Analys av målbildernas betydelse för fridlysta arter
På den här sidan hittar du information om och hur du kan använda dig av analysen av målbildernas betydelse för fridlysta arter. Analysen presenteras i två delar. Den ena delen är en bedömning om miljöhänsyn enligt målbilderna i normalfallet är tillräckligt för att säkerställa att beståndets ekologiska funktion för fridlysta arter bevaras. Den andra delen handlar om vilka fridlysta arter som kan förväntas förekomma i vilka hänsynskrävande biotoper.
I analysen av målbildernas betydelse för fridlysta arter bedöms alltså om miljöhänsyn enligt målbilderna i normalfallet är tillräcklig. Med tillräcklig menas här att beståndets ekologiska funktion bibehålls för den aktuella arten. En viktig utgångspunkt för analysen är att alla hänsynskrävande biotoper och substrat som finns utpekade i målbilderna sparas i sin helhet. Analysen kan användas som ett kunskapsunderlag, framför allt vid planering av skogsbruksåtgärder och den hänsyn som behövs till fridlysta arter. Skogsstyrelsen har genomfört analysen i samverkan med Naturvårdsverket.
Målbilderna är tillräckliga för en del arter men för andra krävs ytterligare åtgärder
För en del av de fridlysta arterna bedöms miljöhänsyn enligt målbilderna vara tillräckligt. Målbilderna blir på så vis beskrivningar av livsmiljöer som är viktiga för vissa fridlysta arter. För andra fridlysta arter är hänsyn enligt målbilderna inte tillräckligt. För de arterna behövs ytterligare åtgärder. Artvisa vägledningar och annan artvis information kan ge underlag för att utforma den hänsyn till fridlysta arter som behövs i enskilda fall.
Så här är analysen tänkt att användas
- Syftet med analysen är att den ska utgöra ett generellt kunskapsunderlag om fridlysta arters livsmiljöer, som stöd i det förebyggande artskyddsarbete som skogsbrukets aktörer utför.
- För fridlysta arter vars behov kan tillgodoses genom att följa målbilderna, kan behovet av att göra artinventeringar minska genom att man fullt ut tar hänsyn enligt målbilderna.
- Den hänsyn som anges i målbilderna är inte en uttolkning av artskyddsförordningens krav. Resultaten av analysen utgör inte heller sådana uttolkningar.
- För stöd vid utformning av den hänsyn som krävs i enskilda fall rekommenderas artvisa vägledningar samt annan artvis information.
- Analysen innebär inte någon förändring av synen på den praktiska tillämpningen av målbilderna eller deras användningsområde, och ska inte heller ses som en utvärdering av målbilderna.
Analysen av målbildernas betydelse för fridlysta arter
Analysen av vilka fridlysta arter som kan förväntas förekomma i vilka hänsynskrävande biotoper.
Målbilder för god miljöhänsyn
Målbilderna för god miljöhänsyn är tänkta som en vägledning i det praktiska skogsbruket och är framtagna i samverkan med skogssektorn.
Analysmodellen
Vid analysen har följande övergripande fråga ställts för samtliga skogslevande fridlysta arter:
Är hänsyn enligt målbilderna i normalfallet tillräckligt för att säkerställa att beståndets ekologiska funktion för arten bibehålls, i en situation där alla hänsynskrävande biotoper och substrat som finns utpekade i målbilderna sparas i sin helhet?
Frågan har analyserats genom att svara på följande fyra delfrågor. Varje fråga har besvarats med JA eller NEJ. En samlad bedömning har gjorts för var och en av arterna, där minst ett NEJ leder till att den samlade bedömningen blir NEJ:
- Omfattar målbilderna alla skogliga livsmiljöer som är särskilt viktiga för beståndets ekologiska funktion för arten?
- Omfattar målbilderna alla substrat som är särskilt viktiga för beståndets ekologiska funktion för arten?
- Uppfyller målbilderna artens behov av ekologiskt funktionella skyddszoner?
- Förväntas arten klara av, i alla delar av sin utbredning, en eventuell fragmentering i skogslandskapet som en avverkning enligt målbilderna kan orsaka?
Avgränsningar och antaganden
Följande avgränsningar och antaganden har gjorts vid analysen. Förutsättningar har lagts fast enbart för att det ska vara möjligt att genomföra själva analysen:
- Analyserna avser hänsynstagande vid föryngringsavverkning.
- Analyserna avser ”normalfallet” vad gäller arternas ekologi, skogsbruksåtgärdernas utförande och omgivande landskap.
- Analyserna omfattar alla målbilder med relevans för de fridlysta arterna.
- Analyserna avser en situation där alla hänsynskrävande biotoper och substrat som finns utpekade i målbilderna sparas i sin helhet.
