Skogsstyrelsen har sedan 1990-talet inventerat och registrerat nyckelbiotoper och objekt med naturvärden på uppdrag av regeringen. Skogsstyrelsen har dock från och med den 21 december 2021 upphört att identifiera och registrera nyckelbiotoper och objekt med naturvärden i all verksamhet. Skogsstyrelsen kommer inte att återuppta registreringar av nyckelbiotoper i och med att regeringen har uttalat sin vilja att inventering och registrering av nyckelbiotoper bör upphöra.

Förvaltningsrätter och kammarrätter har tidigare i flera avgöranden ansett att registrering av nyckelbiotop är ett överklagbart beslut. Skogsstyrelsen har överklagat domarna och den 4 januari 2024 kom Högsta förvaltningsdomstolens avgörande (dom i mål nr 7527-22). Högsta förvaltningsdomstolens bedömning är att en nyckelbiotopsregistrering visserligen utgör ett förvaltningsbeslut, men att beslutet inte är överklagbart. Skälet till att det inte är överklagbart är enligt Högsta förvaltningsdomstolen att registreringen har väldigt begränsade effekter för den enskilde. Bedömningen att det har begränsade effekter baserar domstolen dels på att det är naturvärdena i skogen, och inte registreringen, som är avgörande för om det föreligger samrådsskyldighet och dels på att Skogsstyrelsen inte har haft något ansvar för eller varit inblandad i utformningen av certifieringssystemet. Eftersom beslut om nyckelbiotopsregistrering inte ansågs överklagbart avvisade Högsta förvaltningsdomstolen överklagandet. Frågan om det funnits tillräckligt rättsligt stöd för registreringarna prövades därför inte.

Skogsstyrelsen bedömer med utgångspunkt i domen från Högsta förvaltningsdomstolen att alla nyckelbiotopsregistreringar, oavsett när de gjordes, bör betraktas som icke överklagbara och att detta även omfattar objekt med naturvärden.

Skogsstyrelsen har tidigare avregistrerat nyckelbiotoper som registrerats efter den 26 juni 2019 om markägaren begärt det, baserat på tidigare domar från lägre instanser. Efter domen från Högsta förvaltningsdomstolen kommer Skogsstyrelsen att sluta avregistrera dessa nyckelbiotoper och alltså inte ta bort dem från karttjänster när skogsägare begär det.

Skogsstyrelsen kommer dock även fortsatt ompröva nyckelbiotoper i de fall besluten är uppenbart felaktiga och kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

Begäran om omprövning

Vill du begära att en nyckelbiotop eller objekt med naturvärden ska omprövas på din mark? Då kan du lämna in en sådan begäran till Skogsstyrelsen där du anger de skäl du vill anföra för omprövningen. Skogsstyrelsen kommer att bedöma om det finns skäl att upphäva eller ändra beslutet om registrering.

Nyckelbiotopsdatabasen

Skogsstyrelsen förvaltar nyckelbiotopsdatabasen, som innehåller information om cirka 115 000 kända nyckelbiotoper och objekt med naturvärden spridda över hela landet. Databasen är ett viktigt kunskapsunderlag inom svenskt miljö- och naturvårdsarbete, till exempel för myndigheternas beslut om formellt skydd och för markägares ställningstagande om frivilliga avsättningar och annan planering som miljöhänsyn inom skogsbruket.

Vi vill informera dig om att Skogsstyrelsen, som personuppgiftsansvarig, överfört data om arter som insamlats i samband med nyckelbiotopsinventering till Artportalen.  De personuppgifter som behandlas är lokaliseringsuppgifter i form av koordinater. Anledningen till detta är att Skogsstyrelsen har ett fortsatt intresse av att dela miljödata till Artportalen och samarbeta med myndigheter och andra för att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för samhället som helhet.

Skogsstyrelsen har registrerat nyckelbiotoper och objekt med naturvärden från början av 1990-talet till och med år 2021, där insamling av objektiva fynd av arter har varit ett delmoment. Uppgifterna om de registrerade arterna finns samlade i en databas. Personuppgifter i form av koordinater kopplade till artförekomster har inhämtats från Lantmäteriets kartmaterial som är allmänt tillgänglig. 

Data om arter överfördes första gången 2009 från Skogsstyrelsen till Artportalen för arter registrerade i myndighetens databas för nyckelbiotoper fram till 2008. Arter registrerade från och med 2009 fram till och med 2021 överfördes till Artportalen 2023. 

