Snöbrott i tallskog. Foto: Magnus Nordström

Snöskador

Snöskador på skog i form av snöbrott drabbar betydligt mindre virkesvolymer än stormar. Lokalt, vid kraftiga snöfall och temperaturer kring noll, kan dock snöskador vara ett mycket stort problem.

Om mycket blötsnö fastnar och fryser fast i trädens kronor kan snöns tyngd göra att träden böjs eller knäcks. Risken är störst i täta skogar med träd med klen diameter, särskilt om trädkronorna genom trängsel blivit osymmetriska. Det kan också bli snöbrott under perioder med minusgrader där återkommande snöfall successivt bygger upp tunga snölaster.

Skadorna är ofta spridda i beståndet

Det är sällan som snöbrott drabbar alla träd i ett bestånd. Det är ofta frågan om att enskilda stammar eller mindre grupper av träd bryts eller böjs ner. Snöskador är främst ett problem i ung skog där trädens diameter är liten och tätheten stor, det vill säga från röjningsfas och fram till tiden kring första gallring. Vid svåra skador kan ett bestånd bli så utglesat att du måste avverka och anlägga ett nytt.

Minska skaderisken genom rätt skogsskötsel

Med skogsskötsel går det att minska risken för snöskador. Det gäller att gynna de enskilda trädens diametertillväxt genom tidig och ganska hård röjning och genom att inte förstagallra alltför sent. Efter låggallring, det vill säga då du avverkar de klenare träden, är risken för snöskador mindre än efter höggallring.

Generellt gäller att efter hand som du gallrar bestånd ökar diametern och risken för snöskador minskar. Den närmsta tiden efter gallring löper dock alla bestånd ökad risk för skador, även för snöskador.

De gallringsförsök som finns tyder på att låggallring med stora uttag på sikt ger mindre snöskador än låggallring med svaga uttag. I ogallrad skog kvarstår eller ökar risken för snöskador när beståndet blir äldre medan det i låggallrad skog minskar med tiden.

I skog som inte röjts eller gallrats är andelen träd med liten diameter ofta stor. Därför är risken för snöskador störst i sådana skogar.

Risker med arbete i snöskadad skog

Planerar du att själv gå ut i snöskadad skog och arbeta med motorsåg? Tänk på säkerheten. Arbetet kan medföra risker, särskilt om brutna toppar inte fallit till marken utan hänger kvar från knäckta stammar.
Om det finns risk för fler snöbrott under vintern kan det vara idé att vänta med upparbetning till vårvintern.

Vad säger lagen?

Skadeinsekter, exempelvis granbarkborrar, förökar sig i obarkat färskt barrvirke. Finns det mer än 5 m3sk/hektar skadad färsk barrved ska du upparbeta eller oskadliggöra den överstigande mängden genom exempelvis barkning. För gran gäller reglerna för träd med stamdiameter över 10 centimeter och för tall den del av stammen som har skorpbark. Obarkat virke av tall och gran får inte lagras i skogen eller vid bilväg över sommaren.

Är området som blåst ner större än 0,5 ha måste du göra en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.

Har du skadad skog i en nyckelbiotop måste du söka samråd innan du upparbetar den. Om volymen överstiger 5 m3sk och du ur naturvärdessynpunkt bör lämna den ska du söka dispens hos Skogsstyrelsen för att lämna den överstigande volymen.

När skogen behöver avverkas eller upparbetas efter snöbrott måste du visa samma hänsyn till fridlysta arter som vid andra skogsbruksåtgärder. Som markägare har du en undersökningsplikt som innebär att du behöver ta reda på vilka fridlysta arter som finns i det aktuella området. Innan du startar upparbetning eller avverkning av de skadade träden måste du säkerställa att inga fridlysta arter skadas av åtgärden.

  • Senast uppdaterad: 2023-08-14