Tall. Foto Michael Ekstrand

Skogens roll för klimatet

Den svenska skogen växer och bidrar till stora upptag av växthusgaser. Skogsbrukets råvara används istället för energikrävande material och bidrar på så vis till att undvika utsläpp från produktionen av cement och metaller. Skogsbruket ger även biobränslen som ersätter fossila bränslen.

Skogsbrukets råvara ersätter andra produkter

Skogsbruket producerar förnybart byggnadsmaterial som kan användas för att ersätta energikrävande material såsom cement, metaller och plast. Genom att använda råvara från skogen undviker man utsläppen som bildas när cement, metaller och plast produceras. Genom att bygga i trä och andra produkter från skogsråvara lagras kol in i byggnader och andra konstruktioner tills byggnaden rivs och biomassan kan då återanvändas eller åter brytas ner.

Skogsbruket ger även biobränslen som kan ersätta fossila energikällor, såsom fossil olja, kol och fossilgas. Dessa används för att producera värme och elektricitet, eller som drivmedel för fordon.

Skogsbruket skulle i större utsträckning än idag kunna leverera råvara till industrin i Sverige. Skogsbrukets råvara kan då ersätta produktionsprocesser som idag är beroende av mycket energi, fossila produkter, gifter och/eller omfattande bevattning vid framställningen. I så kallade bioraffinaderier kan skogsråvaran förädlas och material framställas till en lång rad produkter, exempelvis drivmedel, lack och färgämnen, mattor, bioplaster och textilier.

Skogen bidrar till stora upptag av växthusgaser

När skogen växer tas koldioxid upp från atmosfären och binds in i träd och mark. Efter avverkning släpps koldioxid åter ut till atmosfären i takt med att träet och träddelarna bryts ner eller bränns. En del av den växtlighet som finns kvar dör ut och nya växter kommer till. Ett långsiktigt hållbart skogsbruk säkrar ett kretslopp som åter binder koldioxid genom tillväxten av nya träd. Genom att plantera skog på nedlagd jordbruks- och betesmark kan ny skog växa upp, vilket ökar kolförrådet i Sverige.

Olika skogs- och marktyper lagrar olika mängd kol. Exempelvis har marker med hög grundvattenyta ansamlat stora lager kol i form av torv. Genom att gräva diken har tidigare våtmarker kunnat omvandlas till mark för skogsproduktion, och torven bryts på dessa marker långsamt ner och ger stora växthusgasutsläpp. Hur skogsbruket utförs påverkar vilken mängd kol som lagras i skogen. En hög efterfrågan på skogsbiomassa innebär samtidigt att man blir angelägen om att skydda skogen mot brand och andra skogsskador. När olika skogliga åtgärders roll för klimatet utvärderas är det lämpligt att se effekten över ett större landområde och i ett längre tidsperspektiv.

  • Senast uppdaterad: 2017-03-16