Tallskog. Foto Michael Ekstrand

Skogen lagrar kol

De svenska skogarna har ökat sina kolförråd avsevärt under de senaste hundra åren. Genom satsningar på ett långsiktigt hållbart skogsbruk kan kolförråden fortsätta öka under många år framöver. Samtidigt kan skogsbruket fortsätta att leverera klimatvänliga produkter och energi.

Kol finns lagrat i trädens stam, grenar, barr, löv och rötter, men även i dött organiskt material och i jordmånen. Genom att kolet är bundet i skogen bidrar det inte till växthuseffekten i atmosfären. Beroende på hur skogen brukas kan mängden kol som är bundet i skogen förändras.

Olika skogs- och marktyper lagrar olika mängd kol. I marker med hög grundvattenyta samlas stora lager kol i form av torv. Jämför man olika typer av skog innehåller boreala, det vill säga nordliga, skogar den största andelen kol. Knappt 60 procent av allt kol som är bundet i världens skogar finns i de boreala skogarna. I svenska skogar är två tredjedelar av kolet lagrat i marken och en tredjedel i trädets olika delar. Ju längre söderut man kommer i Sverige desto högre är mängden kol per hektar i träd och mark.

Hur skogen brukas påverkar också vilken mängd kol som binds in i skogen. Sverige har ingen nationell lagstiftning specifikt för kolinlagring i skog men i skogsvårdslagen och miljöbalken finns regler som påverkar mängden kol i skogen. 

  • Skogsvårdslagen har exempelvis regler om att ny skog måste anläggas efter avverkning. Detta leder till att koldioxid från atmosfären binds in i de nya träden som växer upp.
  • Miljöbalken innehåller regler om skogsdikning - en åtgärd som kan leda till stora utsläpp på vissa marker, inte minst på torvmarker.

Avverkningen är lägre än skogens tillväxt

I Sverige har kolförrådet i skogarna ökat kontinuerligt de senaste 100 åren. Det beror dels på att skogarna för hundra år sedan var i dåligt skick. Dels på att Sverige infört regler som ska säkra skogens produktionsförmåga, bland annat återväxtåtgärder efter avverkning. Avgörande för att skogens kolförråd har ökat är också att avverkningen varit lägre än skogens tillväxt. I dag ligger avverkningen på ungefär 80 procent av skogens årliga tillväxt. 

Balans mellan skogens olika användningsområden

Genom att skydda produktiv skogsmark från avverkning ökar normalt kolförrådet i skogen. Över tid avtar ytterligare inbindning av kol eftersom skogens kolförråd blir mättat. När skog undantas från avverkning produceras mindre skogsråvara som skulle kunnat användas som biobränsle och ersätta fossila bränslen, eller som byggnadsmaterial som kan ersätta andra energikrävande material

Avgörande är dock hur stor efterfrågan på byggnadsmaterial och energi är. Den samlade klimatnyttan från skogen beror alltså på balansen mellan olika användningsområden. 

Hållbart skogsbruk ger störst klimatnytta

Den största klimatnyttan får man genom ett långsiktigt hållbart skogsbruk. För detta krävs bland annat att den biologiska mångfalden säkras genom att visa miljöhänsyn i skogsbruket och att en del skogsområden skyddas helt. Då kan kolförråden fortsätta öka under många år framöver och skogsbruket fortsätta att leverera klimatvänliga produkter och energi.

  • Senast uppdaterad: 2017-03-16