Bra att veta om Skogsstyrelsens tillsyn
I arbetet för att nå målen med ett uthålligt skogsbruk har regeringen pekat ut tillsyn som en av de viktigaste arbetsuppgifterna för Skogsstyrelsen.
Tillsyn innebär att vi bevakar att skogsvårdslagen följs och även de delar av miljöbalken som rör skogsbruksåtgärder. Vi kontrollerar också att reglerna i timmerförordningen och virkesmätningslagen följs.
Skogsvårdslagen och miljöbalken uttrycker samhällets krav på skogsbruket. Här finns regler om hur skogen ska skötas uthålligt och vilken hänsyn till naturen, kulturmiljön och rennäringen som måste tas.
I grunden är tillsyn en förutsättning för att lagar som beslutas av vår riksdag och andra regler som beslutas av regering och myndigheter ska fungera. Medborgarna ska kunna lita på att Skogsstyrelsen arbetar med tillsyn på ett effektivt och rättssäkert sätt, och att lagar och regler följs. Den tillsyn som vi genomför ska göras på ett likartat sätt i hela Sverige.
Beslut om föreläggande – ny skog
Ett föreläggande är ett beslut som innebär att den som beslutet gäller måste utföra en åtgärd eller att åtgärden måste utföras på ett visst sätt. När vi uppmärksammat att lagens krav på plantantal eller trädslag inte uppfyllts kan vi besluta om att förelägga markägaren att markbereda och plantera.
Beslut om föreläggande – hänsyn till natur- och kulturmiljövård och rennäringens intressen
Ett föreläggande är ett beslut som innebär att den som beslutet gäller måste utföra en åtgärd eller att åtgärden måste utföras på ett visst sätt. Det kan exempelvis gälla att återställa efter körskador.
Beslut om förbud – hänsyn till natur- och kulturmiljövård och rennäringens intressen
Ett beslut om förbud innebär att den som beslutet gäller måste avstå från att utföra en viss åtgärd. Det kan handla om förbud mot avverkning och andra åtgärder under viss del av året för att undvika att störa rovfåglars häckning, att vid en avverkning lämna kvar vissa områden med mycket höga naturvärden eller att lämna grupper med hänglavsbärande träd som hänsyn till rennäringen.
Vite
Vite är ett påtryckningsmedel för att få någon att följa ett beslut. I ett beslut om föreläggande eller förbud anger vi ett vitesbelopp som gäller om beslutet inte följs. Den som följer ett sådant beslut behöver inte betala vitet. Om beslutet däremot inte följts ansöker vi hos domstol om att vitet ska dömas ut.
Överklagande och ändring
Ett beslut om föreläggande eller förbud kan överklagas i domstol. Av beslutet framgår hur ett överklagande går till, var det ska skickas och när det måste ha kommit in till oss. I överklagandet ska det framgå vilken ändring av beslutet som begärs. Vi ska ta ställning till om beslutet ska ändras. Vi kontrollerar också om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det kommit in i rätt tid, ska vi så fort som möjligt skicka ärendet vidare till domstol. Detta gäller även om vi ändrat beslutet. Om överklagandet kommer in för sent ska vi avvisa det genom ett beslut.
Påföljder vid lagbrott
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot vissa regler i skogsvårdslagen kan dömas till böter av domstol efter att vi anmält misstanke om brott. Om ett förbud eller föreläggande förenats med vite och inte följts blir påföljden vid en fällande dom att betala vitesbeloppet istället för böter. Även brott mot miljöbalkens regler kan leda till böter eller att vite döms ut. En annan sorts påföljd är företagsbot, som kan bli aktuell vid vissa brott.
Anmälan om misstanke om brott
Om Skogsstyrelsen misstänker att du som markägare har begått ett brott, enligt den lagstiftning som myndigheten utövar tillsyn över, är vi skyldiga att göra en anmälan om det till polis eller åklagare.
Det finns inte något krav på Skogsstyrelsen att meddela dig som markägare om att vi har gjort en anmälan om misstanke om brott. Skogsstyrelsen kan tvärtom vara förhindrad att ge ut en sådan uppgift på grund av förundersökningssekretess.
Enligt 18 kap. 1 och 3 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller förundersökningssekretess för en uppgift som angår misstanke om brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Om en pågående brottsutredning kan försvåras på grund av att en uppgift röjs kan uppgiften alltså vara hemlig.
Att lämna ut sekretessbelagda uppgifter kan vara straffbart. Skogsstyrelsen kan därför inte regelmässigt lämna ut uppgifter kring en brottsanmälan utan att först göra en sekretessprövning och bedöma vilka uppgifter som får lämnas ut.
Om du som markägare är anmäld för misstanke om brott och vänder dig till oss med frågor kring detta är det inte säkert att du kan få ut all information som rör din brottsanmälan. Skogsstyrelsen måste göra en bedömning av vilka uppgifter som kan lämnas ut utan att försvåra utredningen.