Skador av viltbete på skog minskar i stora delar av landet
Nio procent av de unga tallarna i Sverige har under senaste året fått skador av bete från älg och andra vilda hjortdjur. Det visar de nationella resultaten från Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering, Äbin, av nära 50 000 provytor över hela landet. Därmed minskar skadorna nationellt, tydligast i Götaland och södra Norrland.
När älgar och andra hjortdjur betar på träden uppstår skador som orsakar minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet, vilket ger stora förluster för samhället och enskilda markägare. Ett högt betestryck påverkar också skogens kolinlagring negativt och försämrar för den biologiska mångfalden.
Årets inventering av skadorna visar på en minskning från tolv till nio procent skadade ungtallar i riket jämfört med förra årets inventering.
Skadenivåerna varierar samtidigt över landet. Södra Norrland (Västernorrland, Jämtland och Gävleborgs län) visar på de lägsta skadorna sedan 2016, då resultaten började presenteras i sin nuvarande form, och har över tid minskat från 14 till 8 procent. Norra Norrland (Norrbotten och Västerbotten) visar också den lägsta nivån sedan 2016 med 10 procents skador, men det behövs längre tidsserier för att veta om nedgången i Norra Norrland är ett långsiktigt trendbrott.
Få älgförvaltningsområden når målet
Statistiken från Götaland och Svealand, som presenterades tidigare i år, visar på en minskning i Götaland medan Svealand ligger relativt oförändrat.
– Färre skador är glädjande och visar att det långsiktiga arbetet som gjorts med att få balans mellan mängden vilt och dess tillgång till mat börjar ge resultat. Men det går sakta och allt för många älgförvaltningsområden ligger högt över målet. Därför krävs det fortsatt ett gemensamt ansvarstagande och uthållighet från alla parter inom viltförvaltningen, säger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen
Bryts siffrorna ned på landets älgförvaltningsområden så ligger skadorna på mellan 5 och 20 procent i de flesta områden. Endast sex områden i landet ligger inom målet för en tolerabel skadenivå som är maximalt fem procent.
Två av tre områden når mål för tall
Tallen är attraktiv föda för älgar, rådjur och andra vilda hjortdjur. Att öka mängden tall i skogen är en av flera åtgärder för att skapa bättre balans mellan skog och vilt, det vill säga mellan antalet hjortdjur, deras tillgång på föda och betesskadorna i skogen.
Äbin mäter därför också andelen tall och resultaten visar att det är en dryg tredjedel av älgförvaltningsområdena som når målet om att ha tall på 80 procent av de magra markerna där tallen är det naturliga valet. På mellanmarker, där både tall och gran trivs och skogsägare kan välja trädslag, är resultatet bättre och två tredjedelar av områdena uppnår målet att minst 25 procent av arealen ska bestå av tall.
– Fler tallplantor och ökad mängd lövträd som djuren tycker om är insatser som ökar mängden mat till hjortdjuren. Större variation är viktigt också för att öka möjligheten för skogar att växa upp i ett föränderligt klimat med riskfaktorer som storm, torka och insektsangrepp, säger Lennart Svensson.
Resultat från inventeringen i Götaland presenterades i maj, för Svealand i juni och för Norrland idag.
Siffror på nationell och länsnivå bygger på årsvisa värden från Äbin, siffror för enskilda älgförvaltningsområden bygger på en sammanvägning för de tre senaste inventeringarna.
Alla resultat från Äbin
Resultaten presenteras på webbinarium
Klockan 13.00 den 14 augusti kommer Skogsstyrelsen presentera resultatet för Norrland samt landet som helhet på ett webbinarium.
Länk till webbinariet
Älgbetesinventeringen Äbin
Varje år sedan 2016 presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin, som visar omfattningen av betesskador på tall orsakad av främst älg men även andra vilda hjortdjur. Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar nationellt. Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Resultatet från inventeringen ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.