Naturvårdsavtal
Naturvårdsavtal är ett nyttjanderättsavtal som kan tecknas mellan dig som markägare och staten genom Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal.
Syftet med ett naturvårdsavtal är att utveckla och bevara de höga naturvärden som redan finns. Naturvårdsavtal anses som en nyttjanderätt enligt jordabalken.
Avtal kan passa både för områden som behöver utvecklas fritt och för områden där det behövs en naturvårdande skötsel för att naturvärdena ska bestå och utvecklas.
Olika former av naturvårdsavtal
Skogsstyrelsen tecknar olika former av naturvårdsavtal:
- Naturvårdsavtal för områden med höga naturvärden, nedan gränsen för fjällnära skog. Ofta är det områden som också kan passa som biotopskyddsområde. Den här formen av naturvårdsavtal är den vanligaste.
-
Naturvårdsavtal ovan gränsen för fjällnära skog tecknas för områden med höga naturvärden men är i övrigt en anpassad variant av naturvårdsavtal. Ersättningsreglerna skiljer sig jämfört med ordinarie naturvårdsavtal och avtalstiden kan som kortast vara 30 år. Dessutom kan avtalen ibland medge ett visst nyttjande för husbehov.
-
Naturvårdsavtal för områden med höga rekreations- och friluftsvärden, så kallade sociala värden. För dessa områden är utgångspunkten bland annat att det ska vara äldre skogar som ofta besöks och används för rekreation på olika sätt.
-
Fastighetsavtal, ett avtal för fastigheter med en stor andel höga naturvärden på skogsmarken. Dessa kan du teckna för fastigheter där det finns minst 15 procent NO/NS-bestånd samt minst en skogsbiologisk värdekärna. Det vill säga en nyckelbiotop eller ett objekt med höga naturvärden. Du måste ha en målklassad skogsbruksplan för att teckna ett sådant avtal.
Vilka områden som kan erbjudas ett naturvårdsavtal väljs enligt den strategi för områdesskydd som Skogsstyrelsen har gemensam med länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Vilka naturtyper som prioriteras för att bevaras med naturvårdsavtal varierar över landet, från ädellövskogar i söder till barrskogar i norr.
Nationell strategi för formellt skydd av skog
Detta gäller i ett naturvårdsavtal
Vad som gäller i ett område med naturvårdsavtal framgår av avtalet, och de kan se olika ut. Avtalet gäller mellan staten och markägaren. I avtalet regleras
- hur naturvärdena ska ska bevaras och utvecklas
- vad markägaren avstår ifrån
- vilken ersättning markägaren får
- hur lång tid avtalet gäller (max 50 år).
Ersättningen för ett naturvårdsavtal varierar beroende på hur lång tid det gäller och områdets egenskaper. Avtalens villkor kan också ha betydelse för nivån på ersättning. Ersättningen för naturvårdsavtal som tecknas för skog ovan fjällnäragränsen skiljer sig, och avtalstiden för dem är minst 30 år.
Ekonomisk ersättning och värdering
Om du som markägare väljer att teckna ett naturvårdsavtal, fortsätter du äga marken. Jakträtten påverkas inte. Naturvårdsavtalet skrivs normalt in i fastighetsregistret och följer med vid en överlåtelse.
Naturvårdsavtalen förvaltas av Skogsstyrelsen tillsammans med markägaren. Det innebär bland annat att områdena besöks av Skogsstyrelsen som till exempel kontrollerar om gränsmarkeringarna behöver förbättras, och om det behövs naturvårdande skötsel för att naturvärdena ska bevaras eller utvecklas.
Andra varianter av naturvårdsavtal
Ekoparksavtal är en särskild variant av naturvårdsavtal som Skogsstyrelsen tecknat med Sveaskog utan statlig ersättning. Avtalen är minst 1 000 hektar stora och har minst 50 procent naturvårdsareal.
Våra ekoparker - skogslandskap med gott om plats (sveaskog.se)
Vitryggsavtal är särskilt utformade naturvårdsavtal som Skogsstyrelsen tecknat med större bolag, på mark som idag ägs och förvaltas av ett tiotal större skogsbolag. Dessa avtal omfattar sammantaget drygt 10 000 hektar och syftar till att bevara och skapa god livsmiljö åt såväl den vitryggiga hackspetten som andra rödlistade lövskogsarter. Ingen statlig ersättning har utgått.