är på en acceptabel nivå 2021.
  • Mera tall-projekt i hela landet.
  • Fördjupad övervakning och uppföljning av skogsskador.
  • Testa nya trädslag under kontrollerade former.
  • Utökad rådgivning om skötselåtgärder för ökad tillväxt, stärkta naturvärden, sociala värden och för att underlätta för renskötsel.
  • Flera åtgärder för att få fram bästa möjliga plantmaterial.
  • Bygg ut det mobila nätverket i hela landet.  Det underlättar för skogsbrukets datakommunikation (i till exempel skogsmaskiner).
  • Gör det möjligt att öka skogsgödslingen.
  • Utveckla den så kallade vardagshänsynen i skogen.
  • Återkommande laserskanning vart femte år av Sveriges skogar för att skapa skogliga grunddata.
  • Bygg bort flaskhalsar i järnvägstrafiken. Viktigt för virkestransporterna.
  • Dikesrensa och skyddsdika vid behov.
  • Rådgivning om skötselprogram.

 

FAKTA Samverkansprocess skogsproduktion

Arbetet i Samverkansprocess skogsproduktion startade i januari 2017 med syftet att ta fram ett gemensamt förslag på hur svensk skogsskötsel kan förbättras för att öka produktionen.

I processen deltar representanter från Skogsstyrelsen, skogsbolag, skogsägarrörelsen och ideella naturvården. Skogsstyrelsen leder arbetet.

Fyra arbetsgrupper presenterade sina förslag vintern 2018. Dessa förslag har sedan bearbetats vidare av den processgrupp som varit sammanhållande för arbetet. Rapporten som presenterades i november är på remiss fram till 12 februari. Samverkansprocess skogsproduktion är en del av nationella skogsprogrammet.

  • Senast uppdaterad: 2018-12-10