Konventioner och avtal
Det internationella arbetet inom skogssektorn berörs av ett antal internationella konventioner och avtal som Sverige har förbundit sig att följa. Här beskriver vi några av de viktigaste och hur Skogsstyrelsen är engagerad.
Klimatkonventionen UNFCCC
Klimatkonventionen är ett globalt ramverk för att begränsa klimatförändringarna. Konventionens övergripande mål är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förebygger skadlig mänsklig inverkan av klimatsystemet. Under konventionen har man enats om Parisavtalet som slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader, och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Avtalet innebär också att länder successivt ska skärpa sina åtaganden och förnya dessa vart femte år.
Skogen är en viktig del av de frågor som klimatkonventionen behandlar, till exempel när det gäller beräkningar av upptag och utsläpp av växthusgaser som kopplar till skogsbruk. Ett annat exempel är regelverket om internationell utsläppshandel och icke-marknadsbaserade samarbeten under Parisavtalet.
Skogsstyrelsen stöder Regeringskansliet i arbetet med klimatkonventionen genom expertis vid beredning av skogliga frågor som handlar om klimat. Vi deltar även i den svenska delegationen vid konventionens partsmöten och i förberedande möten.
United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC (unfccc.int)
Konventionen om biologisk mångfald – CBD
Konventionen om biologisk mångfald syftar till bevarande och hållbart nyttjande av världens biologiska mångfald. Konventionen har tre överordnade mål:
- bevarande av biologisk mångfald
- hållbart nyttjande av biologisk mångfald och
- rättvis fördelning av vinster från nyttjandet av genetiska resurser.
I december 2022 hölls FN:s konferens om biologisk mångfald, COP 15, i Montreal i Kanada. Där enades länderna om Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework som är ett nytt globalt ramverk och en strategisk plan för biologisk mångfald. Ramverket är efterföljare till den tidigare strategiska planen från 2010 till 2020 och Aichimålen för biologisk mångfald.
Ramverket innehåller fyra övergripande mål som ska uppnås senast 2050. Dessa mål fokuserar på ekosystem och arters hälsa inklusive att stoppa mänskligt orsakad artutrotning, hållbar användning av biologisk mångfald, rättvis fördelning av nyttor samt finansiering för att täppa till finansieringsgapet för biologisk mångfald på 700 miljarder dollar per år. Bland de tjugotre mål som ska uppnås till 2030 finns bland annat: 30 procents bevarande av land, hav och inre vatten, 30 procent återställande av försämrade ekosystem, halvering av introduktionen av invasiva arter och minskning av skadliga subventioner.
För att säkerställa en uppföljning på att de uppsatta målen nås antog även COP15 en uppföljningsmekanism i ramverket som beskriver hur länder bör arbeta med och följa upp frågan på nationell nivå (beslut 15/6). Förutom målen i ramverket finns även bland annat beslut och planer på obligatoriska såväl som frivilliga indikatorer för att mäta genomförande av det nya ramverket (beslut 15/5), strategier för kapacitetsbyggande åtgärder, för jämställdhetsintegrering och för finansiering.
Skogsstyrelsen stöder Regeringskansliet i arbetet med CBD när det handlar om skoglig biologisk mångfald. Myndigheten deltar vid behov i den svenska delegationen vid konventionens partsmöten som hålls vart annat år samt i förberedande möten.
Convention on Biological Diversity, CDB (cdb.int)
Internationella avtalet om tropiskt timmer – ITTA 2006
Det internationella avtalet om tropiskt timmer är ett råvaruavtal som har ett övergripande mål att främja en ökad och diversifierad internationell handeln med tropiskt timmer från hållbart förvaltade och lagligt avverkade skogar.
Den Internationella tropiska timmerorganisationen (International Tropical Timber Organisation, ITTO) arbetar med att tillämpa avtalet. Det gör de bland annat. genom att ta fram frivilliga policyriktlinjer runt hållbart skogsbruk och hållbar tropisk skogsindustri samt handel. ITTO främjar även hållbara virkesförsörjningskedjor och utvecklar kapacitet inom tropiskt skogsbruk. Dessutom samlar de in, analyserar och sprider data och information om produktion och handel med tropiska träprodukter. Genom sin projektverksamhet hjälper ITTO medlemsländerna att praktiskt tillämpa hållbart tropiskt skogsbruk.
De 76 medlemmarna i ITTO är länder som producerar och konsumerar produkter från tropiska skogar. Medlemmarna representerar mer än 80 procent av världens tropiska skogar och cirka 90 procent av handel med timmer och trävaror från tropiska skogar.
Skogsstyrelsen stöder Regeringskansliet med expertis och deltagande i olika möten som ITTO anordnar.
International Tropical Timber Organization, ITTO (itto.int)
Andra konventioner
Det finns andra konventioner som har beröringspunkter med skogen, men där Skogsstyrelsen inte är engagerad.
Ökenkonventionen – UNCCD
Konventionens syfte är att motverka markförstöring, lindra effekterna av torka samt bidra till en uthållig utveckling och förbättrade levnadsförhållanden för människor som lever i torrområden.
CITES-konventionen
Konventionen syftar till att säkerställa att inga arter från den vilda faunan eller floran blir föremål för en ohållbar exploatering på grund av internationell handel. Det sker genom reglering av handel via ett system av tillstånd för import och export.
Cites konventionen (cites.org)
ILO:s konvention om ursprungsbefolkningar (nr 169)
Konventionen syftar till att stärka ursprungsbefolkningars socioekonomiska och kulturella rättigheter. Huvudprincipen är att ursprungsbefolkningar ska konsulteras och medverka i beslutsfattande frågor som rör deras liv och samhällen.
Världsarvskonventionen
Konventionen syftar till att etablera ett effektivt system för skydd av natur- och kulturområden och andra objekt som anses vara av universellt värde - vårt "världsarv".
Våtmarkskonventionen
Våtmarkskonventionen, eller Ramsarkonventionen, syftar till att bevara våtmarker av internationell betydelse.
FN:s luftvårdskonvention
Luftvårdskonventionen syftar till att minska skador på naturresurser orsakade av försurning genom svaveldioxider, kvävedioxider och andra förorenande substanser från förbränning av fossila bränslen.