Naturvårdsarter

Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för signalarter, rödlistade arter och fridlysta arter som i sig är särskilt skyddsvärda eller indikerar områden med höga naturvärden.

Följande kategorier ryms under begreppet ”naturvårdsarter”:

  • Signalarter (S). Naturvärdesindikatorer på objektsnivå, vilka inte är rödlistade men som är praktiskt användbara för att lokalisera och urskilja områden med höga naturvärden.
  • Rödlistade arter. Arter som utifrån en bedömning av utdöenderisk klassificerats som nära hotade (NT), sårbara (VU), starkt hotade (EN), akut hotade (CR), nationellt utdöda (RE) eller kunskapsbrist (DD). Rödlistan uppdateras vart femte år av SLU Artdatabanken.
  • Fridlysta arter. Arter förtecknade i artskyddsförordningen (SFS 2007:845).

Kunskap om förekomsten av naturvårdsarter är ett viktigt underlag för bedömningen av ett skogsområdes naturvärde. En hög frekvens eller en kombination av olika naturvårdsarter kan förstärka eller ge ytterligare information om ett områdes naturvärde. Signalarter kan ha olika indikatorvärde i olika delar av landet. Rödlistning görs däremot på nationell nivå, där en viss hotkategori speglar risken för att arten ska försvinna ur landet som helhet. Fridlysningsbestämmelserna gäller oftast på nationell nivå, men vissa arter är fridlysta bara i vissa delar av landet.

Olika biotoptyper kan hysa helt olika grupper av naturvårdsarter. I en barrnaturskog utgör vanligtvis vedlevande arter (till exempel vedsvampar) och trädepifyter (till exempel hänglavar), en stor andel av de naturvårdsintressanta arterna. Där kan mängden död ved och dess kvalitet spela en mycket stor roll för den biologiska mångfalden. Däremot kan vedlevande naturvårdsarter helt saknas i en tidigare betad kalkbarrskog, en sandtallskog eller en hävdad löväng. Här kan det i stället vara kärlväxterna eller de marklevande mykorrhizasvamparna som utgör det största bidraget till områdets naturvärde.

Mer information

Mer information om skogliga naturvårdsarter finns på SLU Artdatabankens webbsidor samt i Skogsstyrelsens bok ”Skyddsvärd skog ‒ naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning” (Nitare 2019).

  • Senast uppdaterad: 2023-11-03