Bra att veta om Skogsstyrelsens tillsyn
I arbetet för att nå målen med uthålligt skogsbruk har regeringen pekat ut tillsyn som en av de viktigaste arbetsuppgifterna för Skogsstyrelsen.
Tillsyn är en förutsättning för att lagar som beslutas av vår riksdag och andra regler som beslutas av regering och myndigheter ska fungera. Medborgarna ska kunna lita på att Skogsstyrelsen arbetar med tillsyn på ett effektivt och rättssäkert sätt samt att den tillsyn som vi genomför ska göras på ett likartat sätt i hela Sverige.
Skogsstyrelsen har tillsynsansvar för skogsvårdslagen och de delar av miljöbalken som rör skogsbruksåtgärder samt reglerna i timmerförordningen och virkesmätningslagen. Skogsvårdslagen och miljöbalken uttrycker samhällets krav på skogsbruket. Här finns regler om hur skogen ska skötas uthålligt och vilken hänsyn till naturen, fridlysta arter, kulturmiljön och rennäringen som måste tas. Tillsynen utförs som självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Vid behov kan tillsynen leda till beslut om anpassning av åtgärden. Vid misstanke om brott kan tillsynen leda till åtalsanmälan till polis eller åklagare.
Beslut om föreläggande – ny skog
Ett föreläggande är ett beslut som innebär att den som beslutet gäller måste utföra en åtgärd eller att åtgärden måste utföras på ett visst sätt. När vi uppmärksammat att lagens krav på plantantal eller trädslag inte uppfyllts kan vi förelägga markägaren att till exempel markbereda och plantera.
Beslut om förbud eller föreläggande – hänsyn till natur- och kulturmiljövård och rennäringens intressen
Ett beslut om förbud innebär att den som beslutet gäller måste avstå från att utföra en åtgärd eller del av en åtgärd. Det kan till exempel handla om förbud mot viss avverkning, förbud att orsaka körskador eller förbud att utföra åtgärder under viss del av året för att undvika att störa fridlysta arter under deras reproduktionsperiod.
Ett föreläggande är ett beslut som innebär att den som beslutet gäller måste utföra en åtgärd eller att åtgärden måste utföras på ett visst sätt. Det kan exempelvis gälla att återställa efter körskador.
Vite
Vite är ett påtryckningsmedel för att få någon att följa ett beslut. I ett beslut om föreläggande eller förbud anger vi ett vitesbelopp. Den som följer ett sådant beslut behöver inte betala vitet. I de fall att ett beslut som är förenat med vite inte följs kan en domstol döma ut vitesbeloppet.
Överklagande och lagakraft
Ett beslut om föreläggande eller förbud kan överklagas av markägare eller annan som har rätt att överklaga beslutet till domstol innan beslutet har vunnit laga kraft. Av beslutet framgår hur ett överklagande går till, var det ska skickas och när det måste ha kommit in till oss. I överklagandet ska det framgå vilken ändring av beslutet som begärs. Skogsstyrelsen kontrollerar om överklagandet har kommit in i rätt tid och tar ställning till om beslutet bör ändras, därefter skickar vi ärendet vidare till domstol. Om annan än markägaren överklagat tar domstolen ställning till om denne har rätt att överklaga beslutet. Om överklagandet kommer in för sent, efter att beslutat har vunnit laga kraft, så avvisas det. Laga kraft för ett beslut infaller i normalfallet tre veckor efter att adressaten tagit emot beslutet.
Påföljder vid lagbrott
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot vissa regler i skogsvårdslagen eller miljöbalken kan dömas till böter av domstol. Om ett beslut om förbud eller föreläggande förenats med vite och beslutet inte följts blir påföljden vid en fällande dom att betala vitesbeloppet i stället för böter.
Anmälan om misstanke om brott
Om Skogsstyrelsen misstänker ett brott mot den lagstiftning som vi utövar tillsyn över har vi skyldighet att göra en anmälan till polis eller åklagare. Skogsstyrelsen gör en bedömning av om en anmälan om misstanke om brott ska upprättas utifrån de uppgifter som finns tillgängliga.
Det finns inget krav på Skogsstyrelsen att meddela berörd markägare om en anmälan om misstanke om brott. Skogsstyrelsen kan tvärtom vara förhindrad att ge ut uppgifter på grund av förundersökningssekretess och om en pågående brottsutredning kan antas försvåras på grund av att en uppgift röjs.