Gallring
När du gallrar tar du bort träd av dålig kvalitet för att skapa bättre förutsättningar för andra träd. Gallring gör du i bestånd som är ungefär 12 meter och högre. Det vanliga är att gallra mellan en och tre gånger under en omloppstid.
Genom att gallra ger du också beståndet ökad motståndskraft mot olika skador. Du kan reglera blandningen av trädslag utifrån växtplatsens förutsättningar och den inriktning du har för din produktion.
Tillväxten i beståndet ökar inte efter gallring men de kvarlämnade stammarnas diameterutveckling snabbas på, vilket vanligen förbättrar det ekonomiska utbytet i kommande avverkningar. Ett välgallrat bestånd blir mer robust och ger större valfrihet i beslut om tidpunkt för föryngringsavverkning.
Gallring ger normalt ett ekonomiskt överskott. Undantaget är förstagallringar i dåligt röjda bestånd. Nästan all gallring görs med gallringsskördare där föraren från maskinen väljer vilka träd som ska avverkas respektive lämnas.
När ska jag gallra?
I yngre skog är det viktigt att gallra i rätt tid. Väntar du några år för länge med den första gallringen kan träden ha växt sig långa och klena. Det ökar risken för snö- och stormskador. Äldre skog ska du normalt inte gallra alls.
Det finns flera sätt att avgöra när det är dags att gallra:
- De flesta skogsbruksplaner anger vilka bestånd du bör gallra de närmsta åren och när.
- En gallringsmall och mätningar i beståndet visar när det blivit så tätt att det är dags att gallra.
- Om förhållandet mellan trädens höjd och deras medelavstånd överstiger en viss nivå är det dags att gallra. En tumregel i jämna gran- och tallbestånd är då trädhöjden är större än sex gånger medelavståndet mellan träden.
- Om den gröna delen av trädkronorna blivit alltför "upphissade" på grund av trängsel är det hög tid att gallra. Grönkronorna bör vara minst hälften av trädlängden i tall och lövträd och minst två tredjedelar hos gran.
- När trädkronorna brett ut sig så att de tar i varandra bör du gallra beståndet.
Du kan gallra på flera sätt
Det finns flera olika gallringsmetoder. Exempel:
- Låggallring
- Likformig gallring
- Höggallring
Gemensamt för alla gallringsformer är att du i första hand avverkar skadade träd.
Vid låggallring avverkar du de klenare träden och lämnar de grövre. Tanken är att klena träd inte kommer att utvecklas lika bra som grova. De flesta gallringar i tall och gran idag är låggallringar.
Likformig gallring innebär du avverkar träd i alla diameterklasser. Medeldiametern hos de avverkade träden är ungefär lika stor som medeldiametern hos de kvarstående träden efter gallring.
Höggallring innebär att du tar ut de grövsta träden men de är på samma gång oftast de högsta. Höggallring innebär ofta att färre träd tas ut än vid låggallring även om du avverkar samma totala volym. De uttagna trädens volym blir hög och gallringen blir billigare att utföra.
Skaderisker som kan följa med gallring
Skördare och skotare kan skada stammar och rötter på kvarstående träd, på mark och vatten, kulturlämningar, med mera. Granbestånd är särskilt känsliga för stam- och rotskador eftersom skadorna kan vara inkörsporten till röta. Minimera risken med särskild stubbehandling vid gallring i gran vid fem grader eller varmare.
Risken för stormskador och snöbrott ökar vid gallring i täta bestånd och vid trädhöjder över 20 meter. Stormskaderisken är olika beroende på hur vindutsatt ett bestånd är.
Ta hänsyn vid gallring
Vid gallring är det viktigt att ta hänsyn till miljövärden och andra värden. Du kan ta hänsyn på flera olika sätt:
- Hänsyn till naturmiljön kan du visa genom att behålla lövträd i barrdominerade bestånd och att anpassa gallringen intill känsliga miljöer som våtmarker. Det kan också vara att friställa befintliga och framtida naturvärdesträd.
- Hänsyn till kulturmiljöer betyder i allmänhet att avverka träd på och invid synliga lämningar, lämna kulturstubbar och, naturligtvis, att inte med maskiner köra på lämningarna. Kulturlämningar ska hållas fria från avverkningsrester.
- Hänsyn till friluftsliv och rekreation är bland annat att inte köra sönder eller lämna avverkningsavfall på stigar och leder. Gallring uppfattas ofta som positivt eftersom skogen blir mer lättframkomlig när avverkningsavfallet lagt sig och genomsikten ökar.
- Hänsyn till rennäringen vid gallring kan vara att gallra så att skogen blir ordentligt gles. Det gynnar tillväxten hos marklav som är ett viktigt vinterbete och förbättrar framkomligheten på flyttleder.
Planera din gallring
Planera varje gallring utifrån vilket bestånd du vill ha i framtiden. Bestäm hur stark gallringen ska vara. Tänk långsiktigt. Särskilt första gallringen bör du till stor del se som en skogsvårdande åtgärd.
Vid första gallringen tar du upp stickvägar. Eftersom du använder samma stickvägar även vid kommande gallringar är det viktigt att de får lämpliga sträckningar i terrängen. Tänk på stickvägsavståndet, markens bärighet, kraftiga sidlut och besvärlig ytstruktur. Ta hjälp med planeringen om du inte kan eller hinner.