Röjning
Röjning är när du fäller träd och lämnar dem på marken för att förmultna. Du behöver röja plant- och ungskog för att du ska få ett bra ekonomiskt utfall. Beroende på hur skogen ser ut och vad du har för mål med skogen kan du röja på olika sätt.
Med röjning kan du stärka trädens tillväxt och vitalitet och samtidigt bevara skogens mångfald. Genom att reglera trädslagsblandning, täthet och skiktning grundlägger du inriktningen för den fortsatta skötseln.
Vänta inte med röjningsbeslut och ta gärna hjälp
Eftersom ungskog växer fort behöver du vara beredd att fatta beslut om röjningen redan några år efter föryngringsavverkningen. Om din röjning görs för sent riskerar du att förlora ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Planera därför i tid var och när du ska röja. Där lönsam virkesproduktion är i fokus behöver din plant- och ungskog ofta röjas en eller flera gånger. En väl utförd röjning lönar sig redan efter första gallring genom lägre avverkningskostnad.
När är det dags för röjning?
Redan fem år efter föryngringsavverkningen kan det krävas en första röjning om marken är bördig eller plantuppslaget tätt och längre än 15 år är det sällan lämpligt att vänta med röjning, ens på svagare mark.
- Lövskog. För att du ska få hög värdeutveckling i lövdominerade skogar krävs som regel flera röjningar och särskilt i ädellövskog behövs noggrann koll på hur stammarnas kvalitet utvecklas under röjningsfasen.
- Röjning i trakthyggesbrukad barrskog bör ske innan fem meters höjd och lämna jämnhöga framtidsstammar med 2-2,5 meters mellanrum. Normalt rekommenderas röjning när skogen är 2-3 meter hög. I första hand gynnas trädslag som växter bäst på just den platsen.
Röj för att tillvarata olika värden
I skog som anlagts genom någon aktiv föryngringsåtgärd (som till exempel lämnande av fröträd, markberedning, sådd eller plantering), behöver du röja för att på bästa sätt förvalta den investeringen.
Genom röjningen har du också möjlighet att säkra olika natur- och kulturmiljövärden i den uppväxande skogen. Se till att alla naturligt förekommande träd- och buskarter som fanns innan också finns kvar efter röjningen.
Kring stora och små vattendrag, våtmarker och hänsynsytor liksom i brynmiljöer mot öppen jordbruksmark krävs särskild anpassning.
Röjning främjar mer variationsrik skog. Variationen stärker motståndskraften mot skador och bevarar samtidigt livsmiljöer som går förlorade i mer ensartad produktionsskog.
För friluftsliv och kulturmiljöer
Du kan gynna det rörliga friluftslivet och höja skogens sociala värden genom röjning. Röjning kring stigar och rastplatser bör göras med hänsyn till framkomlighet, väderskydd, naturupplevelser och utsikter. På husgrunder, kolbottnar och andra kulturlämningar skall du i allmänhet avverka och ta bort alla träd.
För rennäringen
På marker av särskilt intresse för rennäringen samsas skogsbruk och rennäring om marknyttjandet. Inom utvalda delar av renskötselområdet kan du behöva röja skogen hårdare än vad som är optimalt för virkesproduktionen. Glesare skog förbättrar både marklavens tillväxt och framkomlighet för renar och renskötare.
Fem tumregler för röjning
För att få ut bästa möjliga resultat av din röjning ska du tänka på följande:
- 1 700 till 2 200 stammar per hektar är lämpligt antal träd att ha kvar efter röjning i tall- och granskog. Lämna färre stammar på låga och fler på höga boniteter. De rekommenderade antalen gäller efter sista röjningen i de fall du röjer ett bestånd flera gånger.
- I täta ungskogar av tall eller vid lövskogsskötsel är det ofta bra att röja i två eller flera omgångar.
- Det tar längre tid, är jobbigare och dyrare att röja skog ju högre den är. Det gäller särskilt om skogen är tät. Undvik därför att skjuta upp dina röjningar. Det är lämpligt att röja när ungskogen är ca 2-3 meter hög.
- Tall och de flesta lövträd riskerar att betas av älg och annat klövvilt. I många områden kan du därför behöva göra särskilda anpassningar, som att röja i flera omgångar eller vid relativt hög höjd, som vid 4–5 meter.
- I barrdominerad ungskog bör du gynna mindre vanliga lövträd som rönn, asp, sälg och ek genom att röja kring dem så de får gott om utrymmer att utvecklas. De bidrar till biologisk mångfald och variation i skogen. De utgör också värdefullt viltfoder.
Säkerhet vid röjning
Det är viktigt att tänka på säkerheten, både din egen och andras, när du arbetar med röjsåg.
