Statistik om levererade skogsplantor

Här hittar du statistik om levererade skogsplantor i Sverige. Uppgifterna redovisas per trädslag, produktionssätt, härkomst och användning av plantskydd.

Statistiken är årlig och bygger på uppgifter från en enkät. Enkäten är skickad till alla registrerade företag som bedriver yrkesmässig handel med skogsodlingsmaterial. Levererade skogsplantor avser de plantor som levererats för användning, alltså utplantering, i Sverige.

Minskning av levererade plantor under 2025

År 2025 levererades 386 miljoner skogsplantor. Det var 9 miljoner färre än 2024, vilket motsvarar en minskning med 5 procent. Under 2025 minskade antalet levererade tallplantor till 206 miljoner, alltså drygt 13 miljoner (6 procent) jämfört med 2024. Antalet granplantor minskade med 11 miljoner jämfört med 2024 och uppgick under 2025 till drygt 155 miljoner plantor.

Antalet levererade skogsplantor av björk (6,6 miljoner) ökade med 75 procent jämfört med 2024. Antal levererade björkplantor har ökat stadigt sedan 2017. 2025 hade antalet vuxit till sex gånger så många. Levererade övriga lövträd (1,9 miljoner) ökade med 20 procent jämfört med 2024. Efter ett par års minskning har antalet övriga lövträd ökat de senaste två åren.

Antalet levererade plantor av sitkagran och övriga barrträd ökade med 31 respektive 27 procent medan levererade plantor av lärk minskade med 14 procent jämfört med 2024. Var för sig utgör trädslagen mindre än en procent av totala antalet levererade plantor under 2025.

Jämfört med 2024 ökade antalet levererad contortatall med drygt 2 miljoner plantor (25 procent), till 11 miljoner under 2025.

Av alla levererade plantor 2025 utgjorde tall 53,4 procent och gran 40,3 procent. Tall tog under 2020 över ställningen från gran som det vanligaste trädslaget bland levererade skogsplantor. Gran- och tallplantor utgjorde tillsammans 94 procent av det totala antalet levererade skogsplantor, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2024. Contortatallen stod för 2,8 procent och björk 1,7 procent.

Det bör noteras att dessa värden inte anger hur trädslagen fördelar sig i den framtida skogen. En betydande del av tallen och nästan all björk och merparten av övriga lövträd i skogen har föryngrats naturligt.

Täckrot dominerar som produktionssätt

Täckrot är det dominerande produktionssättet för skogsplantor. Täckrotsplantor utgjorde 90 procent av alla levererade skogsplantor 2025. Barrotsplantor utgjorde 6 procent och hybridplantor resterande 4 procent.

Tall och contortatall producerades i princip enbart som täckrotsplantor. Andelen granplantor som producerades som täckrot 2025 var 80 procent.

95 procent av sitkagran, 92 procent av övriga lövträd och 68 procent av övriga barrträd producerades som barrot- eller hybridplanta.

Förökningssätt för skogsplantor

Levererade barr- och björkplantor förökas från frö i nästan 100 procent av fallen. Den vegetativt förökade andelen av dessa plantor är under 1 procent. Vegetativ förökning av levererade plantor tillämpas främst för övriga lövplantor. År 2025 förökades 29 procent av övriga levererade lövplantor vegetativt. Av övriga lövplantor är det främst hybridasp och poppel som förökas vegetativt.

Mekaniskt plantskydd är vanligare än oskyddat

Andelen plantor som levereras med någon form av plantskydd mot snytbagge (mekaniskt eller kemiskt) har ökat sedan 2016. Under 2025 var 72, 48 respektive 17 procent av gran-, tall- och contortaplantorna försedda med snytbaggeskydd. Användningen av insekticider på gran- och tallplantor ligger kvar på samma nivå som 2024,  4 respektive 1 procent.

Andelen mekaniskt skyddade plantor har ökat stadigt, från 27 procent 2016 till 55 procent 2025. Under samma period har andelen insekticidbehandlade plantor minskat från 18 till 2 procent. Samtidigt har andelen oskyddade plantor minskat från 55 procent 2016 till knappt 43 procent 2025. I statistiken går det inte att urskilja var i landet skyddade respektive oskyddade plantor används.

Huvudsakligen svensk härkomst för plantor

Frön delas upp i beståndsfrö från skogar och plantagefrön från särskilt anlagda fröplantager (fröodlingar).

Av de levererade skogsplantorna 2025 kom 97 procent från plantagefrö och 3 procent från beståndsfrö. Tallplantor kom i nästan uteslutande från plantagefrö. Det trädslag med mest andel beståndsfrö var övriga lövträd. I 69 procent att fallen kom plantan från ett beståndsfrö.

Plantagefrö från Sverige utgjorde ursprunget för cirka 86 procent av skogsplantorna år 2025. Nästan 11 procent kom från utländska plantagefrön. Plantorna från beståndsfrö kom i 0,5 procent av fallen från Sverige och i cirka 3 procent av fallen från utlandet.

Införsel av plantor för skogsbruket 2024

Skogsstyrelsens registrering av införsel av plantor och frön som den här fördjupningen baseras på har en eftersläpning på två år. Det innebär att årets redovisning avser 2024.
Dessa uppgifter är inte en del av den officiella statistiken om levererade skogsplantor.

Inom EU råder fri handel för skogsplantor och frön. Däremot finns anmälningsplikt för in- och utförsel av plantor och frön och anmälan görs till Skogsstyrelsen. Import av skogsplantor och frö från länder utanför EU är tillåtet för vissa länder, däribland Norge. För dessa länder råder tillstånds- och anmälningsplikt.

Plantor och frön som förts in i Sverige från andra länder kan, men behöver inte, ha sin härkomst i avsändarlandet. En betydande del av infört material har svensk härkomst men något steg i produktionen har skett i avsändarlandet.

Införsel av plantor

Under 2024 fördes det in 50,0 miljoner plantor till Sverige från andra länder. Det innebär att cirka 12 procent av de levererade plantorna 2024 (405 miljoner plantor totalt) åtminstone delvis producerats utanför Sverige. Det är dock oklart om plantorna levererats samma år som de infördes.

Under 2024 fördes flest plantor in från Norden (50 procent) följt av Tyskland och Baltikum med 34 respektive 16 procent. Plantor från övriga Europa stod för mindre än en halv procent av införseln. Från 2018 har andelen plantor införda från de nordiska länderna ökat stadigt, samtidigt som andelarna från Tyskland och Baltikum har minskat. Under denna period har även andelen plantor från övriga Europa minskat.

Införseln av plantor domineras av gran, men andelen har sjunkit från 84 procent 2020 till 54 procent 2024. Under samma period har andelen införda tallplantor ökat från 7 procent till 24 procent. Bland övriga trädslag är lärk vanligast (7 procent).

Införseln av plantor domineras av gran (undantaget 2008 och 2013) som stått för över 80 procent av den totala införseln av plantor. Andelen införda granplantor 2021 var dock den lägsta sedan registreringen startade och fortsätter att minska 2023 (65,2 procent) medan andelen tall ökar. Tall står nu för 21,4 procent av andelen införda plantor, vilket är den högsta andelen tall sedan registreringen startade. Bland de övriga trädslagen är lärk vanligast.