- För fåglar analyseras enbart de arter som riskerar att inte ha tillfredställande populationsnivå (rödlistad, listad i fågeldirektivet eller minst 50% minskning sedan 1980).
- Behovet av att anpassa avverkningstiden för att undvika störning under fåglars häckningstid ligger utanför analysen.
- Analysen omfattar inte nationellt fridlysta arter.
- Naturvårdande skötsel som exempelvis plockhuggning av gran eller utglesning av kantzon medges i vissa hänsynskrävande biotoper. Inför sådana åtgärder behöver alltid artinventeringar genomföras
Resultat
Målbilderna för god miljöhänsyn är inte specifikt framtagna för eller anpassade till fridlysta arters behov av livsmiljöer. Men analysen visar att för många fridlysta arter fungerar miljöhänsyn enligt målbilderna mycket bra.
I analysen ingår 41 djurarter som omfattas av 4a § Artskyddsförordningen. För 32 av arterna bedömdes det vara tillräckligt med miljöhänsyn enligt målbilderna för att bibehålla beståndets ekologiska funktion. För nio av arterna bedömdes det inte vara tillräckligt med miljöhänsyn enligt målbilderna.
I analysen ingår även 13 växtarter som omfattas av 7 § Artskyddsförordningen. För åtta av växtarterna bedömdes det vara tillräckligt med miljöhänsyn enligt målbilderna för att bibehålla beståndets ekologiska funktion. För fem av arterna bedömdes det inte vara tillräckligt med miljöhänsyn enligt målbilderna.
I analysen ingår även 77 fågelarter som omfattas av 4 § Artskyddsförordningen. För 52 av fågelarterna bedömdes det vara tillräckligt med miljöhänsyn enligt målbilderna för att bibehålla beståndets ekologiska funktion. För 25 av arterna bedömdes det inte vara tillräckligt med miljöhänsyn enligt målbilderna.
Sammanlagt bedömdes det vara tillräckligt med miljöhänsyn enligt målbilderna för att bibehålla beståndets ekologiska funktion för ungefär 70 procent av arterna som ingår i analysen.
Frågor och svar
Analysen har gjorts för att sammanställa kunskap och bedömningar om hur långt vi kommer i artskyddsarbetet genom att fullt ut följa målbilderna för god miljöhänsyn.
God miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder kan bidra till att bevara livsmiljöer för fridlysta arter. Målbilderna för god miljöhänsyn är etablerade inom skogsbruket och många känner till dem. Målbilderna innehåller också beskrivningar av exempelvis hänsynskrävande biotoper som vi kunnat använda som referens och utgångspunkt för analysen.
Syftet med analysen är att den ska vara ett kunskapsunderlag. Det kan användas som stöd vid framför allt vid planering av skogsbruksåtgärder och den hänsyn som behövs till fridlysta arter.
För en del fridlysta arter bedöms miljöhänsyn enligt målbilderna vara tillräckligt. Genom att ta hänsyn till de miljöer som beskrivs i målbilderna behöver vi därmed inte alltid veta exakt var arterna finns. Målbilderna blir på så vis beskrivningar av livsmiljöer som är viktiga för vissa fridlysta arter.
För andra fridlysta arter är hänsyn enligt målbilderna inte tillräckligt. För de arterna behövs ytterligare åtgärder. Artvisa vägledningar och annan artvis information kan ge underlag för att utforma den hänsyn som behövs till fridlysta arter i enskilda fall.
Nej, det går inte att säga så generellt. Bedömningar har gjorts utifrån ett ”normalfall” och med utgångspunkten att de livsmiljöer och substrat som beskrivs i målbilderna sparas i sin helhet. I varje enskilt fall måste man ändå göra en bedömning av vilken hänsyn och anpassning som kan krävas.
Den hänsyn som anges i målbilderna är inte en uttolkning av artskyddsförordningens krav.
För stöd vid utformning av den hänsyn som krävs i enskilda fall rekommenderas artvisa vägledningar samt annan artvis information.
Analysen är gjord med utgångspunkt från att alla livsmiljöer och substrat som beskrivs i målbilderna sparas i sin helhet. Det har varit viktigt för att ha ett utgångsläge för bedömningen att det som finns av en viss livsmiljö kommer att finnas kvar efter åtgärderna. Men det har inte gjorts någon analys av om det i vissa situationer eller för vissa arter är tillräckligt med en mindre omfattande hänsyn, och i så fall hur mycket som skulle behöva sparas. Det finns inte underlag för att göra sådana generella bedömningar, utan de behöver göras i varje enskilt fall.
Nej, alla skogslevande fridlysta arter omfattas inte. För fåglar analyseras enbart de arter som riskerar att inte kunna ha en tillfredställande populationsnivå (rödlistad, bilaga 1 (fågeldirektivet) eller minst 50% minskning sedan 1980). Analysen omfattar inte nationellt fridlysta arter.