Artskyddsförordningen ställer tydliga krav på hur skogsbruksåtgärder ska genomföras för att skydda fridlysta arter och deras livsmiljö. Genom rätt anpassningar och god miljöhänsyn kan du som markägare undvika förbjuden påverkan och bidra till att bevara arter på lång sikt.
Artskyddet regleras i artskyddsförordningen. Där finns fridlysningsbestämmelser som bygger både på EU-lagstiftning, internationella överenskommelser och svenska regler om fridlysning. Bestämmelserna skiljer sig åt, eftersom vissa delar grundar sig på EU-direktiv och andra på vår svenska fridlysning.
Artskyddsförordningens regler ska säkra de fridlysta arternas överlevnad. Vilka regler som gäller beror på hur arten är skyddad.
Fåglar hanteras i 4 § artskyddsförordningen. Alla vilda fåglar omfattas av förbuden. Du får inte avsiktligt döda fåglar eller skada deras bon eller ägg. Det är också förbjudet att störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om störningen har väsentlig betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, eller anpassa populationen till den nivån.
Fridlysta arter
Vissa djurarter är fridlysta enligt 4 a § artskyddsförordningen. De arter som är markerade med N eller n i bilaga 1 har ett strikt skydd, oavsett artens bevarandestatus.
Du får inte avsiktligt fånga eller döda dem, störa dem, förstöra eller samla in ägg i naturen samt att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Fridlysta växtarter
Vissa växtarter är fridlysta enligt 7 § artskyddsförordningen. De arter som är markerade med N eller n omfattas av ett skydd som ska bidra till livskraftiga populationer på lokal, regional och nationell nivå.
Nationellt fridlysta arter
Nationellt fridlysta arter är indelade i fyra olika skyddsklasser. Vilken skyddskategori en art tillhör framgår av bilaga 2 till artskyddsförordningen. Skyddsklassen avgör vilka förbud som gäller för arten.
Förbuden som gäller för nationellt fridlysta arter finns i 5a och 6 §§ samt 8–9 b §§ artskyddsförordningen.
Du kommer långt med god miljöhänsyn
I skogsbruket innebär artskyddet att du behöver anpassa dina skogliga åtgärder så att de inte leder till förbjuden påverkan på fridlysta arter.
I de flesta fall räcker det långt med god miljöhänsyn. Det kan till exempel handla om att:
- spara boträd
- lämna skyddszoner
- undvika åtgärder under perioder då arterna är särskilt känsliga för störning.
I vissa fall kan det dock behövas mer omfattande anpassningar, till exempel att du ändrar brukningsmetod eller avstår från att genomföra åtgärden.
Hänsyn till miljö och skyddade arter
Vägledningar och kunskapsstöd
En åtgärd som påverkar en fridlysta art kan behöva anmälas för samråd
Om du planerar en åtgärd som kan påverka en fridlyst art negativt kan du behöva göra en anmälan för samråd.
En anmälan för samråd görs ofta i samband med en avverkningsanmälan eller en ansökan om tillstånd till avverkning. Du kan också anmäla samråd separat via Mina sidor eller på en blankett.
Skogliga åtgärder som kräver samråd - Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen handlägger din anmälan och fattar beslut
När du har skickat in din anmälan handlägger vi ärendet och bedömer vilken naturmiljö som berörs av den anmälda åtgärden. I den prövningen ingår alltid att vi bedömer utifrån fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen.
Om det krävs anpassningar utöver det du beskrivit i din anmälan, för att undvika förbjuden påverkan på fridlysta arter, kan vi besluta om sådana åtgärder med stöd av miljöbalken.
Innan vi fattar beslut får du som markägare möjlighet att ta del av de uppgifter som ligger till grund för beslutet och att lämna synpunkter.
Riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
Så här kan du planera för fridlysta arter och göra en bra anmälan
Möjlighet att överklaga beslut
Du kan överklaga Skogsstyrelsens beslut. Möjligheten att överklaga är en viktig del av rättssäkerheten.
Du kan också ansöka om dispens från artskyddsförordningens förbud. Ansökan görs hos länsstyrelsen.
Rätt till ersättning
Högsta domstolen har i en dom från våren 2023 slagit fast att markägare normalt inte har rätt till ersättning av staten för begränsningar i markanvändningen på grund av artskyddsförordningen. Under speciella omständigheter kan det dock eventuellt finnas rätt till ersättning enligt allmänna principer. Enligt Högsta domstolen förutsätter det att inskränkningen avsevärt har försvårat den pågående markanvändningen inom berörd del av fastigheten, att inskränkningen i det enskilda fallet är så särskilt betungande att det inte framstår som rimligt att den enskilde ensam får bära konsekvenserna av inskränkningen samt att markägaren har ansökt om, men nekats dispens enligt artskyddsförordningen.
Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma analys av dom från Högsta domstolen i mål T 538-22 (pdf)
Regeringen har under våren 2026 tagit fram en proposition med förslag om ersättning till följd av artskyddet.
Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet (Regeringen.se)
