Symbolbild Grön infrastruktur.

Gröna planer för värdefull natur

Effektivare naturhänsyn och lättare att styra skyddet av skog dit det gör mest nytta. Det kan bli några av vinsterna med handlingsplanerna för grön infrastruktur som länsstyrelserna nu jobbat fram på regeringens uppdrag. Men kritikerna oroar sig för att mer mark kommer att undantas från brukande.

Enkelt beskrivit kan grön infrastruktur liknas vid nätverk av värdefull natur för djur, växter och människor. Syftet med handlingsplanerna är att göra det lättare för olika markägare och myndigheter att långsiktigt planera för hållbara landskap och länka samman värdefull natur.

Handlingsplanerna består av två huvuddelar; en nulägeskrivning med kunskapsunderlag och en åtgärdsdel, berättar Ingrid Johansson Horner, projektledare på Naturvårdsverket.

– Kunskapsunderlagen visar hur det ser ut. Länsstyrelserna har sammanställt all den kunskap man har om värdefull natur och var den finns. Den andra delen, åtgärdsdelen, beskriver exempelvis att naturen kan behöva skötas på ett särskilt sätt. Men det är upp till markägaren hur det ska göras, i samverkan med myndigheterna, säger hon.

För skogen handlar det till exempel om frivilliga avsättningar, nyckelbiotoper, formellt skyddad skog som biotopskydd och naturreservat. Ett samlingsnamn för dessa värdefulla områden är värdekärnor.

Ett annat begrepp som används är värdetrakter. Det är stora områden där det finns en koncentration av värdekärnor. Stora delar av värdtrakten kommer att skötas som vanligt, men med förhoppningen att hänsynen ska anpassas efter värdetraktens ”inriktning”, till exempel lövskog. Även i ”vardagslandskapet” bidrar hänsynen till grön infrastruktur.

Länsstyrelserna har tagit fram kartor, digitala så kallade GIS-skikt, där det är möjligt att se värdetrakterna. Tanken är att så många aktörer som möjligt ska använda kunskapsunderlagen när de blir tillgängliga.

– Perspektivet grön infrastruktur finns med i flera internationella överenskommelser som Sverige skrivit under, och också i Sveriges etappmål för miljömålen, förklarar Bo Hultgren, projektledare på Skogsstyrelsen

2010 startade Alliansregeringen arbetet med handlingsplanerna. Så småningom resulterade det i ett regeringsuppdrag där alla länsstyrelser skulle ta fram en handlingsplan för grön infrastruktur för sitt län.

Nu är uppdraget redovisat för regeringen, även om inte alla länsstyrelser är helt klara ännu. För arbetet med grön infrastruktur har bitvis blivit en infekterad fråga. Det finns en oro, inte minst hos företrädare för privatskogsbruket, för konsekvenserna av handlingsplanerna.

– Skogsägarna i Sverige har dåliga erfarenheter av översiktliga kartläggningar som myndigheterna gör. De påverkar möjligheten att bruka sin skog, säger Sven-Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna och syftar på Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.

– Skogsstyrelsen säger att det är ett kunskapsunderlag, men det får helt andra effekter, fortsätter han.

LRF Skogsägarna anser inte att regionala planer för grön infrastruktur behövs. Sverige har redan i dag en fungerande grön infrastruktur i skogslandskapet i och med den generella hänsynen vid skogsbruksåtgärder i kombination med många områden undantas från skogsbruk. Man anser inte heller att skogslandskapet är fragmenterat, alltså sönderhackat så att växter och djur inte kan spridas vidare.

– Ska man tala om behov av grön infrastrukturplaner så är det i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö det möjligtvis kan behövas, säger Sven-Erik Hammar.

Begreppet värdetrakt är något som särskilt diskuteras. Kritiker hävdar att det finns en risk att hela värdetrakter förväntas undantas från skogsbruk. Men det stämmer inte alls, säger såväl Naturvårdsverket och länsstyrelserna som Skogsstyrelsen.

– Något sådant uppdrag har vi inte, säger Emma Vidmark, handläggare på Länsstyrelsen i Västerbotten. Värdetrakterna är ingen skyddsform, utan de visar att det finns högre koncentrationer av värdekärnor.

Sven-Erik Hammar är dock skeptisk.

– Vi litar inte på det, för det har inte varit helt klara besked. Naturvårdverkets agerande vid en uppmärksammad aktion mot ett skogsbolag tidigare i år är ett exempel, anser han.

Men det finns också många som välkomnar arbetet med grön infrastruktur, både bland kommuner, enskilda skogsägare och ideella organisationer.

– Handlingsplanerna för grön infrastruktur är jättevälkomna, säger Lina Burnelius, skogsansvarig på Greenpeace. Vi tycker att det behövs långsiktiga spelregler så att markägare kan veta vilka skogar som ska brukas och inte, eftersom vi inte når miljömålet Levande skogar. Sverige behöver skydda 17 procent av den produktiva skogsmarken nedanför fjällnäragränsen. En bättre kartering över värdefulla landskap än de i handlingsplanerna har vi nog aldrig haft. Vi kan inte fortsätta att fragmentera landskapet, utan behöver skydda skog smartare.

Lina Burnelius tillägger att innan alla länsstyrelser har sina handlingsplaner helt klara och beslutade, bör man inte avverka skog i värdetrakterna.

Men det håller inte myndigheterna med om.

– Nej, värdetrakter ska inte per automatik skyddas, säger Ingrid Johansson-Horner.

Samtidigt finns det en klar koppling mellan handlingsplanerna och skydd av skog.

– Regelverk och lagar är desamma, de förändras inte av handlingsplanerna. Men givetvis är det så att med mer kunskap om landskapet förändras våra arbetssätt. Med planerna får vi stöd i arbetet med att rikta områdesskydd och hänsyn dit det gör störst nytta – även om inte alls allt skydd kommer att hamna i en värdetrakt, säger Bo Hultgren, Skogsstyrelsen.

På Länsstyrelsen i Örebro är man inte klar med handlingsplanen ännu. Erik Göthlin, projektledare, berättar om den kritik som finns mot handlingsplanen, men säger också att det är ett långsiktigt arbete som inte behöver stressas fram.

– Vi vill gärna se handlingsplanerna som en service till en markägare att kunna vara effektiv i sin naturhänsyn. Men också en service till alla myndigheter att vara effektiva både när det gäller rådgivning och arbetet med skydd.

Text Maria Larsson

Illustration Kjell Ström

 

FAKTA

Grön infrastruktur

Grön infrastruktur kan beskrivas som nätverk av värdefull natur. Det rör sig både om land- och vattenområden. Fungerande grön infrastruktur innebär att landskapet innehåller de kvaliteter som arterna behöver för att leva och spridas. Robusta ekosystem är en förutsättning för ekosystemtjänster – de produkter och tjänster naturen ger oss människor.

Ekosystemtjänster

Träd och växter som renar luften, bi som pollinerar växter, rent dricksvatten, livsmedel från land och vatten, träråvara, bioenergi och naturupplevelser är exempel på ekosystemtjänster.

Värdekärna

Ett sammanhängande skogsområde som länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer har stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. En värdekärna kan till exempel bestå av nyckelbiotop, formellt skyddat område eller frivillig avsättning.

Värdetrakt

Ett större landskapsavsnitt med betydligt högre täthet av värdekärnor än i vardagslandskapet. Vanlig produktionsskog ingår i en värdetrakt mellan värdekärnorna där skogsbruk kan bedrivas, men gärna med anpassad hänsyn.

  • Senast uppdaterad: 2018-12-10