Flygplan som laserskannar landskapet.

Skogliga grunddata

Här finns kartor som beskriver skog och mark och som kan användas vid all typ av skoglig planering. Dessa kartor går att ladda ner eller att använda i eget GIS via våra geodatatjänster.

Karttjänst Skogliga grunddata

Webbapp för mobil och surfplatta

Webbappen för våra kartor fungerar bättre och enklare om du använder mobil eller surfplatta, dock inte på enheter med iOS 18. Flera funktioner fungerar inte då, som att byta årtal, transparens och att scrolla i Kartinformation. Eftersom webbapparna bygger på gammal teknik går dessa fel tyvärr inte att åtgärda.

Webbapp Skogliga grunddata

Karttjänster med avverkningsanmälan och utförd avverkning påverkas av Stormarna Johannes och Dave

Den automatiserade förändringsanalys som används för att avgöra när en avverkningsanmälan är avverkad tolkar vissa områden där skogen blåst omkull som avverkat, trots att träden inte är upparbetade. Det här gäller inte alla områden som anmälts utan bara de med största skadorna.

Effekten blir att avverkningsanmälan inte längre blir synlig för dessa områden i kartorna. Däremot finns en yta i karttjänsterna med Utförd avverkning för motsvarande område.

På sikt kommer förändringsanalysen göras om och utförd avverkning blir då mer korrekt i karttjänsterna.

Innehåll i Skogliga grunddata

Terräng och lutning

Kartor som visar markyta och terrängförhållande och lutning. Kartorna är skapade utifrån höjdinformationen i Lantmäteriets höjddata, grid 2+.

Markfuktighet

Karta som visar blöt och fuktig mark i olika nyanser av blå färger från blöta till friska-fuktiga områden (approximativt 0-1 meter till grundvatten). Kartan är framtagen utifrån en matematisk modell av terrängen och vattnets rörelser i landskapet.

Trädhöjd

Kartorna visar trädens höjd i meter och återspeglar olika strukturer i skogen mycket väl. De används vanligen för avgränsningar vid olika typer av planeringsunderlag, till exempel beståndsindelning vid skogsbruksplanläggning.

Det finns två typer av trädhöjdskartor:

  • Trädhöjd – laser är producerad utifrån den första laserreturen i Lantmäteriets nationella laserskanning.
  • Trädhöjd – flygbild är producerad genom bildmatchning av Lantmäteriets flygbilder. Det punktmoln som skapas från bildmatchningen läggs samman med markträffarna från Lantmäteriets laserskanning vilket gör att det är möjligt att beräkna höjden mellan markytan och trädtopparna.

Volym, grundyta, medelhöjd, medeldiameter och biomassa

Skogliga grunddata innefattar kartprodukter för volym (m3sk/ha), grundyta (m2/ha), grundytevägd medelhöjd (dm), grundytevägd medeldiameter (cm) och biomassa (ton torrsubstans/ha).

Samtliga kartor är producerade genom sambearbetning av data från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen (SLU). De har en upplösning på 10 x 10 meter per rastercell (pixel), vilket är anpassat för att motsvara storleken på provytorna. Där den grundytevägda medelhöjden är lägre än 3 meter har inga skattningar genomförts och bildvärdena är där satta till 0 i samtliga kartor.

Gallringskartor

Kartorna visar vilka områden som kan vara aktuella för gallring. Gallringsbehovet har tagits fram genom att kombinera trädhöjd och grunddata med en digital gallringsmall.

Utförd avverkning

Områden som avverkats enligt skillnadsanalys i satellitbilder. Observera att de avverkningar som görs under vintern inte visas i karttjänsten förrän till våren. Det beror på att det inte kommer några nya satellitbilder vintertid.

Avverkningsanmälningar

Områden som anmälts för avverkning eller där man ansökt om tillstånd till avverkning. En mindre del av områdena avser objekt där ingen anmälan/ansökan inkommit före avverkning. Materialet avser både föryngringsavverkningar och avverkningar för omläggning till annat ändamål.

Beståndsvis beräkning av virkesförråd

Här finns möjlighet att rita in ett bestånd och beräkna medel och totalt virkesförråd och få information om aktualitet (årtal när området laserskannades).

Framskrivning av virkesförråd

Det finns möjlighet att rita in ett bestånd och skriva fram virkesförrådet till nuvarande år.

