Statistiska underlag för Gröna steg
Gröna steg är steg på vägen mot miljömålet Levande skogar. Här hittar du de statistiska underlag vi har för att följa upp om stegen går i rätt riktning.
De Gröna stegen gör miljömålsarbetet i skogen mer konkret och ger möjlighet att synliggöra mindre steg i rätt riktning. Vi kommer att följa upp stegen och använda de som en del av underlagen för att analysera och utvärdera om miljömålsarbetet går i rätt riktning och i rätt takt. När de Gröna stegen har nåtts kan vi sätta nya steg.
Förutom de Gröna steg som listas här på sidan pågår arbete med Gröna steg för
- kvalitet på frivilliga avsättningar
- natur- och kulturmiljövårdande skötsel
- anpassad skötsel i skogar med kombinerade mål eller förstärkt hänsyn
- förbättrad status för arter.
Tätortsnära skog är ytterligare ett Grönt steg som vi i dagsläget inte prioriterar att arbeta med.
Grönt steg
Det Gröna steget innebär att planering och anläggning av överfarter över vattendrag vid terrängkörning följer målbilden för god miljöhänsyn så att:
- Andelen objekt med vattendrag utan skador till följd av körning med skogsmaskin ökar fram till 2025.
- Andelen överfarter över vattendrag utan skador vid avfart och påfarter ökar fram till 2025
Grönt steg
Det Gröna steget innebär att avgränsning av kantzoner vid vatten följer målbilderna för god miljöhänsyn så att:
- Andelen av strandlinjer där kantzon lämnats vid föryngringsavverkningar ökar fram till 2025.
- Medelbredden på lämnad kantzon vid föryngringsavverkning ökar fram till 2025.
Källdata: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/sq/1d59bc2a-5b92-42ee-9d55-e44fd65820c7
Perioden avser avverkningssäsong och mittåret i tresäsongsmedelvärdet.
Källdata: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/sq/45e2407d-1b6b-4b44-bdf9-f7311736692d
Perioden avser avverkningssäsong och mittåret i tresäsongsmedelvärdet.
Grönt steg
Målbilder för god miljöhänsyn till kulturmiljöer följs så att:
- Andelen kända kulturlämningar utan skada eller grov skada vid föryngringsavverkning och efterföljande återväxtåtgärder ökar till minst 90 procent till år 2026.
- Andelen objekt där kända kulturlämningar märkts ut med kulturstubbar eller på annat tydligt sätt vid föryngringsavverkning ökar till minst 75 procent till år 2026.
Källdata: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/sq/be78cca2-b54e-47fb-adf7-0c0275b982e2
En och samma lämning kan vara påverkad av flera skador. Den högsta skadan bestämmer lämningens skadegrad. Perioden avser inventeringsår. Ringa skada - till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador.
Källdata: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/sq/9f016f24-a036-4e97-9b2b-5abf82029bbc
En och samma lämning kan vara påverkad av flera skador, den högsta skadan bestämmer lämningens skadegrad
Grönt steg
Mängden död ved i skogslandskapet ökar genom att:
- Skogsbruksåtgärder anpassas och utförs enligt målbilder för god hänsyn till död ved så att mängden död ved ökar i samtliga landsdelar av olika trädslag och av olika grovlek.
- Den totala mängden död ved som skapas årligen ökar med 25 procent till år 2028. Mängden tillskapad död ved ökar i samtliga landsdelar och av olika trädslag.
Grönt steg
-
Skogsbruksåtgärder och naturvårdande skötsel anpassas och utförs så att arealen äldre lövrik skog och arealen yngre lövrik skog i landet ökar med 5 procent vardera till år 2028. Det Gröna steget avser en ökning både i norra och i södra Sverige.
Grönt steg
-
Skogen förvaltas så att arealen gammal skog med särskild indikation på naturvärde ökar med 10 procent till år 2028.
Grönt steg
Betestrycket från klövvilt begränsas och skogsbruksåtgärder i ungskogar planeras och utförs så att
- Förekomsten ökar av antalet träd av rönn, asp, sälg och ek (RASE) per hektar med minst 10 procent till år 2026. Det gäller antalet stammar av RASE per hektar med gynnsam konkurrensstatus i bestånd som är 2-4 meter höga.
- Andelen av arealen ungskog där lövträd av rönn, asp, sälg och ek (RASE) har gynnsam konkurrensstatus ökar till minst 10 procent i Götaland, Svealand och södra Norrland samt till minst 5 procent i norra Norrland senast år 2026.
Grönt steg
- En nulägesanalys ska göras senast år 2024 för att sammanställa uppgifter om den natur- och kulturmiljövårdande skötsel som utförs. I analysen ingår även att beskriva behovet av natur- och kulturmiljövårdande skötsel.
- Efter att nulägesanalysen är genomförd är ett andra Grönt steg att sätta upp nationella/regionala målnivåer för utförande av natur- och kulturmiljövårdande skötselåtgärder.
Grönt steg
- En nulägesanalys ska göras senast år 2024 för att sammanställa uppgifter om den anpassade skogsskötsel som genomförs i skogar med kombinerade mål eller förstärkt hänsyn. I analysen ingår att sammanställa kunskap om potential och behov samt nytta och konsekvenser av anpassad skötsel och förstärkt hänsyn.
- Efter att nulägesanalysen är genomförd är ett kommande Grönt steg att sätta upp nationella/regionala målnivåer för anpassad skötsel för kombinerade mål eller förstärkt hänsyn. Målnivåerna tas fram senast år 2025.