Fåglar.

Artskydd

Skyddet av arter i landskapet är ett viktigt komplement till skyddade områden. Artskyddet genomför internationella överenskommelser och EU-direktiv men även de svenska fridlysningarna. Skyddet bidrar till att nå miljömål i Sverige, inom EU och globalt. Till skillnad från områdesskyddet gäller artskyddet över hela landskapet. Det innebär att alla kan beröras och behöva ta hänsyn.

Det svenska artskyddet regleras i artskyddsförordningen.

Vilda fåglar, vissa andra djurarter och vissa växtarter är fridlysta genom regler i artskyddsförordningen. För att klara hänsynen till fridlysta arter behöver den som planerar en skogsbruksåtgärd i vissa fall anpassa åtgärden. Det förekommer också att en skogsbruksåtgärd kan påverka en art så mycket att åtgärden är förbjuden. I så fall krävs dispens från länsstyrelsen för att få utföra åtgärden.

För vilda fåglar finns det vägledningar om vilken hänsyn som bör tas för att åtgärderna inte ska vara förbjudna.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tagit fram gemensamma riktlinjer för hur artskyddsärenden inom skogsbruket ska handläggas. Riktlinjerna syftar till att beskriva den formella handläggningsgången då skogsbruksåtgärder berör arter som är fridlysta med stöd av EU-regelverken. För de nationellt fridlysta arterna ska Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ta fram riktlinjer.

Art- och habitatdirektivet

I art- och habitatdirektivet finns två delar: bevarandet av naturliga livsmiljöer och arters livsmiljöer genom uppbyggnad av Natura 2000-nätverket (artikel 3-10) samt skyddet för arter av djur och växter (artikel 12-16).
Huvudsyftet med direktivet är att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaternas europeiska territorier, som omfattas av fördraget. Åtgärder som vidtas ska syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöer samt för arter av vilda djur och växter av gemenskapsintresse

Fågeldirektivet

Fågeldirektivet innehåller regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU. Skyddet gäller för såväl fåglarna som deras ägg, reden och boplatser.
Enligt fågeldirektivet ska medlemsländerna vidta åtgärder som är nödvändiga för att fågelpopulationerna ska kunna hållas på en nivå som uppfyller ekologiska, vetenskapliga och kulturella krav och samtidigt tar hänsyn till ekonomiska krav och till rekreationsbehov.

  • Senast uppdaterad: 2017-03-28