Effekter av klimatförändringarna

Ökad tillväxt är en effekt av klimatförändringarna. Samtidigt ökar olika risker.

I takt med att tillväxtsäsongen förlängs kommer tillväxten att öka generellt i skogen, procentuellt i högre grad i norr och väster och i lägre grad i söder och öster. Det handlar om länsvisa ökningar på i medeltal på 15-25 procent under perioden 2040-2070 jämfört med 1960-1990.

Torka och brand

Tillväxten kommer kanske inte att öka riktigt överallt. Grundvattennivåerna höjs under vinterhalvåret. På redan mycket fuktiga marker kan tillväxtsäsongen därmed kortas. Nederbörden ökar men inte den del som kommer på sommaren. Samtidigt blir det varmare och nederbörden samlas till färre tillfällen och därför ökar risken för torka.

Risken för torka motverkas av att träden kan hålla klyvöppningarna (porerna i barren/bladen) mindre öppna när koldioxidhalten i luften är högre. I vilken grad är ännu inte fastlagt. Risken för skogsbrand ökar i motsvarande grad som risken för torka.

Vårfrost

Varmare vårar ger tidigare tillväxtstart men ökar samtidigt risken för vårfrost. Det beror på att nätterna fortfarande är långa och temperaturskillnaden mellan dag och natt är stor.

På hösten styr dagsljuset oftast när träden går in i vintervila. Den proveniens (genetisk "hemort") som var rätt för det klimat som rådde när trädet var en frostkänslig planta kommer inte att kunna utnyttja höstvärmen fullt ut när trädet blir medelålders och äldre.

Hjortdjuren betar hårdare

Mildare vintrar innebär att hjortdjuren överlever i högre grad. Om inte avskjutningen ökar i motsvarande grad som de blir fler betas tall- och lövplantor ännu hårdare. Skillnaden mot idag blir större ju längre norrut du kommer i landet.

Stormfällning

Risken för stormfällning ökar även utan starkare vindar. Stormfällningarna kan öka

  • då grundvattennivåerna är högre under vintrarna och tjälen oftare uteblir
  • om andelen gran har ökat ytterligare till följd av hjortdjurens betning eller
  • på grund av att träden växer fortare i det varmare klimatet och kommer tidigare upp i de längder där risken för fall ökar betydligt när de starka vindarna kommer.

Om det dessutom trots allt skulle komma starka eller mer turbulenta orkanvindar oftare ökar risken för stormfällning än mer.
Läs mer på sidan Klimatet ändras

Snöbrott

Möjligen ökar risken för snöbrott eftersom nederbörden ökar under vintern och det blir allt vanligare med temperaturer nära noll grader. Längre fram i tiden kan risken istället minska med börja i söder, när det blir mindre vanligt med snöfall överhuvudtaget.

Körskador och skogsbilvägar

Med varmare och mer nederbördsrika vintrar ökar riskerna än mer för körskador i skogen, såvida man inte förbättrar planering och metoder. Allvarliga körskador är dessutom förbjudna i Skogsvårdslagen och kan i vissa fall medföra åtal. Körskador kan skada biologisk mångfald om naturliga våtmarker och vattendrag får ta emot slam och humus.

Risken ökar för att milda vintrar och mjuka skogsbilvägar förhindrar uttransport av virke från stora arealer. Detta gäller framförallt Svealand och norröver där man hittills har kunnat lita på att vintern medför frusna vägar i tillräcklig omfattning.

Angrepp av insekter och svampar ökar

Många skadeinsekter och vissa skadesvampar får bättre förutsättningar i ett varmare klimat. Det gäller bland annat de som redan idag ger de mest kostsamma skadorna – rotröta, granbarkborre och snytbagge.

Nya arter av skadegörare kan vandra in och etablera sig. Ökad handel med obehandlad skogsbiomassa till följd av en utvecklad global bioenergimarknad kan ytterligare öka den risken.

Vissa arter av skadegörare kan också missgynnas i ett varmare klimat.

Rotrötan gynnas

Rotrötan sprids till färska stubbytor efter avverkning och kan så småningom via rotkontakt infektera det nya beståndet. Spridningen sker framförallt när avverkningen görs under tillväxtsäsongen. Eftersom tillväxtsäsongerna förlängs kommer sannolikt allt större del av avverkningarna att ske under tillväxtsäsongen. Om dessutom andelen gran ökar till följd av ökat betestrycket (se stycket Hjortdjuren betar hårdare) förbättras förutsättningarna för spridning av rotrötan än mer.

Skadeinsekter gynnas generellt

Granbarkborren gynnas av ökad stormfällning och av längre tillväxtsäsong då den kan föröka upp sig snabbare.

Snytbaggen trivs också bättre i ett varmare klimat och kan framförallt bli ett ökande problem norröver.

Vidare kommer sannolikt frekvensen av utbredda skador från olika andra redan etablerade eller nytillkomna skadeinsekter att öka. Även deras naturliga fiender får bättre förutsättningar och kommer också att kunna föröka upp sig vid olika angrepp.

Biologisk mångfald

Klimatförändringarna hotar många av skogens känsligare arter. Fördelen av att klara hårda vintrar minskar vilket innebär att nordliga arter kan minska i utbredning inom landets gränser.

Hastigheten i klimatförändringen innebär också att svårspridda arter med mycket speciellt biotopkrav får svårt att hinna med att flytta norrut. Ökad variation i fukthalt mellan vår/höst och sommar kan ge problem för fuktkrävande arter.

Om viltbetet tillåts öka kan ökad "förgraning" och sämre tillgång på begärliga trädarter (till exempel sälg, rönn, asp, tall) minska mångfalden regionalt. Ändringar i skogsbruket till följd av klimatpolitiken kan påverka negativt såväl som positivt. I takt med att vintrarna blir mildare kan nya arter vandra in från söder och sydliga arter vandra norrut, vilket kan ha olika inverkan i olika fall.

 

  • Senast uppdaterad: 2017-04-07