Artportalen utgör ett av de viktigaste verktygen inom svensk naturvård och är en förutsättning för Levande skogar, som är ett av Sveriges 16 nationella miljömål. Artportalen används av bland annat myndigheter, bolag, enskilda markägare, intresseorganisationer och forskare. Informationen är allmänt tillgänglig.

Rättslig grund för att behandla dina personuppgifter

Den rättsliga grunden för att vi sparar och behandlar dina personuppgifter är följande:

För hantering av data om insamlade arter och delning av data om arter till Artportalen är den rättsliga grunden allmänt intresse.
Av 2§ 2 kap. dataskyddslagen (Lag 2018:18 med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning) framgår att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordningen om behandling är nödvändig.

För att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning eller som ett led i myndighetsutövningen enligt lag eller annan författning.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har genom regeringsbeslutet enligt nedan ett ansvar att förvalta artdatabanken och samverka med andra aktörer. I myndighetsförordningen framgår att samtliga myndigheter ska samarbeta för att ta tillvara fördelar för staten. Lagstödet för överföringen av artdata från Skogsstyrelsen till Artportalen ligger i följande:

I regeringsbeslutet Nya riktlinjer för svenska artprojektet vid Sveriges lantbruksuniversitet (Regeringens beslut, 2016-03-03, N2016701829/SK) framgår bland annat följande:

Svenska artprojektet bedrivs vid Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet. Artdatabanken har en central och aktiv roll i arbetet med miljöövervakning och en strategisk uppgift när det gäller rapportering av och kommunikation om arters förekomst, ekologi och hotstatus genom olika tjänster och ajourhållning av olika databaser. Artprojektet är av stor betydelse för bedömning av hur olika nationella mål för biologisk mångfald uppnås.

Regeringen beslutar att Svenska artprojektets mål ska vara följande.

Tillgängliggöra fakta och data för forskare, yrkesverksamma naturvårdare och den naturintresserade allmänheten. Svenska artprojektet ska resultera i utgivning av ett referensverk över i landet förekommande flercelliga organismer och i digital kunskapsspridning. På lämpligt sätt ska samverkan ske med andra aktörer, bland annat för att stimulera inrapportering till Artportalen.
Av Myndighetsförordningen (Myndighetsförordningen 2007:515) ligger att samtliga myndigheter ska samarbeta för att ta tillvara fördelar för staten.

Av 6 § Myndighetsförordningen framgår att:

Myndigheten skall fortlöpande utveckla verksamheten.
Myndigheten skall verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet.
Myndigheten skall tillhandahålla information om myndighetens verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten.

I Förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen framgår bland annat:

1 § Skogsstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om skogsbruket och har till uppgift att verka för att landets skogar sköts på ett sådant sätt att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan uppnås. Myndighetens lokala förankring är viktig.

2 § Myndigheten ska:

utöva tillsyn över att lagstiftning där Skogsstyrelsen har angetts som tillsynsmyndighet följs,
ansvara för inventering, uppföljning och utvärdering av hur landets skogar sköts i förhållande till 1 §,
bedriva rådgivning och information om hur landets skogar bör skötas enligt 1 §,
verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,
samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar,
medverka i frågor om samhällsplanering för en hållbar utveckling och hushållning med naturresurser, och
samordna genomförande, utveckling, uppföljning och rapportering av det mål för friluftslivspolitiken som riksdagen har fastställt.

Lagring av data i Artportalen hanteras av Sveriges lantbruksuniversitet

Dina personuppgifter kopplade till publicerad information i Artportalen lagras så länge det finns behov av att ha personuppgifter kopplade till informationen.

Dina personuppgifter lagras också så länge det krävs enligt lagstiftningen om allmänna handlingar och myndigheters arkiv.

På webbsidan "Så hanterar vi dina personuppgifter" kan du läsa mer om:

• Hur myndigheten skyddar dina personuppgifter
• Vad en personuppgift är och vad är en behandling?
• Personuppgiftsansvarig
• Varifrån myndigheten samlar in personuppgifter
• Vilka personuppgifter behandlas och varför?
• Mottagare som myndigheten delar information med
• Hur länge uppgifterna sparas
• Dina rättigheter
• Kontakt till dataskyddsombud och klagomål

Så hanterar vi dina personuppgifter

Vi vill informera dig om att Skogsstyrelsen, som personuppgiftsansvarig, sparar och behandlar de personuppgifter som samlats in och skapats vid registrering av nyckelbiotoper och objekt med naturvärden. De personuppgifter som behandlas är lokaliseringsuppgifter i form polygoner som görs synliga i en karta för de registrerade områdena. Anledningen till detta är att vi behöver kunna kommunicera med dig om var områdena är belägna samt redovisa resultatet av utförda inventeringar för allmänhet och skogliga aktörer.

