Statistik om frivilliga avsättningar och certifierad areal

Här hittar du statistik om frivilliga avsättningar av skogsmark för naturvårdsändamål. Du hittar också statistik om skogsmarksareal som omfattas av certifieringssystemen PEFC och FSC.

2025 var:

• 1,4 miljoner hektar frivilligt avsatt.
• 14,9 miljoner hektar certifierad.

Areal frivilliga avsättningar

Över tiden har de frivilliga avsättningarna ökat sedan mätningen startade 1996, först i snabb takt fram till 2010 och därefter långsammare, vilket framgår av figur 1.

Av arealen frivilliga avsättningar om 1,4 miljoner står enskilda markägare för 41 procent och övriga markägare för 59 procent (Figur 2). Enskilda markägare är fysiska personer och dödsbon medan övriga markägare är aktiebolag, offentliga markägare, trossamfund och andra juridiska personer.

Andelarna kan jämföras med att enskilda markägare äger 52 procent av all produktiv skogsmark utanför formellt skydd och övriga ägare resterande 48 procent. Det innebär att hos gruppen enskilda ägare utgör de frivilliga avsättningarna ungefär 5 procent av arealen produktiv skogsmark utanför formellt skydd medan motsvarande siffra för övriga ägare är nära 8 procent.

84 procent av arealen frivilliga avsättningar, cirka 1,2 miljoner hektar, är inom den skogsmark som är certifierad med FSC eller PEFC. Den icke certifierade skogsmarken står för resterande 200 000 hektar av de frivilliga avsättningarna. Totalt var 8 procent av den certifierade arealen frivilligt avsatt.

Största arealen frivilliga avsättningar återfanns i Jämtlands län följt av Norrbottens län. Lägsta arealen frivilliga avsättningar fanns i Gotlands län (Figur 3).

Frivilliga avsättningar kan sättas i relation till den produktiva skogsmarksarealen utanför formellt skydd (Figur 4). Även där har Jämtland den högsta andelen med nära 9 procent och Gotland har lägst andel.

Både statistiken med länsindelning och ägarkategorier innehåller något större osäkerhet än skattningar för hela landet eftersom ett fåtal respondenter i undersökningen inte kan ange någon exakt uppdelning där. I dessa fall använder Skogsstyrelsen annan hjälpdata eller antaganden för att fördela ut statistiken per län och ägarkategori.

Certifierad areal

Den produktiva skogsmarksarealen som var certifierad enligt PEFC eller FSC uppgick 2025 till nära 14,9 miljoner hektar. Det är cirka 67 procent av all produktiv skogsmark utanför formellt skydd. Jämfört med 2024 är det en ökning med 225 000 hektar.

77 procent av den certifierade arealen är dubbelcertifierad, det vill säga både certifierad enligt FSC och PEFC. 18 procent har enbart PEFC certifiering och 5 procent enbart FSC.

Mest certifierad skogsmarksareal finns i Norrbottens län där cirka 2,3 miljoner hektar skogsmark är certifierad. På Gotland är 24 000 hektar av skogsmarken certifierad vilket är lägst areal av alla län (Figur 6).

Skogstillståndet i geokodade frivilliga avsättningar

Statistiken om frivilliga avsättningar bygger på två typer av data: uppgifter från enkäter och uppgifter från kartor, så kallade geodata. Tillsammans ger datakällorna en bred bild av de frivilliga avsättningarna.  

Geodata kan också kombineras med uppgifter från Riksskogstaxeringen. Det gör det möjligt att ta fram mer detaljerad statistik om de frivilliga avsättningarnas egenskaper.

Den statistik som redovisas i detta avsnitt bygger endast på geodata. Dessa uppgifter omfattar 46 procent av de frivilliga avsättningarna och gäller främst avsättningar i Norrland och Svealand. Resultaten beskriver därför inte alla frivilliga avsättningar i Sverige, utan bara den del som finns med i geodataunderlaget.

Skogstillståndet i geokodade frivilliga avsättningar är en skattning som utfördes 2021.

Barrskogsdominans

Drygt 90 procent av de frivilliga avsättningarna består av barrskog. Övrig produktiv skogsmark består till 83 procent av barrskog. Dominansen av barrskog är som störst i södra Norrland där 95 procent av arealen består av barrskog.

Mer gammal skog i frivilliga avsättningar än i annan skog

Inom frivilliga avsättningar är 89 procent av arealen skog äldre än 81 år. Skog äldre än 121 år utgör 66 procent. Motsvarande uppgifter för övrig produktiv skogsmark är 26 respektive 13 procent (Figur 8).

Störst andel skog i den äldsta åldersklassen, 121+ år, finns i södra Norrland, 75 procent, och lägst i Svealand, 44 procent.

Mer virke i frivilliga avsättningar än i övrig skog

Virkesvolym per hektar av levande träd och död ved är högre inom frivilliga avsättningar jämfört med övrig produktiv skogsmark (Figur 9).

Volymen har ökat för levande träd sedan mitten av 1980-talet. Det gäller både för frivilliga avsättningar och övrig produktiv skogsmark. Volymen levande träd inom frivilliga avsättningar har ökat med 65 procent från 119 till 196 m3sk/ha, motsvarande relativa ökning för övrig produktiv skogsmark är cirka 30 procent.

Volymen död ved i frivilliga avsättningar har ökat med 60 procent från 15 till 24 m3/ha sedan 1990-talet. Volymen död ved i övrig skog har också ökat men inte i samma omfattning.

Liknande andel lövträd och hård död ved

I figur 10 jämförs volymen lövträd inom frivilliga avsättningar och övrig produktiv skogsmark med totala virkesvolymen i respektive område. Även volymen död ved jämförs med totala volymen död ved i området.

Sammantaget för de tre landsdelarna är andelen lövträd 20 procent lägre inom frivilliga avsättningar än inom övrig produktiv skogsmark medan andelen hård död ved är lika stor. 

Vanligare med äldre lövrik skog, gammal skog och naturtypsklassad skog

Andelen äldre lövrik skog, gammal skog respektive naturtypsklassad skog är högre inom frivilliga avsättningar i de tre landsdelarna jämfört med övrig produktiv skogsmark. Äldre lövrik skog och gammal skog är klassificerad enligt de svenska miljömålen för Levande skogar. Naturtypsklassad skog är klassificerad enligt Artikel 17 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG.