Naturvårdsavtal
Naturvårdsavtal är ett nyttjanderättsavtal som kan tecknas mellan dig som markägare och staten genom Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal.
Syftet med ett naturvårdsavtal är att utveckla och bevara de höga naturvärden som redan finns. Naturvårdsavtal anses som en nyttjanderätt enligt jordabalken. I avtalet regleras
- hur du ska bevara och utveckla naturvärdena
- vad du som markägare avstår ifrån
- vilken ersättning du får
- hur lång tid avtalet gäller.
Du kan teckna naturvårdsavtal både för områden som behöver utvecklas fritt och för områden där det behövs en naturvårdande skötsel för att naturvärdena ska bestå och utvecklas.
Olika former av naturvårdsavtal
Den vanligaste formen av naturvårdsavtal är den för områden med höga naturvärden.
Det är även möjligt att teckna
- naturvårdsavtal för områden med höga rekreations- och friluftsvärden, så kallade sociala värden.
- fastighetsavtal, ett avtal för fastigheter med en stor andel höga naturvärden på skogsmarken.
- ekoparksavtal. Dessa tecknar Skogsstyrelsen med Sveaskog utan statlig ersättning. Avtalen är minst 1 000 hektar stora och har minst 50 procent naturvårdsareal.
Skogsstyrelsen har dessutom tecknat särskilda naturvårdsavtal, ursprungligen med Stora Enso respektive Bergvik Skog, som nu överförts till bland annat Stora Enso AB, Kopparfors Skogar AB och Tham Invest AB. Dessa avtal omfattar sammantaget drygt 10 000 hektar och syftar till att bevara och skapa hektar goda livsmiljö åt såväl den vitryggiga hackspetten som andra rödlistade lövskogsarter. Ingen statlig ersättning har utgått.
Områden som passar för naturvårdsavtal
Följande områden passar för naturvårdsavtal:
- Områden med höga naturvärden. Dessa väljs enligt den strategi för områdesskydd som Skogsstyrelsen har gemensam med länsstyrelserna och Naturvårdsverket.
- Områden med höga sociala värden. För dessa områden är utgångspunkten bland annat att det ska vara äldre skogar som ofta besöks och används för rekreation på olika sätt.
- Fastighetsavtal. Dessa kan du teckna för fastigheter där det finns minst 15 procent NO/NS-bestånd samt minst en skogsbiologisk värdekärna. Det vill säga en nyckelbiotop eller ett objekt med höga naturvärden. Du måste ha en målklassad skogsbruksplan för att teckna ett sådant avtal.
Vilka naturtyper som prioriteras för att bevaras med naturvårdsavtal varierar över landet, från ädellövskogar i söder till barrskogar i norr.
Ersättningen varierar
Ersättningen för ett naturvårdsavtal varierar beroende på hur lång tid det gäller. Ersättningen beräknas till exempel på områdets virkesvärde minus avverkningskostnader och naturvårdshänsyn (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år). Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du cirka 60 procent av rotnettot i ersättning. Avtalens villkor kan också ha betydelse för nivån på ersättning.
Om du som markägare väljer att teckna ett naturvårdsavtal, fortsätter du äga marken. Jakträtten påverkas inte.