Viktigt att tänka på när du ska använda skogliga grunddata

Bra att läsa igenom innan du använder kartorna.

  • Skogliga grunddata visar skogstillståndet det år respektive område skannades. Var därför särskilt uppmärksam på skanningsår i yngre skogar och områden med hög tillväxt. Första laserskanningen startade år 2009 och var klar för hela Sverige 2017. Ny laserskanning startade 2018 och pågår löpande för att uppdatera och utveckla skogliga grunddata.
  • De skogliga skattningarna är utförda med referensytor från produktiv skogsmark men utförs för all skogbeklädd mark. I områden utanför produktiv skogsmark bör därför data hanteras med viss försiktighet.
  • Låg skog, där den skattade trädhöjden är mindre än 3 meter, och öppna områden får värdet noll när det gäller volym (virkesförråd), biomassa, grundytevägd medeldiameter och grundytevägd medelhöjd.
  • Det kan förekomma underskattning av virkesrika bestånd (>500 m3sk/ha) och överskattningar av värden för mindre virkesrika bestånd (<50 m3sk/ha). Överskattningar av volymen kan även förekomma i eftersatta röjningar/gallringar.
  • Volym, grundyta och biomassa överskattas i lövskog när skanningen är gjord under lövad säsong. I områden som skannats avlövade verkar detta vara ett mindre problem.
  • I 2-skiktade bestånd, till exempel ungskog (>=3 meters höjd) och fröträd, är det svårt göra medelvärdesberäkningar. Fröträden och naturvårdsträd påverkar medelvärdesberäkningar.
  • Om data används för att ta fram beståndsmedelvärden är det viktigt med korrekt beståndsavgränsning. Använd gärna en karta med hög upplösning, till exempel trädhöjd, när du gör beståndsavgränsningen.

Kvalitet och noggrannhet

Kvaliteten för volym, grundyta, grundytevägd medelhöjd, grundytevägd medeldiameter och biomassa är utvärderad med hjälp av uppgifter från noggrant inmätta skogsbestånd.

Utvärderingen visar att kartuppgifternas kvalitet är i nivå eller något bättre än traditionella mätningar med relaskop och höjdmätare. Generellt gäller att noggrannheten är högst i välskött skog som domineras av barrträd. I lövdominerad skog är kvaliteten något lägre. 

När laserskanningen genomförts med löv på träden finns en risk för överskattning av volym, biomassa och grundyta på grund av att det ”fastnar” många laserreturer högt upp i trädkronorna. Där laserskanningen genomförts utan löv på träden finns istället en viss risk att värdena är underskattade. 

 Skogliga skattningar av laserdata – kvalitetsbeskrivning (pdf)

Skogliga skattningar av laserdata – produktbeskrivning (pdf)

Noggrannhetsutvärderingar Skogliga grunddata 2009-2016 (pdf)

Produktionsstatus

Skogliga grunddata uppdateras successivt genom laserskanning av Sveriges skogsmark. För de områden där det ännu inte finns nya data, finns verktyg i kartapplikationerna för att skriva fram virkesförrådet till aktuellt år.

Produktionsstatus - interaktiv karta

Laserskanning 2026 och ledtider

Under 2025 slutfördes den andra nationella laserskanningen av Sveriges skogsmark och den tredje skanningen påbörjades i Skåne samt längst upp i norra Sverige efter norrlandskusten.

Under 2026 är planen att laserskanna delar av Blekinge, Halland, Kronoberg, Södermanland, Värmland, Västernorrland samt fortsatt skanning av kusten i Norrbotten och Västerbotten.

Under årets laserskanningssäsong har det uppstått förseningar i produktionen av Laserdata nedladdning, skog. Detta påverkar även leveransen av Skogliga grunddata. Laserskanningsdata måste vara granskade, godkända och levererade innan de skogliga beräkningarna kan genomföras. De identifierade bristerna påverkar hela produktionskedjan, vilket medför att leveranserna av Skogliga grunddata tar längre tid än normalt.

