Självföryngring vid sjö
. Foto Michael Ekstrand

Blandskog

Blandskog är skog med två eller flera trädslag. Det är viktigt att du röjer och gallrar för att få en bra balans mellan trädslagen.

Blandningen av trädslag kan se olika ut, allt från en fullständig stamvis blandning till en blandning av trädslagsrena bestånd. Ett bestånd räknas som blandskog om inget trädslag dominerar till mer än 70 procent. Med den indelningen utgörs cirka 28 procent av skogsmarksarealen i Sverige av blandbestånd. Drygt 60 procent av arealen har en inblandning av minst 5 procent utöver huvudträdslaget. 

För och emot blandskog

Klimatförändringarna innebär påfrestningar på skogen och en ökad risk för olika skador. Blandbestånd gör det möjligt att sprida riskerna. Många skadegörare minskar i blandskog och om ett trädslag slås ut har du de andra kvar.

Skador av frost, insekter, röta och storm kan vara mindre i blandskog jämfört med i rena bestånd. I vissa fall kan dock skadorna öka i blandbestånd. Det gäller exempelvis

  • knäckesjuka på tall, om du blandar den med asp
  • piskskador på gran om du blandar den med björk
  • ökade viltskador på tallungskogar med björkinblandning.

Generellt har blandade skogar högre biologiska värden och är ofta mer tilltalande för människor än trädslagsrena bestånd.

Skogsskötseln kan vara mer komplicerad i ett blandat bestånd. Det kan, i vissa fall, vara svårt att bibehålla blandningen, ett svagare trädslag kan bli utkonkurrerat om du utför någon åtgärd för sent.

Vanligen ligger tillväxten i ett blandbestånd på ett medelvärde för de ingående trädslagen, men i flera fall ger blandskog lägre produktion än rena bestånd, även om det finns exempel på att blandbestånd växer bättre. Om risken för skador minskar i blandbestånd innebär detta att det kan bli bättre tillväxt än i rena bestånd.

Skötsel av blandskog

Våra trädslag har olika tillväxtstrategi och tolererar skuggiga förhållanden olika bra. Ofta talar vi om så kallade pionjärträdslag och sekundärträdslag. Pionjärträdslag är anpassade till att snabbt kolonisera skogsmark efter en mer omfattande störning, exempelvis skogsbrand eller storm. De har därför en hög initial tillväxthastighet, som sedan relativt snabbt avtar, och de har en låg tolerans mot skugga. Typiska pionjärträdslag är våra vanliga lövträdsarter som björk och asp, men även tall räknas hit.

Sekundärträdslagen är i sin tur mer anpassade till att föryngra sig i befintliga bestånd, exempelvis i mindre luckor. De tål därför skugga och växer långsamt i ungdomen men har en uthållig tillväxt. Gran och bok räknas som typiska sekundärträdslag.

Det är enklast att kombinera trädslag som har en likartad tillväxthastighet och skuggtolerens. Om  du ska kombinera trädslag med olika tillväxtstrategi, exempelvis gran och björk, fungerar det bäst om pionjärträdslaget är förväxande.

Vid föryngringen går det att skapa en blandskog genom att aktivt plantera olika trädslag. På medelgod skogsmark kan du exempelvis plantera både tall och gran. Vanligare är dock att plantera ett trädslag och att sedan fylla ut beståndet med naturlig föryngring. Ett exempel på detta är att ställa en skärm av tall, markbereda och plantera gran under. Ett annat exempel är att plantera gran och sedan ta tillvara det löv, vanligen björk, som ofta kommer spontant i stor mängd på hyggen, framförallt på lite fuktigare partier.

När du arbetar med blandskogar är det viktigt att inte röjning och gallring blir eftersatt. Då riskerar du att förlora en del av blandningen genom att det starkaste trädslaget tar över. Vid röjning och gallring är det bra att sträva efter att de så kallade pionjärträdslagen, som inte tolererar skugga så bra, har en levande krona som är ungefär halva trädets längd. De mer skuggtoleranta trädslagen ska ha en krona som är cirka två tredjedelar av trädets höjd.

Om du känner dig osäker på hur du ska sköta blandskog kan det vara bra att prova i en liten skala och lära sig av lyckade exempel.

  • Senast uppdaterad: 2017-04-12