Har du rätt utbildning och kunskap?
För att arbeta med röjsåg ska du ha gått en utbildning för den typen av arbete som du ska utföra. Du ska ha kunskaper om arbetet. Arbetar du på din egen fastighet finns det inga krav på utbildning men det är en god investering.
Se till att vara rätt utrustad
Det är viktigt att du bär rätt utrustning när du röjer.
- När du arbetar med röjsåg ska du använda hjälm som är försedd med hörsel- och ögonskydd. Ögonen kan skadas av kvistar och annat från röjsågen.
- Använd stövlar eller kängor med sågskydd.
- Bär varselkläder så att du syns bra.
- Använd arbetshandskar.
- Ha alltid med ett första förband och bär det så att du lätt kommer åt det om olyckan är framme.
Håll säkerhetsavståndet och undvik skador
Skador med röjsåg kan drabba både den som röjer och andra som är i närheten. Därför är det viktigt att hålla ett säkert avstånd. Stäng av motorn på röjsågen om någon kommer för nära. I Arbetsmiljöverkets anvisningar rekommenderar de ett säkerhetsavstånd på minst 15 meter. Det är också viktigt att du gör den som röjer uppmärksam på att du närmar dig så att denne kan stänga av motorn.
Planera din röjning
Att välja trädslag
Den vanliga friska skogsmarken med blåbärsris är lämplig för både gran och tall. På mer bördiga marker växer granen bättre och på magrare marker växer tall bättre. De flesta lövträd trivs bäst där det är bördigt. De trädslag som finns före röjning avgör förstås vilka möjligheter du har att anpassa valet av trädslag till växtplatsen. Rekommendationerna blir därför:
- Gynna tall vid röjning på torrare mark med lav, lingon, ljung eller kråkbär. Där växer den bäst.
- Gynna gran vid röjning på fuktig mark eftersom granen är växtligare där.
- Gynna tall på mark som samtidigt är mager och fuktig.
Gynna lövträd
Om du inte ser till att lämna lövträd vid röjningen blir det inget löv i den äldre skogen. De lövträd som finns i plant- och ungskog är oftast naturligt föryngrade från frö eller kommer från stubb- eller rotskott. Särskilt på fuktig eller bördig mark kommer mycket löv.
Att samla lövträd i grupper eller stråk där det finns mycket löv att välja på är ett bra sätt att gynna löv i barrföryngringar. Att koncentrera lövträden underlättar framtida skötsel och ökar möjligheterna att behålla dem under hela omloppstiden.
Om det finns få lövträd får du röja fram de som finns. Kom ihåg att ett lövträd behöver lite mer utrymme än en tall eller gran.
Spara alltid rönn, asp, sälg och ek i barrungskog. Prioritera vårtbjörk före glasbjörk.
Klimatanpassa skogen när du röjer
Röjning är en viktig åtgärd för att anpassa skogen till det framtida, varmare klimatet.
Med tidiga och relativt hårda röjningar skapar du stormhärdigare bestånd. Särskilt om du sedan följer upp röjningen med en tidig och relativt hård gallring.
När du röjer kan du styra blandningen av trädslag så att du gynnar lövträd. Detta ger mindre framtida skador av till exempel rotröta och storm.
Olika sätt att röja
Lövröjning i barrbestånd
Lövröjning behövs i många plant- och ungskogar. Du bör göra röjningen från 1 meters höjd och uppåt där rikligt med björk eller andra lövträd kommit naturligt.
Ditt mål med röjningen bör vara att ta bort lövstammar som hämmar barrträdens utveckling. Lämna dock en viss lövinblandning i luckor och i fuktigare partier. Ofta är det nödvändigt att lövröja ett bestånd två eller till och med tre gånger.
Bild: Lövröjning i ett planterat granbestånd. Till höger håller björkarna tillbaka granarnas tillväxt. Illustration Bo Persson.
Röjning av lövbestånd
Självföryngrade lövbestånd kan vara mycket täta. Då är röjningen extra viktig och måste ofta göras i flera steg. Första röjningen kan du göra vid 2-4 meters höjd med siktet på att ta bort ungefär hälften av stammarna.
Hur stor andel av trädens höjd som har levande krona kan sedan vara ett bra riktmärke när det är dags för ytterligare röjningar. När andelen levande krona är mindre än halva trädhöjden är det hög tid för röjning i lövbeståndet.
Enkelställning är det vanligaste sättet att röja
Enkelställning är det vanligaste sättet att röja på. Målet är att de träd du lämnar kvar står ungefär jämnt fördelade. Du enkelställer ett bestånd vid 2–5 meters höjd. I naturliga föryngringar, sådder och i lövbestånd kan du behöva enkelställa träden tidigare.