Förseningen beror på att Lantmäteriet har identifierat brister i delar av det insamlade underlaget. Det gäller delar av sju län i södra och mellersta Sverige: Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Värmlands, Västra Götalands och Hallands län. Bristerna har bland annat handlat om tekniska inställningar vid datainsamlingen och metadatahantering under bearbetningen. För att säkerställa att laserdata håller den fastställda kvalitetsnivån har Lantmäteriet därför behövt underkänna och begära omskanning av 19 skanningsblock från årets produktion. Arbetet med att åtgärda bristerna pågår.

Laserskanningen är väderberoende och utförs i södra Sverige när träden är utan löv. Eftersom perioden med lämpliga skanningsförhållanden är begränsad är det sannolikt att vissa områden som ingick i årets plan inte hinner skannas om förrän under nästa skanningssäsong. Leveransen av Skogliga grunddata för dessa områden kommer därför att försenas till nästa år.

Nästa leverans av Skogliga grunddata, baserad på godkända skanningsområden, beräknas kunna ske under hösten. Vi återkommer med mer information så snart en uppdaterad tidplan finns tillgänglig.

Följ status under produktionsstatus – interaktiv karta.

Skriva ut och dela kartor

Kartorna går att skriva ut och det går också dela en länk med andra så att kartapplikationen öppnas på den plats och med den karta du valt att dela.

Frågor och svar

Hur får jag inloggning till FTP-server?

Användarnamnet och lösenordet finns på Skogsstyrelsens webbplats. Du måste använda en ftp-klient, till exempel Filezilla, för att hämta filerna.

Hur får jag användarkonto för REST och WMS-visningstjänster av raster?

Det är samma användarkonto till båda tjänsterna. Du beställer användarkonto genom ett särskilt formulär.

Kan jag förhandsgranska data innan jag hämtar det?

Ja, på Geodataportalen kan du förhandsgranska datat.

Vilket kvalitet har datat och när skannades Skogliga grunddata?

Information om datats kvalitet, vad som är skannat och vad som står på tur att skannas hittar du på Skogsstyrelsens webbplats.

Hur tolkar jag årsplanen för laserskanningen?

I den interaktiva kartan Produktionsstatus - Laserdata skog och Skogliga grunddata finns information om både laserskanningen och produktion av Skogliga grunddata. 

I lagerlistan finns ett skikt som heter Skoglig laserskanning - Planer. Den består av sju kategorier och visar i vilken turordning som olika områden är planerade att bli skannade inom ett sjuårsintervall.

År 2023 är lika med 1 - blå områden. År 2024 är lika med 2 - rosa områden och så vidare. 

Områden som hör till kategori 7 skannades 2022 och hamnar därför sist för skanning i det nya sjuårsintervallet.

Varför kan jag inte se GPS/varför fungerar inte menyknappar i webbappen?

Rensa cachen på mobilen och lägg till en ny genväg på hemskärmen, så ska problemet vara löst. Rensa cachen så här:

Chrome på Android: Öppna Chrome. Gå in på de tre punkterna uppe till höger > Inställningar > Webbplatsinställningar > Sparad data. Sök reda på kartor.skogsstyrelsen.se och rensa.
Samsung Internet. Gå in på de tre linjerna nere till höger, välj Inställningar > Platser och hämtningar > hantera webbplatsdata. Välj skogsstyrelsen.se och Ta bort
Safari på Iphone/iPad: Besök Inställningar > Safari > Avancerat > Webbplatsdata. Välj ändra och radera sedan raden som anger skogsstyrelsen.se

Hur används Skogliga grunddata i Skatteverkets fastighetstaxering?

Skogliga grunddata används i Skatteverkets fastighetstaxering för att beräkna virkesförråd barr och virkesförråd löv på produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner.

Virkesförrådet från Skogliga grunddata skrivs fram från datum vid laserskanning till aktuellt taxeringsdatum. Markägarna kan själv behöva korrigera uppgifterna om beräknat virkesförråd vid eventuella skogsbruksåtgärder. Detta gäller för avverkningar efter 2024-10-31 samt för gallringar efter datum för laserskanning.

Information om när skogens skannades hittar du på Mina sidor (Mina skogsdata eller Utforska i karta) eller i den öppna kartan.

Vad finns det för SLA (Service Level Agreement)?

Skogliga grunddata har samma tillgänglighet som Skogsstyrelsens övriga system. Det innebär att tillgänglighetsbortfall åtgärdas under kontorstid och så snabbt som möjligt.

  • Senast uppdaterad: 2026-06-25