Skogsstyrelsen har inventerat och registrerat nyckelbiotoper och objekt med naturvärden från början av 1990-talet till och med år 2021. Uppgifterna finns samlade i en databas. Ändamålet har varit att inventera var i skogslandskapet det finns biologiskt värdefulla miljöer. Personuppgifter i form av koordinater kopplade till registrerade områden har inhämtats från Lantmäteriets kartmaterial som är allmänt tillgänglig. I samband med handläggning hämtar vi även uppgifter om fastigheter, ägare och kontaktuppgifter från Lantmäteriet.

Uppgifter om registrerade nyckelbiotoper och objekt med naturvärden använder vi dessutom inom våra olika processer som underlag för att kunna utveckla verksamheten och utföra vårt uppdrag. Bland annat använder vi informationen som kunskapsunderlag vid utredning av avverkningsanmälningar, som underlag för att utveckla naturvårdsarbetet och vid rådgivning.

Vi vill också informera dig om att förvaltningen av databasen med registrerade nyckelbiotoper och objekt med naturvärden innebär att vi delar vissa av dina uppgifter till bland annat allmänhet, länsstyrelser, universitet och kommuner.

Vi kan även komma att lämna ut dina personuppgifter om vi är skyldiga att göra så enligt lag, till exempel vid en begäran om allmän handling.

Rättslig grund för att behandla dina personuppgifter

Den rättsliga grunden för att vi sparar och behandlar dina personuppgifter knutna till nyckelbiotoper och objekt med naturvärden är följande:

• För insamling av data är den rättsliga grunden allmänt intresse.
• För utveckling av verksamheten och kunna genomföra våra uppdrag är den rättsliga grunden myndighetsutövning och allmänt intresse.
• Vi bevarar dina uppgifter enligt de krav som gäller i arkivlagen.
• Registrerade nyckelbiotoper och objekt med naturvärden publiceras i våra karttjänster

Registrerade nyckelbiotoper och objekt med naturvärden publiceras i våra karttjänster

För registrerade nyckelbiotoper och objekt med naturvärden publicerar vi polygoner som görs synliga i olika publika karttjänster och geodatatjänster. Ett urval av attributdata visas beroende på vilken karttjänst som används.

Karttjänsterna kan nås via Skogsstyrelsens webbplats. Observera att inga uppgifter om namn, personnummer, fastighetsbeteckning eller fastighetsgränser visas.

Den rättsliga grunden för publicering i olika karttjänster är allmänt intresse. Syftet med att publicera polygoner för registrerade områden och vissa inhämtade data är att markägare, myndigheter och andra intressenter såsom skogsbolag, ledningsrättsinnehavare, fastighetsgrannar med flera på ett säkert sätt ska kunna få ta del av information som Skogsstyrelsen samlat in.

Skogsstyrelsen bevarar de registrerade och publicerade uppgifterna i enlighet med arkivlagen. All information om registrerade nyckelbiotoper finns kvar i databasen, det sker ingen gallring eller radering av uppgifter om nyckelbiotoper som har avregistrerats.

Uppgifter om nyckelbiotoper inventerade av Skogsstyrelsen publiceras i enlighet med Inspire- direktivet, förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation.  Skogsstyrelsen följer direktivet genom

• att nyckelbiotoper publiceras i visningstjänster (WMS) och nedladdningstjänster
• att information finns publicerat om våra tjänster på svenska geodataportalen

På webbsidan "Så hanterar vi dina personuppgifter" kan du läsa mer om:

• Hur myndigheten skyddar dina personuppgifter
• Vad en personuppgift är och vad är en behandling?
• Personuppgiftsansvarig
• Varifrån myndigheten samlar in personuppgifter
• Vilka personuppgifter behandlas och varför?
• Mottagare som myndigheten delar information med
• Hur länge uppgifterna sparas
• Dina rättigheter
• Kontakt till dataskyddsombud och klagomål

Så hanterar vi dina personuppgifter