Bild: Enkelställning innebär att träden lämnas ungefär jämt fördelade efter röjningen. Illustration Bo Persson.
Fler varianter på röjning
Förutom lövröjning och enkelställning finns följande metoder. De utgör olika sätt att förenkla röjningen eller ska användas vid särskilda förhållanden.
- Brunns- eller punktröjning, innebär att du förenklar röjningen genom att fälla alla träd i en "brunn" kring huvudstammarna. Denna metod kräver normalt en röjning till.
- Skärmröjning, innebär att du lämnar "halvhöga" träd, så kallade skärmträd, som skydd för plantor som är på väg upp. Vanligt är en björkskärm över uppväxande gran.
- Vargröjning, innebär att du röjer bort starkt förväxande och grovgreniga träd som konkurrerar med uppväxande plantskog och kommer att få dålig kvalitet. Vanligt i naturliga föryngringar.
- Topp- eller midjeröjning, innebär att du kapar eller bryter röjstammarna på cirka 1 meters höjd. Det innebär en viss förenkling och kan ge tillskott av viltfoder, men kräver normalt en röjning till.
Risk för älgskador?
Vid risk för älgskador kan du förändra ditt sätt att röja för att minska skaderisken. Detta gäller i första hand i tall- och lövbestånd.
Tvåstegsröjning
Detta gör du först vid vanlig röjningshöjd, som också är en kritisk beteshöjd:
- Röj vid 2–3 meters höjd. Lämna 3 000 till 5 000 stammar per hektar, det vill säga till ungefär det dubbla antalet stammar mot normalt.
- Slutröj vid 5 meters höjd. Lämna 1 500 till 2 500 stammar per hektar beroende på bonitet.
Sen röjning
Sen röjning bygger på att du enkelställer lämpligt antal huvudstammar först när de nått betessäker höjd som är 5 meter. Metoden fungerar bara om skogen inte är alltför tät. Ibland är det nödvändigt att i ett tidigare skede friställa trängda huvudstammar och ta bort förväxande träd, så kallade vargtyper.
Att beställa röjning
Tidsbrist är en vanlig orsak till att ungskogar inte blir röjda som de ska. Hinner du inte röja, trots att du har både kunskap och erfarenhet, är det en bra idé att köpa tjänsten.
Välj bland flera olika utförare
Som skogsägare kan du beställa arbetet direkt från ett specialiserat skogsvårdsföretag. Du kan också ta hjälp av en virkesköpare eller skogsinspektor som kan erbjuda röjning eller förmedla kontakter.
Tänk på att om du anlitar en privatperson som inte är företagare med F-skattsedel så blir du formellt arbetsgivare. Då är det du som är ansvarig för arbetsmiljö och säkerhet.
Att tänka på innan du påbörjar arbetet:
- Vilket är ditt mål med det bestånd du ska röja?
- Hur många stammar per hektar ska finnas kvar efter röjning?
- Har du särskilda instruktioner om hur lövträd ska hanteras?
- Vilken annan miljöhänsyn ska du ta?
Priset varierar mellan olika röjningsobjekt
Priset på röjning varierar stort mellan olika röjningsobjekt. Det som påverkar priset är
- skogens höjd och täthet
- storlek på och gångavstånd till objektet
- terrängens utseende, främst ytstruktur och lutning
- om du har andra affärer med den som ska röja.
Om du ska röja en stor areal kan det löna sig att ta in flera anbud.
Var en aktiv beställare
Det finns många faktorer att ta upp när du beställer röjning. Fråga den du anlitar om du är osäker eller undrar över något. Samla de överenskommelser du och utföraren gjort i ett kontrakt. Viktiga saker att komma överens om är
- avgränsning av det område du ska röja
- vad röjningen kostar, per timme eller för hela röjningsobjektet
när arbetet ska påbörjas och vara slutfört - röjningsinstruktioner som trädslagsval, stamantal efter röjning, stamval och utformning av miljöhänsyn
- protokoll från uppföljning och sättet att återrapportera till dig som beställare.
Följ upp röjningen
Uppföljningen blir betydligt enklare med ett kontrakt över vad som ska utföras och med en god återrapportering från utföraren. Uppföljningen bör innehålla följande frågor:
- Är hela den överenskomna arealen röjd?
- Är hänsyn taget till natur-, kultur- och rekreationsvärden enligt överenskommelsen?
- Är stamantal per hektar i kvarvarande bestånd enligt överenskommelse
- Är trädslagsval och stamval enligt överenskommelse?
Känner du dig osäker kan du ta hjälp av en oberoende fackkunnig för att bedöma arbetet.